Importfall av mässling och exposition av gravida kvinnor aktualiserar behovet av information om mässling och graviditet. Kortfattad information ges här se vidare  INFPREG kapitlet.
Mässling har cirkulerat i flera europeiska länder, USA och Australien, Japan i större utsträckning än vad man sett de senaste åren.
I Sverige har 15 fall av mässling rapporterats i år. Merparten är mässlingsmottagliga ovaccinerade individer, som smittats utomlands. Även kontaktfall inom Sverige har inträffat.
Även vid  en "typisk" klinisk bild av mässling (allmäninfektion med hög feber, exantem och ofta intensiv torrhosta) övervägs ofta inte mässlingdiagnosen eftersom man inom vården inte längre känner igen sjukdomsbilden.
Smittsamheten vid mässling är mycket höggradig. Om mässling inte misstänks hos mässlingsjuka patienter, när de söker sjukvården, omhändertas de inte under betryggande isolering. Detta har lett till att ovaccinerade späda barn och gravida kvinnor har exponerats.

Profylax mot mässling är angelägen speciellt vid exposition av mottagliga gravida kvinnor och ovaccinerade späda barn.

Diagnosen akut mässling liksom immunitetsbedömning fordrar provtagning (blodprov) och analys av mässling specifik IgM och IgG aktivitet. Blodprov skickas till viruslaboratorium – i akut situation kontakta laboratoriet via telefon.
Mässling är anmälningspliktig sjukdom och smittspårning skall företas.

Förebyggande åtgärder:
Vaccin ger ett gott skydd.
Hittills har de som sjuknat som regel varit ovaccinerade. Undantagsvis har vaccinerade individer blivit sjuka, då vanligen vaccinerade endast en gång.
Anslutningen till vaccinationsprogrammen har i Sverige varit så hög att mässling inte längre sprids endemiskt inom landet och om smitta kommer in sprids det inte längre epidemiskt.
Men smitta kan fortfarande föras över vid kontakt med mässlingsmottagliga individer.

Vilka kan vara mottagliga?

Späda barn är skyddade om modern har mässlingimmunitet men när denna avklingat är barnen mottagliga fram till första MMR vaccination.
Bland äldre finns mottagliga individer i alla åldrar främst från 25 år och uppemot 45-50 års åldern.

Allmänna vaccinationsprogram::
Vaccination mot mässling-parotit-påssjuka (MMR): barn vid 18 månaders ålder och 6 års ålder (tidigare 12 års ålder).
Vaccination på eget initiativ:
Vaccin mot mässling-parotit-påssjuka (MMR) kan ges till ovaccinerade barn från 9 månaders ålder. Observera dock att barn som vaccineras mellan 9 och 12 månaders ålder måste vaccineras på nytt vid 1,5 års ålder för att skyddet i framtiden skall bli säkert.
Icke gravid immunkompetent kvinna kan vaccineras om hon inte vaccinerats tidigare eller bara vaccinerats en gång och inte heller haft mässling.
Expositionsprofylax till mottaglig individ
Vaccin ger skydd även för exponerad individ förutsatt att det ges inom 72 tim efter exposition.
Vaccinet ges däremot inte

• under en graviditet
• till barn under 9 månaders ålder
• till immunsupprimerade barn eller vuxna

Vid exposition kan dessa individer skyddas från att sjukna eller i varje fall mot svår sjukdom med immunglobulin givet inom 6 dygn efter smitta.

FASS saknar fr.o.m. detta år uppgifter om mässlingprofylax med immunglobulin.Enligt uppgift från fabrikanten och analyser på Smittskyddsinstitutet (att. Kari Johansen) innehåller Beriglobin från ZLB Behring tillräcklig halt av mässlingantikroppar för att ha profylaktisk effekt.
Dosen är 0,25 ml/kg kroppsvikt i.m., max dos 15 ml givet omgående senast 6 dagar efter smittillfället   (immunsupprimerade 0,5 ml/kg kroppsvikt).

Se vidare kapitlet om mässling och graviditet.

Marianne Forsgren

Docent, virologi, emeritus