Bakteriell vaginos
Skriv ut artikel
 

Docent P-G Larsson, Överläkare kvinnokliniken KSS, Skövde, Adj Professor vid Högskolan i Skövde
Professor Urban Forsum, Överläkare Klinisk Mikrobiologiska avdelningen, Universitetssjukhuset Linköping
Docent Bo Jacobsson . Överläkare, Kvinnokliniken, Sahlgrenska sjukhuset/Östra, Göteborg
Innehållsförteckning
  1.  Agens
  2.  Smittsamhet och spridning i samhället
  3.  Klinisk bild
  4.  Infektion hos den gravida kvinnan
  5.  Infektion hos fostret och det nyfödda barnet
  6.  Överföringsrisk
  7.  Laboratoriemetoder
  8.  Diagnos av moderns infektion
  9.  Diagnos av fostrets/barnets infektion
  10.  Profylax
  11.  Terapi
  12.  Svenska erfarenheter
  13.  Handläggning
  14.  Referenser
  15.  Gå till Frågor och Svar
  16.  Fallrapport
Utvärdering (antal: 5)
Fråga 1:    4,4
Fråga 2:    4,4

1. 

Agens

  Vid Bakteriell vaginos (BV) är koncentrationen av anaeroba bakterier i vagina 1.000-10.000 gånger högre än normalt samtidigt som det föreligger en kraftig minskning av den normala laktobacillfloran. Gardnerella vaginalis, mycoplasma, Bacteroides spp och Mobiluncus spp har inte visat sig ensamma kunna ge bakteriell vaginos och dessa bakterier kan även påvisas i små mängder hos kvinnor som ej har BV. Om orsaken till BV är att finna i en förändrad vaginal ekologi eller om BV skall räknas som en infektionssjukdom är omtvistat, men mycket talar dock för det senare.
  Början Gå till början

2. 

Smittsamhet och spridning i samhället

  En del studier talar för att BV är en sexuellt överförd sjukdom. Prevalensen av BV är på STD-mottagningar och abortmottagningar ca 20%. Hos kvinnor som söker på mödravårdscentraler finner man en prevalens på 10% och vid gynekologisk hälsokontroll knappt 5-10%. Denna skillnad i prevalens mellan olika patientgrupper motsvarar den man finner för sexuellt överförda sjukdomar, vilket stödjer, men inte är något bevis, för antagandet att BV är sexuellt överförbart. Förekomsten av BV har i några studier även kunnat relateras till antalet samlag förutom till antalet sexpartners.
  Början Gå till början

3. 

Klinisk bild

  Det vanligaste symtomet som sammankopplas med BV hos icke gravida kvinnor är illaluktande flytning. Lukten av skämd fisk är det mest påtagliga medan flytningen är i regel inte ökad (till volym) eller förändrad i färg. Vid kraftig infektion kan även klåda och sveda förekomma. Många kvinnor har haft besvär en längre tid och kan därför ha vant sig vid den påträngande lukten utan att söka för den. Andra kvinnor märker lukten när flytningen alkaliseras och flyktiga illaluktande aminer frigörs vilket sker vid pH förhöjning i samband med samlag eller menstruation.
  Början Gå till början

4. 

Infektion hos den gravida kvinnan

 

Vid graviditet ökar i regel mängden flytning. Kvinnor som har haft en symtomfattig BV kan, i samband graviditet, uppleva att lukten blir mer framträdande. Detta kan vara en förklaring till att en del kvinnor söker för sin illaluktande flytning först när de blivit gravida. BV har i flera studier kopplats till förtidsbörd. Definitionen av förtidsbörd är förlossning före graviditetsvecka 37+0. Orsaken till förtidsbörd är multifaktoriell.

