Hepatit B
Skriv ut artikel
 
Informationen sammanställd av barnmorska Marie Sjödin INFPREG 2005. Reviderad 2010 av barnmorska Cecilia Brolinger
Faktagranskad av med.dr. Gudrun Lindh
Utvärdering (antal: 62)
Fråga-1:    4.0
Fråga-2:    3.6

  1. Hepatit B orsakas av ett levervirus. Infektionen orsakar inflammation i levern som kan bli kronisk och med risk för framtida leverskada.

  2. Hepatit B har en världsvid spridning och det finns mer än 350 miljoner bärare av Hepatit B-viruset. Hepatit B är mycket utbrett framförallt i Asien, Afrika och de Östra Europeiska länderna.I Latinamerika och Sydeuropa är några få procent av befolkningen hepatit B-bärare och i Skandinavien endast 0,05-0,1 %. I Sverige är hepatit B en ovanlig sjukdom utanför riskgrupper som intravenösa missbrukare och invandrare som kommer från länder med hög hepatit-B förekomst. Smittan sker genom blod, sexuell kontakt, intravenöst missbruk och från mor till barn, oftast under förlossningen. Om man har en kronisk hepatit B-infektion kan graden av smittsamhet variera mycket. Det finns risk att bärarskapet och smittsamheten kan bli livslångt. Hos de flesta vuxna kommer dock hepatit B-infektionen att läka ut. Om en vuxen smittas av hepatit B kommer endast 5% få en kronisk sjukdom och bli bärare av virus och smittsamma. Blir däremot fostret och det nyfödda barnet smittad kommer 90% av dessa barn bli kroniska bärare med stor risk för framtida leverskada och levercancer.
  3. Inkubationstiden varierar mellan 2-6 månader. Nyfödda och barn yngre än 5 år är oftast utan symtom. Vuxna får symtom i cirka hälften av fallen. Symtomen kan vara trötthet, muskel och ledvärk, feber, klåda, illamående, dålig aptit, gulsot (hud och ögonvitor gulfärgas). Risk för framtida leversjukdom finns. Risken för att få en kronisk infektion är större ju yngre man är när man blir smittad med hepatit B.


  4. Hepatit B orsakar vanligtvis inga ytterligare komplikationer hos den gravida kvinnan jämfört med den icke gravida. Risk för spontanabort och prematurbörd kan dock öka vid akut hepatit.

  5. Det är mycket ovanligt att fostret smittas. Risken för att barnet smittas föreligger framförallt i samband med födelsen. Barn som insjuknar under spädbarnsåldern har som regel inga symtom. Barn till mödrar som är hepatit B-bärare får ammas när det vaccinerats mot hepatit B.Barn till mödrar som är hepatit B-bärare får ammas.
  6. Se även under punkt 5. Risken för om barnet skall bli smittat är beroende på hur smittsam moderns infektion är, och hos akut sjuka och kroniska bärare varierar smittrisken från 10%-95%. För att undvika risken för smittoöverföring från mor till barn ges i Sverige vaccination och ibland immunglobulin (antikroppsmedicin) till barnet efter födelsen. Detta gör att risken för att barnet skall få hepatit B endast är mycket liten.

  7. Genom blodprov kan man påvisa om infektionen är akut, kronisk eller utläkt och bedöma vilken smittsamhetsgrad kvinnan har.


  8. Hepatit B påvisas ej under graviditeten.


  9. Genom blodprov.

  10. Kvinna som har risk att utsättas för smitta under graviditeten (ex. kvinna med hepatit B smittsam sexualpartner eller kvinna som utsatts för blodsmitta med hepatit B) kan skyddas genom vaccination - om möjligt redan före graviditeten.
    Om hon samtidigt har risk att också smittas med hepatit A kan hon få vaccin som ger skydd mot såväl hepatit A som hepatit B (se hepatit A kapitlet 
     
    Gravida kvinnor som redan har hepatit B är inte hjälpta av vaccin. 
    Men det finns i Sverige ett utarbetat handlingsprogram avseende provtagning, behandling och uppföljning för mor och barn för att hindra att barnet blir smittat.
    Barn till mödrar som har (akut eller kronisk) hepatit B och är virusbärare eller har leversjukdom vaccineras och/eller ges immunglobulin (antikroppar) vid födelsen för att hindra att smitta förs över till barnet. Barnet skall senare följas upp med ytterligare vaccinationer av barnahälsovården.

    Barn till moder som har en utläkt hepatit B (har antikroppar men inte virus) behöver inte behandlas eller följas upp.

    För den kvinna som har en kronisk hepatit B finns idag möjlighet att behandla hepatit B med ett flertal olika läkemedel då hon inte längre är gravid.  
    Behandling under graviditet och förlossning är däremot inte aktuell.
  11. Sedan den 1 februari 2005 så skall prov tas på alla gravida kvinnor avseende Hepatit B enligt gällande föreskrift från Socialstyrelsen. Om kvinnan har hepatit B görs utredning om smittsamhetsgrad och kvinnan får rådgivning och uppföljning. Om partner/barnafadern är hepatit B –bärare skall kvinnan om möjligt helst vaccineras innan en graviditet. Om detta ej skett skall kvinnan vaccineras efter förlossningen och behandlande läkare bör ta ställning till om även barnet skall vaccineras. Omhändertagande sker oftast på infektionsklinik. Hepatit B är i Sverige en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Om man har hepatit B skall behandlande läkare göra anmälan enligt smittskyddslag samt smittspårning skall göras. Kvinnan skall få hygieninformation och råd, och omhändertagande sker oftast på infektionsklinik.

    Se också under punkt 10.

Sökord: 
Uppdaterad: 2010-01-20
Början Gå till början
Hjälp oss att utvärdera kapitlet!
[Skala: 1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt]
  1 2 3 4 5
1. Tycker Du att kapitlet är bra? 
2. Fann Du den information Du sökte? 
 
Om du inte fann informationen i kapitlet tillfredställande, kontakta oss på infpreg@karolinska.se

Kunskapscentrum för infektioner under graviditet - INFPREG.
Webredaktion: se Kontakta INFPREG.
©1998 MedSciNet AB. All rights reserved. Legal notices. Privacy statement.