INFPREG | Hepatit E

Hepatit E

Med.dr Gudrun Lindh, Överläkare Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (Huvudansvarig)
Med.dr Susanne Lindgren, Överläkare Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Docent Björn Fischler, Sektionschef, Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Professor Antal Nemeth, Överläkare Barnens Sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

--------------------------------------------------------------------------------

	Innehållsförteckning
	1.	Agens
	2.	Smittsamhet och spridning i samhället
	3.	Klinisk bild
	4.	Infektion hos den gravida kvinnan
	5.	Infektion hos fostret och det nyfödda barnet
	6.	Överföringsrisk
	7.	Laboratoriemetoder
	8.	Diagnos av moderns infektion
	9.	Diagnos av fostrets/barnets infektion
	10.	Profylax
	11.	Terapi
	12.	Svenska erfarenheter
	13.	Handläggning
	14.	Referenser
	15.	Gå till Frågor och Svar
	16.	Fallrapport

Utvärdering (antal: 7)
Fråga 1:		2,6
Fråga 2:		2,6

1.	Agens
	Hepatit E virus (HEV) är ett toga virus med RNA genom och storleken 30 nm. HEV upptäcktes 1990.
	Början
2.	Smittsamhet och spridning i samhället
	Smittoöverföring sker fekalt-oralt. Person-person smitta anses lägre än vid hepatit A. Inkubationstiden är 2-9 veckor. Framförallt vanligt i Sydostasien, Mellanöstern, No/Vä Afrika och Mexico. Relaterad till hygienisk standard. Vanligast förekommande vid vattenburna epidemier. Hepatit E är i Sverige en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslag. I Sverige diagnosticeras endast ett fåtal fall årligen.
	Början
3.	Klinisk bild
	Liknar mycket hepatit A, men risken för fulminant hepatit är högre (5-10 procent). Hepatit E leder aldrig till kronisk sjukdom.
	Början
4.	Infektion hos den gravida kvinnan
	Mortaliteten är ökad till 20-30 procent.
	Början
5.	Infektion hos fostret och det nyfödda barnet
	Enstaka fallrapporter finns med fatal hepatit hos det nyfödda barnet. Se i övrigt hepatit A.
	Början
6.	Överföringsrisk
	Se hepatit A.
	Början
7.	Laboratoriemetoder
	Påvisande av antikroppar mot HEV (antiHEV). Det finns också möjlighet att påvisa HEV-RNA i feces med PCR teknik. Indikation för testning är en utlandsresenär med akut hepatit och negativa hepatitmarkörer för hepatit A, B och C.
	Början
8.	Diagnos av moderns infektion
	Se under laboratoriemetoder.
	Början
9.	Diagnos av fostrets/barnets infektion
	Se under laboratoriemetoder.
	Början
10.	Profylax
	Saknas.
	Början
11.	Terapi
	Symtomatisk.
	Början
12.	Svenska erfarenheter

	Början
13.	Handläggning
	Se hepatit A.
	Början
14.	Referenser
	Weiland O. Hepatiter. In. Infektionsmedicin: epidemiologi, klinik och terapi. Eds. Sten Iwarson & Ragnar Norrby. Säwe förlag, Borås,1995:317-344 Smittsamma sjukdomar i Sverige 2003. Smittskyddsinsitutet Epidemiologiska Enhetens Årsrapport Denis F, Ranger-Rogez S, Nicot T. New hepatiis viruses "E", "GB" Transf Clin Biol 1996;3(1):19-25. Läs abstrakt (PubMed) Arora NK, Panda SK, Ansarai IH, Joshi S, Dixit R, Bathla R. Hepatitis E infection in children: study of an outbreak. J Gastroenterol 1999;14:572-7. Khuroo MS, Kamili S, Jameel S. Vertical transmission of hepatitis E virus. Lancet 1995;345:1025-26 Läs abstrakt (PubMed) Smith JL A review of hepatitis E virus. J Food Prot 2001;64:572-86. Läs abstrakt (PubMed) Jaiswal SP, Jain AK, Naik G, Soni N, Chitnis DS Viral hepatitis during pregnancy Int J Gyneacol Obstet 2001;72:103-8. Läs abstrakt (PubMed)
	Början

Sökord:

Uppdaterad: 2009-03-31

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

[Skala: 1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt]
	1	2	3	4	5
1. Tycker Du att kapitlet är bra?
2. Fann Du den information Du sökte?

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.