Ungefär 1/5 av all förtidsbörd hänger samman med flerbörd, missbildningar eller intrauterin fosterdöd och lika många beror på att obstetrikern tvingas förlösa patienten pga fetala eller maternella komplikationer (iatrogen förtidsbörd).I nästan 60% av all förtidsbörd startar värkarbetet spontant förtidigt eller på grund av förtidig vattenavgång (preterm prelabor rupture of membranes,PPROM). Den senare typen av förlossning kallas spontan förtidsbörd o är associerad med infektioner särskilt vid mycket tidig förtidsbörd. Frekvensen av för tidig förlossning i Sverige är låg, ca 1% före vecka 32, ökande upp till 5%-6% före vecka 37. Prognosen för förtidigt födda barn har med åren förbättrats avsevärt, den största morbiditeten finns hos de barn som föds före vecka 32. Eftersom förlossning före vecka 32 är så ovanlig har nästan alla studier inriktat sig på studera effekten på för tidig födsel före vecka 37. Man bör känna till detta för att kunna göra en bra bedömning av de studier som publicerats. Ett tiotal studier visar att för kvinnor som har BV är risken att få ett förtidigt fött barn fördubblad. Det finns även en trend för en stigande relativ risk för för tidig födsel före vecka 32. Två studier har visat på en relativ risk av 4 för sena missfall (graviditetsvecka 18 - 22) hos kvinnor med BV jämfört med kvinnor med normal bakterieflora och stödjer därmed den i andra studier påvisade trenden talande för en stigande relativ risk för födsel före vecka 32.

 Det finns övertygande data som talar för samband mellan BV och förtidig födsel men det går inte att fastslå ett kausalt samband. Se nedan punkt 11 "Terapi". En tänkbar förklaring till sambandet kan vara att förekomsten av bakterier (bakterieprodukter) i hinnorna eller i endometriet stimulerar bildandet av vissa cytokiner som i sin tur stimulerar bildandet av prostaglandiner.

Äldre studier visar på ett samband mellan infektion i episiotomier, postpartum endometriter och postoperativa infektioner efter kejsarsnitt.

  Början Gå till början

5. 

Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

 

Ingen känd.

  Början Gå till början

6. 

Överföringsrisk

 

Ingen känd mellan mor och barn

  Början Gå till början

7. 

Laboratoriemetoder

  Gramfärgning av vaginalutstryk och bedömning enligt Nugents klassifikation är standard för laboratoriediagnostik men utförs inte av alla laboratorier. Vaginalprovet ges poäng (0-10) beroende på hur många "laktobacill-liknande bakterier" respektive "gardnerella-liknande bakterier" det finns. En poängsumma på 1-3 är visar normalflora i vagina  men en poängsumma på 7-10 är förenligt med BV. Poängsumma på 4-6 visar sk intermediär flora. Andra klassifikationer för diagnostik av BV finns bl.a enligt Ison/Hay men dessa används i regel inte i klinisk praxis. För mera detaljer se referens. Om kvinnan tar ett självtaget vaginalprov kan det undersökas centralt av ett laboratorium som behärskar denna teknik. Det är möjligt att det i framtiden kommer erbjudas molekylärbiologiska metoder för diagnostik av BV. Odling av vaginalprov aerobt eller anaerobt har ingen plats i diagnostiken.
  Början Gå till början

8. 

Diagnos av moderns infektion

 

BV är en klinisk diagnos som ställs med hjälp av kriterier enligt Amsel. Minst 3 av 4 kriterier skall vara uppfyllda:

  1. typisk tunn adherent flytning (ej ökad)
  2. positiv sniff
  3. pH över 4,5 s.k.
  4. clueceller vid mikroskopering.

Det har visat sig i flera studier att man inte behöver använda alla av Amsels kriterier utan man kan t.ex. använda clueceller i kombination med snifftest eller snifftest, pH och clueceller. Det går även att ta ett vaginalprov och lufttorka det och senare bedöma provet med avseende på clueceller och bakteriemorfologi. Clueceller är vaginalepitelceller som är täckta av så många bakterier att det är svårt att urskilja cellens kontur. Att göra pH och sniff test är lätt men för många känns det svårt att bedöma clueceller vid mikroskoperingen. Att i ett faskontrastmikroskop med 400 ggrs förstoring skilja på "laktobacill-liknade bakterier" och "gardnerella-liknade bakterier" är dock ganska lätt. Att utan faskontrast bedöma förekomst av clueceller och bakteriemorfologi är inte tillfyllest. I ca 10-20 % försvinner BV spontant från första trimestern till tredje. Om kvinnan har normal laktobacillflora i början av graviditeten är risken mindre än 1% att hon får BV senare under graviditeten.

  Början Gå till början

9. 

Diagnos av fostrets/barnets infektion

 

Görs ej.

