CMV (cytomegalovirus) är orsak till en mycket vanlig infektion, som de flesta vuxna människor har haft utan att märka det. Efter det att man blivit smittad och haft CMV för första gången (primärinfektion) finns CMV kvar i kroppen hela livet, i regel utan att man märker av det eller att det ger några problem. Immunförsvaret håller infektionen under kontroll. Om immunförsvaret blir nedsatt, t.ex. av sjukdom eller vissa läkemedel, kan CMV-infektionen aktiveras (s.k. återfallsinfektion). Även vid en graviditet kan en vilande CMV aktiveras men vanligen helt utan att det märks eller orsakar problem. Får en gravid kvinna en CMV-infektion för första gången i sitt liv finns det risk att infektionen kan gå över till fostret. Även vid en aktivering av tidigare CMV-infektion kan virus enstaka gånger smitta fostret men det sker mycket mer sällan än om man får CMV för första gången.

CMV smittar bara från människa till människa och inte från djur. Smitta överförs endast vid en mycket nära kontakt med en person som utsöndrar CMV genom kroppsvätskor, till exempel saliv, blod, urin och bröstmjölk. Smitta kan alltså ske genom t.ex. kyssar, samlag, förlossning och amning. CMV-virus förstörs av värme, intorkning, tvål, tvättmedel och vanliga desinfektionsmedel.

God handhygien och handtvätt med vanlig tvål (eller andra vanliga medel för handtvätt) är viktigt för att undvika smittoöverföring.

Många barn får CMV tidigt i livet. CMV finns i bröstmjölk hos en stor del av mödrarna som haft CMV. Barnet får i sig viruset via bröstmjölk men de har ett skydd som de fåttfrån modern under graviditeten. Detta är ofarligt för barnet och man märker som regel ingenting av barnets CMV- infektion. Man räknar med att 30-40% av alla barn smittas redan under det första spädbarnsåret. Smittspridningen fortsätter sedan under småbarnsåren. Småbarnen får en långvarig, oskyldig infektion utan att det märks på dem och CMV kan finnas i saliv och urin under månader till år. I Sverige har cirka 70% av alla kvinnor i barnafödande ålder haft CMV.

CMV kan överföras från mor till barn under graviditeten och förlossningen. Om den gravida kvinnan får en CMV-infektion kan fostret smittas och ge en medfödd infektion hos barnet. Barnet är då infekterat redan före födelsen. Immunförsvaret är då omoget vilket gör att fostret och det späda barnet har svårt att bekämpa infektionen. De flesta barn med medfödd CMV infektion saknar sjukdomstecken och förblir friska. En mindre andel riskerar dock att bli svårt sjuka - inte minst de för tidigt födda - och/eller utveckla funktionshinder såsom synskada, hörselnedsättning eller neurologisk skada.

Tidigare kartläggning har visat att 10-20 % av de smttade barnen får en hörselnedsättning, övriga skador ses mindre ofta.  Hörselnedsättningen kan finnas vid födelsen men kan också utvecklas under de första levnadsåren. Missfall och fosterdöd kan i sällsynta fall bero på CMV. Återkommande missfall har däremot inte kunnat sättas i samband med CMV infektion.

Om den gravida kvinnan får CMV- infektion för första gången är risken ca 50 % att viruset går över till fostret. Får den gravida kvinnan en återfallsinfektion är överföringsrisken mycket mindre men en liten risk finns fortfarande. Risken för överföring av CMV är sannolikt densamma under hela graviditeten och man tror att CMV-infektionen kan orsaka skador hos barnet under hela fostertiden även om risken för allvarlig skada sannolikt är störst i början av graviditeten.

Enligt undersökningar i början av 1980-talet i Malmöområdet var cirka 1 av 200 nyfödda barn smittade med CMV. Nyare undersökningar tyder på att problemet i varje fall inte har ökat i omfattning.CMV-infektioner hos det födda barnet är däremot inte farliga. Det är endast de infektioner som överförs under graviditeten som kan utgöra en risk för skador och sjukdom hos barnet. Vid förlossning är det vanligt att CMV kan aktiveras (och finnas i förlossningskanalen) hos en kvinna som någon gång tidigare haft CMV. Smitta kan då överföras till barnet. Ännu vanligare är att CMV efter ett tag finns i bröstmjölken och överförs till barnet. Barnet blir varken sjukt eller skadat av denna sena smitta.

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge pågår en kartläggning av medfödd CMV infektion hos nyfödda.

Den lilla risken för CMV skada bör så långt som möjligt förebyggas. Eftersom det inte finns någon effektiv behandling och det inte heller finns något vaccin som kan skydda mot smitta är det viktigt att försöka undvika att bli smittad om man är gravid. En viktig smittkälla är småbarn. CMV finns i saliv och urin hos många barn under flera år utan att det märks. Detta betyder att det finns smittrisk för alla som sysslar med små barn. Att undvika kontakt med CMV-utsöndrande barn och patienter inom hälso- och sjukvården är inte möjligt eftersom de som utsöndrar CMV är så många och de flesta inte har några tecken på sin infektion. Det är heller inte nödvändigt. Genom att man är medveten om hur man kan skydda sig kan man med enkla åtgärder minska risken för CMV-smitta. Samtidigt minskas smittrisken även för en del andra smittämnen.

Följande råd bör följas av alla, antingen man haft CMV tidigare eller inte.

Förebyggande åtgärder och bra sätt att undvika CMV smitta:

• God handhygien! Speciellt inom barnomsorg/barnavården och hälso- och sjukvården.
• Var noggrann med att tvätta händerna till exempel efter blöjbyte.
• Huden utgör ett skydd för smittan, däremot inte slemhinnan i munnen.
• Det är därför viktigt att tänka på att inte föra otvättade händer till munnen.
• Pussa inte andras barn direkt på munnen,
• Sug inte på barnets napp, smaka inte på barnets mat med en sked, som varit i barnets mun.
• Ät inte upp barnets överblivna mat.
• CMV förstörs lätt av att torka, värme, tvål, tvättmedel, diskmedel och vanliga desinfektionsmedel.

Omplacering av gravid personal inom hälso- och sjukvård och barnomsorg är som regel inte befogad då man inte kunnat påvisa någon ökad risk hos dessa yrkesgrupper. Endast i mycket speciella fall kan det finnas anledning att diskutera byte av arbetsuppgift.