Borrelia är samlingsnamnet på en grupp spiralformade bakterier (spirocheter) som orsakar borreliainfektion. Det finns tre olika typer av borrelia-bakterier i Sverige som kan ge infektion hos människan.

Borrelia överförs via fästingbett. Infektionen smittar inte från människa till människa.
I Sverige sprids borrelia av fårfästingen (Ixodes ricinus). Framför allt sker smitta till människor genom bett av nymfen (ej fullvuxen fästing med storlek på 1-3 mm) men även via den vuxna honfästingen (storlek 2-10 mm). Bettet är ofta helt smärtfritt eftersom fästingen tillverkar ett ”lokal-bedövningsmedel” som injiceras vid bettet.

Överföring av borreliabakterierna sker inte direkt utan sannolikt efter minst ett halvt dygn. Det är därför viktigt att ta bort fästingen så snart som möjligt. Om fästingens mundel fastnar innebär det inte någon ökad smittrisk eftersom borreliabakterierna finns i fästingens mag-tarmkanal.

Risken att drabbas av borrelios i södra Sverige har beräknats vara i genomsnitt cirka 1/150 fästingbett. De lokala variationerna är dock mycket stora. Fästingsäsong är det vanligen från april till oktober men milda vintrar kan säsongen förlängas betydligt.

Fästingar är aktiva när medeltemperaturen överstiger +4-5º C och  trivs bäst i fuktig vegetation (gräs, sly etc.). De finns i större delen av Sverige men minskar i frekvens norr om Dalälven. Fästingar kan dock påträffas längs hela Norrlandskusten.
Rådjur, gnagare och andra däggdjur samt fåglar kan transportera och sprida fästingar. Även våra vanliga husdjur bär ofta fästingar.

Antalet fall med borreliainfektion beräknas till cirka 5000-10 000 per år i Sverige.

Sjukdomsbilden indelas i tre stadier. Men alla smittade personer genomgår inte alla stadierna, ofta sker en spontanläkning efter genomgången lokal infektion. Symtombilden varierar beroende på vilken typ av borrelia som orsakat infektionen.

1.Tidig lokaliserad infektion. Vanligast är ett hudutslag (erythema migrans), en rodnad som uppkommer på bettstället och sedan breder ut sig. Det typiska utseendet på hudutslaget är en ringformad rodnad med en central blekhet. Hudutslaget fortsätter att växa efter 2 dygn och är ofta större än en femkrona.Ibland förekommer feber, led- och muskelsmärtor samtidigt.
Inkubationstiden är 2-30 dagar efter fästingbettet. Borreliainfektionen kan läka ut av sig själv och tillfrisknande utan behandling sker sannolikt ofta. Bara cirka 10-15 % av obehandlade individer som har hudutslag, får en spridning av infektionen.

2. Tidig spridd infektion. Symtom från nervsystemet (neuroborrelios) med eller utan föregående hudutslag är den vanligaste varianten av spridd infektion. Svår borrande nervsmärta oftast lokaliserad ensidigt i armar, ben, nacke eller rygg är det vanligaste symptomet Denna smärta är ofta kombinerad med en brännande obehaglig känsla i huden. I nästan hälften av fallen inträffar en halvsidig ansiktsförlamning, men mindre ofta idag när diagnosen ställs i ett tidigt skede.  Även andra symtom som allmän trötthet och generell värk i kroppen förekommer tillsammans med de neurologiska symtomen. Inkubationstid från bettet är 7-90 dagar. Ledinflammation är också tecken på spridd infektion och ger då svullnad och rodnad framförallt i en eller flera stora leder.Inflammation i hjärtat, som förekommer i andra delar av världen är sällsynt här. 

3. Sen infektion. Kroniska hudförändringar och hudrodnad med ”potatisskal-hud” (acrodermatit) ofta med ledsvullnad i närheten av hudförändringen. Ibland även nedsatt känsel i angränsande hud.

4. Restsymtom efter borreliainfektion.Förekommer i 25 % av neuroborrelios och framförallt om det gått lång tid innan man behandlats. Läkning fortgår under flera år.Det kan vara koncentrationssvårigheter, trötthet, led- och muskelvärk, huvudvärk, nedstämdhet, sömnrubbning m.m. efter behandlad borreliainfektion och förekommer med stor variation, huvudsakligen efter spridd infektion. Orsaken till symtomen är huvudsakligen oklar.

Symtomen vid borreliainfektion hos den gravida kvinnan skiljer sig inte från den icke-gravida.

Risken för att det ofödda barnet skall skadas av borreliainfektion under graviditeten är ytterst liten. Flera större kontrollerade undersökningar under senare år har inte kunnat påvisa något säkerställt samband mellan den gravida kvinnans borreliainfektion och fosterskada.

Borrelia kan passera över via moderkakan till fostret, hur ofta det sker är okänt. Oklart är om det har någon betydelse för fostret. Flera aktuella forskningsstudier talar för att risken för fosterskada vid borreliainfektion hos mamman är mycket låg. Det är viktigt att få tidig behandling av infektionen under graviditet.

Erythema migrans/hudrodnaden har ett typiskt utseende som kan ses vid undersökningen.
En liten rodnad, som ofta uppkommer, som reaktion på ett fästingbett skall inte tolkas som borreliainfektion. Men om rodnaden växer under de närmaste dagarna bör borrelia misstänkas. Blodprov behöver inte tas för att bekräfta diagnosen borrelia vid hudutslaget -erythema migrans.

Blodprov för kontroll av antikroppar kan tas för att bekräfta en misstänkt spridd borreliainfektion.

Prov på ryggmärgsvätskan, lumbalpunktion, utförs vid misstänkt neuroborrelios.

Om man misstänker att man fått en borreliainfektion bör man tala med sin barnmorska/läkare på mödrahälsovården som kan hänvisa vidare till infektionsläkare.

Samma prover används som för vuxna.

Borreliainfektion behandlas med antibiotika.

Vid behandling av en gravid kvinna är det viktigt att avväga såväl dos som val av preparat med tanke på graviditeten.

Vaccin finns ännu inte tillgängligt. 

Om man är i skog och mark i fästingområden kan man däremot skydda sig mot fästingbett genom täckande klädsel med långa ärmar, byxben och strumpor. Preparat som minskar risken för fästingbett börjar finnas i handeln dock utan att man ännu känner deras värde.

Daglig inspektion av kroppen lönar sig eftersom fästingen ofta vandrar en tid innan den sätter sig fast. Om man redan blivit fästingbiten bör man avlägsna fästingen så snart som möjligt.

Risken att man ska ha blivit smittad med borrelia är även vid fästingbett liten (se ovan) varför man inte skall göra något annat än att observera bettstället. Uppkommer ringformad hudrodnad (erythema migrans) eller andra symtom efter fästingbett skall man kontakta läkare.

Apoteket har  informationsmaterial om Fästingar och fästingöverförda infektioner. (länk)  http://www.apoteket.se/  sök fästingbett.
Råd och information finns även på  smittskyddsinstitutets hemsida: Smittskyddsinstitutets information