  Början Gå till början

10. 

Profylax

 

Eftersom kunskap om hur BV smittar saknas går det inte att ge några rekommendationer hur smitta skall undvikas.

  Början Gå till början

11. 

Terapi

 

Symtomatisk terapi

Vid behandling av BV hos gravida är clindamycin 2% vaginal kräm, en dosspruta i 7 dagar, eller 100 mg vagitorier i 3 dagar (Dalacin) förstahandsval. Dessa klassas som kategori B:1 (klinisk erfarenhet från gravida kvinnor under första trimestern är begränsad). Kapslar clindamycin (Dalacin) 300 mg x 2 i 7 dagar är ett alternativ och som också klassas som B:1. Metronidazol vaginal gel 7,5mg/g (Zidoval), en dosspruta i 5 dagar, klassas också som kategori B:1 medan metronidazol som tabletter (4-500 mg x 2 i 7 dagar) (Flagyl eller Metronidazol) klassas som kategori B:2. Vid behandling av BV hos icke gravida kvinnor är utläkningen efter 1 vecka hög (>90%) men 4 veckor senare (dvs efter mellanliggande mens) har andelen friska sjunkit till mellan 50-60% beroende på hur man definierar utläkning. Mellan var annan till var tredje kvinna kommer alltså inte vara fri från sin BV efter en månad. Det finns inga studier som kan ge vägledning vid terapisvikt. Vår egen erfarenhet tyder på att upprepad behandling kan hjälpa. BV försvinner spontant hos en del gravida kvinnor (vilket inte är studerat för icke-gravida kvinnor) varför utläkningsfrekvensen torde vara högre än hos icke gravida. Hos gravida kvinnor är utläkningen efter 3 månader ca 70%.

Behandling under tidig gravitet

Det finns 17 publicerade studier som undersökt om behandling av BV i tidig graviditet påverkar risken för tidig förlossning, dvs förlossning före v 37. Diagnosen av BV har inte alltid skett i tidig graviditet och i vissa fall insattes behandling efter vecka 20. Studierna har visat på divergerande resultat och genererat minst lika många meta-analyser. I de två senaste meta-analyserna (vg se referenserna) har det påvisats en signifikant minskning av för tidig förlossning vid behandling av BV. Den ena meta-analysen får ett OR på 0,83 (95% CI 0,71-0,96). Den är baserat på 6,8% (334) för tidiga förlossningar i behandlingsgruppen jämfört med 8,1% (368) i placebo gruppen uträknat på 9506 kvinnor. Den andra meta-analysen får ett RR på 0,73 (95% CI 0,55-0,98) och är baserat på 11.3% för tidiga förlossningar i behandlingsgruppen mot 12,2% i placebogruppen och uträknat på 6 188 kvinnor. Siffrorna i meta-analyserna skiljer sig något åt vilket beror på att olika studier är inkluderade i analyserna. Slutsatsen blir dock densamma nämligen att screening och behandling av BV under tidig graviditet sänker frekvensen av för förlossning före v 37.  NNT (number needed to treat) blir 77 respektive 118 vilket kan tyckas vara höga siffror då ca 100 kvinnor med BV behöver behandlas för att förhindra en för tidig förlossning. Det är viktigt att komma ihåg är att det gäller behandling under tidig graviditet. Den senaste meta-analysen i Cochrane reviews har dock ej kommit till samma resultat. Den är emellertid inte uppdaterad med de senaste studierna. Det ser ut som att ju tidigare man behandlar desto bättre effekt, och att behandling efter v 20 tycks bara ha en marginell effekt. Notera dock att behandlingsvariabeln är förlossning före eller efter vecka 37. Som tidigare nämnts är inte en detta en speciellt bra eller viktig effektvariabel. Om barnet föds i v 35 eller 37 har liten klinisk betydelse.

I en nyligen gjord svensk studie där 9000 gravida kvinnor i sydöstra sjukvårdregionen  screenades för BV fann man en icke signifikant minskning av förlossning före v 37 med OR 0,90 (95% CI 0,40-2,02) . I denna studie som inte är med i meta-analyserna ovan beräknades i stället hur många dagar som förlossningen fördröjdes. För de barn som föddes förtidigt förlängdes graviditeten efter behandling med 32 dagar (p= 0,024 Mann-Wintney U- test). NNT för att förlänga en graviditet 32 dagar blir 37. Slutsatsen är att effektvariabeln förlossning före eller efter vecka 37 är en sannolikt mindre bra och spelar inte så stor roll kliniskt men att behandling av BV kan förlänga graviditeten under en kritisk period.

