Det finns tre typer av influensavirus, A, B och C. Influensa A och B orsakar typiska influensasymtom medan influensa C ger övre luftvägssymtom. Eftersom det finns flera typer av influensavirus kan man insjukna flera gånger under livet.

Influensavirus kan förändra sin yta och därför bli mer eller mindre oigenkännligt för immunsystemet.  Detta händer med influensa A och B och om sådant influensavirus blir smittsamt och sjukdomsframkallande hos människor får man epidemier då 5-10 % av befolkningen insjuknar.

Influensa A kan emellertid förändras betydligt mer genom att hela delar av virus byts ut mot delar av influensavirus från andfåglar eller från gris någonstans i världen där djur och människor lever tätt ihop.

Virus är då så förändrat att det inte alls igenkänns av immunsystemet, även om man tidigare i livet haft andra influensaattacker. Om detta nya virus blir starkt smittsamt för människor, som blir sjuka, kan en världsomfattande epidemi uppstå, så kallad pandemi, då upp till 20-40 % av befolkningen kan insjukna.

Under 1900-talet har vi haft tre stora pandemier (Spanska sjukan 1918-20, Asiaten 1957 och Hongkong 1968) samt ett par mindre 1948 och 1977. Den pandemi som pågår nu startade våren 2009 och orsakas av ett virus som man kallar den nya influensan A (H1N1)v.

Influensa är mycket smittsamt och smittar från person till person genom små droppar i luften.
Barngrupper är ofta en stor smittkälla. Barnet smittas på dagis eller i skolan och riskerar att smitta sin gravida mamma. Det finns inget som tyder på att en gravid kcinna smittas lättare än icke-gravida.
Tiden från smitta tills sjukdomen bryter ut är ungefär 1-3 dagar. Hur länge man är smittsam varierar. Så länge man har feber och har influensa symtom kan man räkna med att man är smittsam.

Läs mer på smittskyddsinstitutets hemsida,SMI

Symtomen är i typiska fall torrhosta, frysningar, hög feber, sjukdomskänsla med muskel och huvudvärk. Halsont, kräkningar och diarré är vanliga symtom hos barn. En del får mycket lindriga symtom. Vanligtvis tillfrisknar man efter 5-7 dagar.
Om man försämras eller inte tillfrisknar under denna period bör man kontakta sjukvården för information.
Influensainfektion kan även förlöpa med mycket måttliga symtom eller vara helt utan sjukdomstecken.

Den nya influensan A(H1N1)v. har liknande symtom som säsongsinfluensa men de flesta har mycket lindrigare symtom. Främst unga och yrkesarbetande har drabbats. Svår sjukdom kan dock drabba även yngre, särskilt de med riskfaktorer i form av annan sjukdom.

Vanliga komplikationer vid influensa kan hos barn vara öroninflammation och hos vuxna bihåleinflammation, luftrörskatarr och lunginflammation. Dödsfall förekommer men risken är mycket låg, långt under 1 % av alla insjuknade. Äldre och personer med hjärt- och kärlsjukdom och vissa andra kroniska sjukdomar kan få allvarligare komplikationer med lunginflammation eller hjärtsvikt vid säsongsinfluensa och brukar erbjudas årlig influensavaccination. Se vidare socialstyrelsens riktlinjer för hälso- och sjukvården 2009-08-18.Läs här

Det finns få fall rapporterade om den nya influensan hos gravida.I de rapporter som finns har man sett att en gravid kvinna löper en något större risk för komplikationer än andra icke gravida i samma ålder.

Vid tidigare influensaepidemier har man inte sett någon ökad risk för svår influensa i tidig graviditet men under sista tredjedelen av graviditeten ökar risken för lunginflammation.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer läs här angående vaccination mot A(H1N1) influensan som har presenterats i samband med den nya influensan 2009 skall gravida komma att erbjudas vaccination.
Om dessutom kvinnan har hjärt- och kärlsjukdom och vissa andra kroniska sjukdomar är det extra viktigt att hon vaccineras eftersom hon har en ännu större risk för komplikationer om hon får influensa. 
Se socialstyrelsens riktlinjer för hälso- och sjukvården 2009-08-18 (läs här).

Influensa A(H1N1) har vad man hittills vet ingen fosterskadande effekt. Det nyfödda barnet blir ofta trött med matningsvårigheter vid influensa.

I samband med den nya influensan finns inte mycket rapporterat om barn födda av influensasjuka mammor.
Det har också rapporterats mycket litet om hur det nyfödda barnet påverkas om den nyblivna mamman insjuknar i samband med förlossningen.
Det nyfödda barnet får skydd om den gravida kvinnan har vaccinerats under graviditeten (före förlossningen).

Diagnosen sannolik influensa ställs utifrån patientens symtom. – se INFPREGs nyhetssida. Genom att undersöka prov taget från bakre delen av näsan kan man se om kvinnan har influensa eller ej.

Vaccin mot den nya influensan A (H1N1) v finns ännu inte tillgängligt utan först under hösten 2009. Det beräknas komma under första veckan i oktober. Gravida anses som riskgrupp och kommer att erbjudas vaccination med pandemivaccinet. Det kommer sannolikt att ges i två doser med ca 3 veckors mellanrum.
Så snart vaccin finns kommer vidare information från sjukvården. Vaccinet är inte farligt för fostret. Personer med äggallergi ska inte vaccineras. Närmare information finns och kan läsas på socialstyrelsen, smittskyddsinstitutet och läkemedelsverkets hemsidor.

Det finns även antivirala läkemedel som kan användas för behandling av influensa- sjuka och även för att förebygga influensasjukdom.
I denna pandemisituation kommer dessa att vid behov användas även till gravida se vidare information på INFPREGs nyhetssida.

Gravid kvinna med symtom på influensa bör omgående kontakta sjukvårdsupplysningen och bli hänvisad till läkare för ställningstagande till behandling med antiviral medicinering.

Nyfött barn med symtom på influensa bör undersökas av barnläkare.

Vaccination av gravida kommer sannolikt att utföras på respektive mödravårdscentral. Information från landsting/kommun kommer så snart vaccinet anlänt.

Rekommendationerna kan komma att ändras i takt med ökad kunskap om H1N1-pandemin.