Behandling senare under graviditeten.

Hur kvinnor skall handläggas som kommer in till förlossningen med pågående förtidiga sammandragningar och samtidig BV är däremot inte studerat. Det finns ett flertal fallbeskrivningar där behandling med clindamycin inneburit fördröjning av prematur födsel. Om alla kvinnor med förtidiga sammandragningar skall behandlas är kontroversiellt och utanför denna genomgång men det finns en studie där iv clindamycin 600 mg x 2 kunde förlängda graviditet med 7 dagar.

  Början Gå till början

12. 

Svenska erfarenheter

 

Svenska studier publicerade under de senaste åren visar att subkliniska infektioner är en riskfaktor för förtidig förlossning. Man har också visat att kvinnor som föder förtidigt har förhöjda halter av cytokiner i både cervix och fostervattnet. Förhöjda värden av cytokiner anses vara en bidragande orsak till grava neurologiska skador hos barnet. Kvinnor med BV har förhöjda värden av cytokiner i både cervix och vagina.

En studie om förtidig förlossning i Sydöstra sjukvårdsregionen har nyligen publicerats, se under punkt. 11 .

Hittills har ingen generell screening erbjudits till gravida kvinnor i Sverige.

Frekvens BV hos gravida kvinnor i Sverige antas vara ca 10%

 

  Början Gå till början

13. 

Handläggning

  Gravida kvinnor med symtomatisk BV bör erbjudas behandling så tidigt som möjligt; vecka 12-16. Behandling BV har den högsta graden av evidens (level I, grad A). Behandlingskontroll bör erbjudas då ca 30% kommer att behöva ytterligare en behandling i v 22-25. Mycket svårare är det att värdera om asymtomatiska skall erbjudas screening. Speciellt som många kvinnor med BV först upptäcker att flytningen ändras senare i graviditeten. På de flesta MVC kommer man att tolka detta som normalt eftersom flytningen normalt ökar vid graviditet. Det är då större risk att diagnostiken av BV fördröjs och behandlingen insättes först efter v 20 då den inte har så stor effekt. Skall screening erbjudas bör diagnostiken ske via ett laboratorium
  Början Gå till början

14. 

Referenser

 

Smittsamhet och spridning i samhället

  1. Boris J, Henriksen TH, Davidsen U, Secher NJ. Evaluation of specific symptoms of bacerial vaginosis among pregnant women. J Infect Dis Obstet Gynecol 1997;5:361-5.
  2. Fethers KA, Fairley CK, Morton A, Hocking JS, Hopkins C, Kennedy LJ, Fehler G, Bradshaw CS.Early sexual experiences and risk factors for bacterial vaginosis.J Infect Dis. 2009 Dec 1;200(11):1662-70.
  3. Hart G. Factors associated with trichomoniasis, candidiasis and bacterial vaginosis. Int J Std Aids 1993;4(1):21-5.
  4. Hawes SE, Hillier SL, Benedetti J, Stevens CE, Koutsky LA, Wolner-Hanssen P, et al. Hydrogen peroxide-producing lactobacilli and acquisition of vaginal infections. J Infect Dis 1996;174(5):1058-63.
  5. Larsson P-G, Platz-Christensen J-J, Dalaker K, Eriksson K, Fåhraeus L, Irminger K, et al. Treatment with 2% clindamycin vaginal cream prior to first trimester surgical abortion to reduce risk of postoperative pelvic infection: A prospective, double-blinded, placebo-controlled, multicenter study.Acta Obstet Gynecol Scand.2000 May;79(5):390-6.
  6. Thorsen P. Bacterial vaginosis in pregnancy. A population-based study . Odense, Denmark: Odense Universitet; 1998.

Diagnos av bakteriell vaginos

  1. Amsel R, Totten PA, Spiegel CA, Chen K, Eschenbach DA, Holmes KK. Nonspecific vaginitis. Diagnostic criteria and microbial and epidemiologic associations. Am J Med 1983;74:14-22.
  2. Ison CA. Bacterial Vaginosis. Microbiology and epidemiology, Introduction. Int J STD & AIDS 1997;8(suppl 1):2-3.
  3. Larsson PG, Platz-Christensen JJ. Enumeration of clue cells in rehydrated air-dried vaginal wet smears for the diagnosis of bacterial vaginosis. Obstet Gynecol 1990;76:727-30.
  4. Nugent RP, Krohn MA, Hillier SH. Reliability of diagnosing bacterial vaginosis is improved by a standardized method of Gram stain interpretation. J Clin Microbiol 1991;29:297-301.
  5. Ison CA, Hay PE. Validation of a simplified grading of Gram stained vaginal smears for use in genitourinary medicine clinics. Sex Transm Infect 2002;78:413-5. Relativ risk för preterm födsel och bakteriell vaginos.
  6. Eschenbach DA, Gravett MG, Chen KC, Hoyme UB, Holmes KK. Bacterial vaginosis during pregnancy. An association with prematurity and postpartum complications. Scand J Urol Nephrol Suppl 1984;86:213-22.
  7. Jacobsson B, Pernevi P, Chidekel L, Jorgen Platz-Christensen J. Bacterial vaginosis in early pregnancy may predispose for preterm birth and postpartum endometritis. Acta Obstet Gynecol Scand 2002;81:1006-10.
  8. Hay PE, Lamont RF, Taylor-Robinson D, Morgan DJ, Ison C, Pearson J. Abnormal bacterial colonisation of the genital tract and subsequent preterm delivery and late miscarriage [see comments]. BMJ 1994;308:295-8.
  9. Hay PE, Morgan DJ, Ison CA, Bhide SA, Romney M, McKenzie P, et al. A longitudinal study of bacterial vaginosis during pregnancy. Br J Obstet Gynaecol 1994;101:1048-53.
  10. Hillier SL, Nugent RP, Eschenbach DA, Krohn MA, Gibbs RS, Martin DH, et al. Association between bacterial vaginosis and preterm delivery of a low-birth-weight infant. The Vaginal Infections and Prematurity Study Group [see comments]. N Engl J Med 1995;333:1737-42.
  11. Holst E, Rossel-Goffeng AR, Andersch B. Bacterial vaginosis and vaginal microorganisms in idiopathic premature labor and association with pregnancy outcome. J Clin Microbiol 1994;32:176-86.
  12. Kurki T, Sivonen A, Renkonen OV, Savia E, Ylikorkala O. Bacterial vaginosis in early pregnancy and pregnancy outcome. Obstet Gynecol 1992;80:173-7.
  13. Martius J, Krohn MA, Hillier SL, Stamm WE, Holmes KK, Eschenbach DA. Relationships of vaginal Lactobacillus species, cervical Chlamydia trachomatis, and bacterial vaginosis to preterm birth. Obstet Gynecol 1988;71:89-95.
  14. McGregor JA, French JI, Parker R, Draper D, Patterson E, Jones W, et al. Prevention of premature birth by screening and treatment for commen gential tract infections: Results of a prospective controlled evaluation. Am J Obstet Gynecol 1995;173:157-67.
  15. Meis PJ, Goldenberg RL, Mercer B, Moawad A, Das A, McNellis D, et al. The preterm prediction study: significance of vaginal infections. National Institute of Child Health and Human Development Maternal-Fetal Medicine Units Network. Am J Obstet Gynecol 1995;173:1231-5.
  16. Nelson DB, Bellamy S, Nachamkin I,Ness RB,Macones GA, Allen-Taylor L.First trimester bacterial vaginosis, individual microorganism levels, and risk of second trimester pregnancy loss among urban women.Fertil Steril. 2007 Nov;88(5):1396-403.
  17. Platz-Christensen JJ, Pernevi P, Hagmar B, Andersson E, Brandberg A, Wiqvist N. A longitudinal follow-up of bacterial vaginosis during pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand 1993;72:99-102.

Meta analyser för sambandet preterm förlossning och BV

  1. Paige DM, Augustyn M, Adih WK, Witter F, Chang J. Bacterial vaginosis and preterm birth: a comprehensive review of the literature.J Nurse Midwifery 1998;43(2):83-9
  2. Brockklehurst P, Hannah M, Mc Donald H: Interventions for treating bacterial vaginosis in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2000; (2) CD000262.
  3. Carey JC, Klebanoff MA. Bacterial vaginosis and other asymptomatic vaginal infections in pregnancy.Curr Womens Health Rep 2001;1(1):14-9
  4. Carey JC, Klebanoff MA. What have we learned about vaginal infections and preterm birth? Semin Perinatol 2003;27(3):212-6.
  5. Leitich H, Brunbauer M, Bodner-Adler B, Kaider A, Egarter C, Husslein P. Antibiotic treatment of bacterial vaginosis in pregnancy: A meta-analysis. Am J Obstet Gynecol 2003;188(3):752-8
  6. McDonald H, Brocklehurst P, Parsons J, Vigneswaran R. Antibiotics for treating bacterial vaginosis in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2003(2):CD000262
  7. Lamont RF. Infection in the prediction and antibiotics in the prevention of spontaneous preterm labour and preterm birth. Bjog 2003;110 Suppl 20:71-5
  8. Tebes CC, Lynch C, Sinnott J. The effect of treating bacterial vaginosis on preterm labor. Infect Dis Obstet Gynecol 2003;11(2):123-9
  9. Potter B, Jhorden L, Alfonsi G. Clinical inquiries. Should we screen for bacterial vaginosis in asymptomatic patients at risk for preterm labor? J Fam Pract 2004;53(10):827-31.
  10. Romero R, Chaiworapongsa T, Kuivaniemi H, Tromp G. Bacterial vaginosis, the inflammatory response and the risk of preterm birth: a role for genetic epidemiology in the prevention of preterm birth. Am J Obstet Gynecol 2004;190(6):1509-19
  11. Yudin MH. Bacterial vaginosis in pregnancy: diagnosis, screening, and management. Clin Perinatol 2005;32(3):617-27 Boggess KA. Pathophysiology of preterm birth: emerging concepts of maternal infection. Clin Perinatol 2005;32(3):561-9
  12. Goldenberg RL, Culhane JF, Johnson DC. Maternal infection and adverse fetal and neonatal outcomes. Clin Perinatol 2005;32(3):523-59
  13. McDonald H, Brocklehurst P, Parsons J. Antibiotics for treating bacterial vaginosis in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2005(1):CD000262
  14. Okun N, Gronau KA, Hannah ME. Antibiotics for bacterial vaginosis or Trichomonas vaginalis in pregnancy: a systematic review. Obstet Gynecol 2005;105(4):857-68
  15. Larsson PG, Bergstrom M, Forsum U, Jacobsson B, Strand A, Wolner-Hanssen P. Bacterial vaginosis. Transmission, role in genital tract infection and pregnancy outcome: an enigma. Apmis 2005;113(4):233-45
  16. Varma R, Gupta JK. Antibiotic treatment of bacterial vaginosis in pregnancy: Multiple meta-analyses and dilemmas in interpretation. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 2006;124(1):10-4

Terapi av bakteriell vaginos för att minska preterm frekvensen

  1. Brockklehurst P, Hannah M, Mc Donald H: Interventions for treating bacterial vaginosis in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2000; (2) CD000262.
  2. Carey JC, Klebanoff MA, Hauth JC, Hillier SL, Thom EA, Ernest MD, et al. Metronidazole to prevent preterm delviery in pregnat women with asymptomatic bacterial vaginosis. N Engl J Med 2000;342:534-40.
  3. Camargo RP, Simoes JA, Cecatti JG, Alves VM, Faro S. Impact of treatment for bacterial vaginosis on prematurity among Brazilian pregnant women: a retrospective cohort study.San Paulo Med J 2005;123(3):108-12
  4. Duff P, Lee ML, Hillier SL, Herd LM, Krohn MA, Eschenbach DA. Amoxicillin treatment of bacterial vaginosis during pregnancy. Obstet Gynecol 1991;77:431-5.
  5. Hauth JC, Goldenberg RL, Andrews WW, DuBard MB, Copper RL. Reduced incidence of preterm delivery with metronidazole and erythromycin in women with bacterial vaginosis [see comments]. New England Journal of Medicine 1995;333:1732-6.
  6. Kekki M, Kurki T, Pelkonen J, Kurkinen-Raty M, Cacciatore B, Paavonen J. Vaginal clindamycin in preventing preterm birth and peripartal infections in asymptomatic women with bacterial vaginosis: a randomized, controlled trial. Obstet Gynecol 2001;97:643-8.
  7. Kurkinen-Raty M, Ruokonen A, Vuopala S, Koskela M, Rutanen EM, Karkkainen T, Jouppila P. Combination of cervical interleukin-6 and -8, phosphorylated insulin-like growth factor-binding protein-1 and transvaginal cervical ultrasonography in assessment of the risk of preterm birth. BJOG 2001;108:875-81.
  8. Lamont RF, Morgan DJ, Sheehan M, Mandal D. The outcome of pregnancy following the use of clindamycin intravaginal cream for the treatment off abnormal colonization: a prospective, randomized, double-blind, placebo-controlled multicenter study. Int J Obstet Gynecol 1999; 67(suppl 1) 47.
  9. Lamont RF, Duncan SL, Mandal D, Bassett P. Intravaginal clindamycin to reduce preterm birth in women with abnormal genital tract flora. Obstet Gynecol 2003;101:516-22.
  10. Mitchell CM, Hitti JE, Agnew KJ, Fredricks DN.Comparison of oral and vaginal metronidazole for treatment of bacterial vaginosis in pregnancy: impact on fastidious bacteria.BMC Infect Dis. 2009 Jun 10;9:89. McDonald HM, O"Loughlin JA, Vigneswaran R, Jolley PT, McDonald PJ. Bacterial vaginosis in pregnancy and efficacy of short-course oral metronidazole treatment: a randomized controlled trial. Obstet Gynecol 1994;84:343-8.
  11. McGregor JA, French JI, Jones W, Milligan K, McKinney PJ, Patterson E, et al. Bacterial vaginosis is associated with prematurity and vaginal fluid mucinase and sialidase: results of a controlled trial of topical clindamycin cream. American Journal of Obstetrics & Gynecology 1994;170:1048-59; discussion 59-60.
  12. McGregor JA, French JI, Parker R, Draper D, Patterson E, Jones W, et al. Prevention of premature birth by screening and treatment for commen gential tract infections: Results of a prospective controlled evaluation. Am J Obstet Gynecol 1995;173:157-67.
  13. McGregor JA, Larsson P-G. Second international meeting on bacterial vaginosis; Int J Obstet Gynecol 1999;67(suppl 1)S9-S53.
  14. Morales WJ, Schorr S, Albritton J. Effect of metronidazole in patients with preterm birth in preceeding pregnancy and bacterial vaginosis: a placebo-controlled, double-blind study. Am J Obstet Gynecol 1994;171(2):345-7.
  15. Ugwumadu A, Manyonda I, Reid F, Hay P. Effect of early oral clindamycin on late miscarriage and preterm delivery in asymptomatic women with abnormal vaginal flora and bacterial vaginosis: a randomised controlled trial. Lancet 2003;361:983-8.
  16. Kiss, H., L. Petricevic and P. Husslein. "Prospective randomised controlled trial of an infection screening programme to reduce the rate of preterm delivery."Bmj 2004;329: 371.
  17. Kiss H, Kögler B, Petricevic L, Sauerzapf I, Klayraung S, Domig K, Viernstein H, Kneifel W.Vaginal Lactobacillus microbiota of healthy women in the late first trimester of pregnancy.BJOG. 2007 Nov;114(11):1402-7. Epub 2007 Sep 17.
  18. Larsson P-G, Fåhraeus L, Carlsson B, Jakobsson T, Forsum U. Late miscarriage and preterm birth after treatment with clindamycin: a randomised consent design study according to Zelen. BJOG 2006:113;629-637 Läs abstrakt (PubMed)
  Början Gå till början
Sökord: vaginos, bakteriell, graviditet
Uppdaterad: 2010-04-19
 
 
 
Hjälp oss att utvärdera kapitlet!
[Skala: 1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt]
  1 2 3 4 5
1. Tycker Du att kapitlet är bra? 
2. Fann Du den information Du sökte? 

Kunskapscentrum för infektioner under graviditet - INFPREG.
Webredaktion: se Kontakta INFPREG.
©1998 MedSciNet AB. All rights reserved. Legal notices. Privacy statement.