1. 

Agens

Listeria monocytogenes är en stavformad grampositiv intracellulär bakterie som finns överallt i naturen. Det finns flera serotyper. Sjukdom framkallas vanligen av serotyp 1/2a, 1/2b och 4b.
Bakterien är lågpatogen hos människor men kan orsaka sjukdom speciellt hos gravida, nyfödda, immunsupprimerade och äldre. 
Listeria monocytogenes växer sakta, bäst vid 30-37° C.
I motsats till de flesta andra bakterier kan listeria växa vid kylskåpstemperatur (+4° C).
Bakterien tål nedfrysning men avdödas vid temperatur över 60ºC d.v.s. smittan oskadliggörs vid pastörisering.

2. 

Smittsamhet och spridning i samhället

Listeria finns i naturen och kan påträffas i vatten och skog och mark. Den angriper framför allt får, men också kor och andra tama eller vilda djur. Listeria har påvisats hos gnagare, grisar, mjölkkor och getter.
Reservoaren till bakterien är okänd. Hos ca 1-5 % friska individer finns bakterien i tarmfloran. Bärarskapet är övergående, bärartiden är sällan mer än 2-4 veckor.
Bakterien kan påträffas i födoämnen, framförallt mejeriprodukter -opastöriserad mjölk och mjuka dessertostar. Bakterien har också påträffats i gravad och rökt fisk (speciellt vacuumförpackad förvarad i kylskåpstemperatur) samt i råa grönsaker. Listeria förekommer regelbundet i avloppsvatten.
Människan smittas vanligtvis från födoämnen. Smittspridning finns beskrivet från:
· opastöriserad mjölk och mjuka dessertostar
· kött, köttprodukter, kyckling, rökt och gravad lax
· direktsmitta från får och indirekt smitta från fårgödsel

Cirka 40-tal fall rapporteras årligen till Smittskyddsinstitutet. Infektionen uppträder i små epidemier som kan härledas t.ex. till intag av en viss infekterad sats ost eller annan föda t.ex. gravad regnbågslax

I Sverige torde den vanligast smittan vara importerad mögelost från Sydeuropa.
Inom veterinärmedicinen har direkt kontaktsmitta beskrivits t.ex. från smittat silofoder.I Sverige har till skillnad från andra delar av världen inget samband mellan fårskötsel och listerios kunnat påvisas. Vårdrelaterade utbrott har beskrivits från förlossningsavdelningar men är mycket ovanliga.

3. 

Klinisk bild

Infektionen ger oftast lindriga eller inga symtom. Inkubationstiden varierar från 3 till 70 dagar, vanligen ca 3 veckor, efter det man ätit kontaminerad föda. Hos infektionskänsliga personer kan listeria orsaka hjärnhinneinflammation eller oklar feber. Personer som angrips är ofta gravida, gamla eller har någon grundsjukdom som sätter ner immunförsvaret: njursvikt, alkoholrelaterade sjukdomar, transplantation, AIDS, cancer eller står på cortisonbehandling.

4. 

Infektion hos den gravida kvinnan

Den gravida kvinnan får vanligen feber utan lokalsymtom, en lätt influensaliknande sjukdom kan förekomma (feber, huvudvärk, muskelsmärtor, ryggvärk av och till även gastro-intestinala symtom). Bakterierna finns då i blodet och kan påvisas genom blododling. Kvinnan kan få värkar i förtid och för tidig vattenavgång.

Kvinna som tidigare drabbats av listeria under graviditeten löper ingen risk för upprepning under kommande graviditeter.

5. 

Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

Under den bakteriemiska fasen kan bakterierna via placenta gå över till fostret, som kan drabbas av en intrauterin septisk infektion. Listerios i tidig graviditet associeras med septisk abort.

De flesta fall av perinatal listerios återfinns efter maternell infektion senare än femte månaden och barnet kan dö intrauterint eller vara septiskt vid födelsen.

Vid tidig sjukdom föds barnet underviktigt och i förtid med septisk infektion. Barnet kan vara slappt, ha feber och tecken på svår sjukdom, men ibland upptäcks infektionen först efter något eller några dygn. Sjukdomen är svår och mortalitet anges till cirka 30 %. Bestående skador är vanliga hos de som överlever. Anamnes på influensaliknande sjukdom hos modern återfinns hos cirka hälften av mödrarna.

Sen sjukdom inträffar efter ungefär en vecka. Barnet utvecklar då tecken på meningit med feber och spända fontaneller. Dessa barn har fötts friska av en friskmoder. Behandlingsresultatet är gott och risken för sequele är liten. Inga symtom kan som regel spåras hos modern.

6. 

Överföringsrisk

7. 

Laboratoriemetoder

Listeria påvisas genom odling från olika kroppsvätskor eller vävnadsmaterial.
Ange på remissen om listeria kan misstänkas.
Serologisk undersökning har mycket begränsat värde.
Det finns inga metoder för att avgöra "mottaglighet" hos en kvinna, som tror att hon möjligen ätit listeriakontaminerad mat.

8. 

Diagnos av moderns infektion

Om en gravid kvinna insjuknar med febersjukdom utan uppenbar orsak kan det finnas anledning att ha listeria i åtanke. Sepsis med andra bakterier än listeria ger dock likartad klinisk bild ( E.coli, GBS m.fl.).
Tag anamnes på riskfaktorer för listeria -födoämnesintag se ovan.
Man bör vara frikostig med blododling för att avslöja en eventuell sepsis. Tag även prov från cervix/vagina.
Det är viktigt med snabbt insatt adekvat antibiotikabehandling som kan vara livsräddande.

Det finns ingen anledning att ta prov på gravid kvinna, som är symtomfri (jämför handläggning nedan).

Kvinna som fött barn med medfödd tidig sjukdom har ofta listeriabakterier i placenta och i avslaget från vagina.

9. 

Diagnos av fostrets/barnets infektion

Amniocentes och odling av amnionvätska kan övervägas i speciella fall vid misstanke på intrauterin sepsis.

Vid födelsen av ett sepsissjukt barn bör man ta odlingsprov på placenta och/eller avslag.

Sjukt barn: odling från nasofarynx, svalg, faeces, blod och likvor.

Serologisk diagnostik har inget värde.

10. 

Profylax

Risken att få listeria i Sverige har varit låg, mindre än 10 fall hos gravida kvinnor rapporteras årligen, ( under 2002 endast ett fall ). Risken är större i sydligare länder med annan inställning till födoämneshygien.

Fall av listeriainfektion har inte alltid något spårbart samband med intag av infekterad mat. Listeriautbrott har emellertid kunnat härledas till satser av vissa födoämnen. Detta har lett till att man rekommenderar en viss återhållsamhet under graviditeten med sådana födoämnesslag liksom förespråkar god köks- och förvaringshygien.

Om listeriabakterier finns i mat är det ofta endast i låg mängd. Eftersom man behöver ganska stor dos för att bli sjuk spelar det stor roll om bakterierna kan växa till genom olämplig förvaring.

Fryser man sådan mat förstörs inte bakterierna men förökar sig inte heller.
I kylskåp kan bakterierna däremot få goda förutsättningar att växa till speciellt i viss typ av mat.
Upphettar man däremot maten ordentligt förstörs smittan helt.

Mot denna bakgrund har man format vissa råd för att minska risken för listeriainfektion hos gravida kvinnor.

• Undvik opastöriserad mjölk och mjuka dessertostar.
  Det viktigaste för våra gravida kvinnor är att inte äta dessertostar från delar av Europa som ännu använder opastöriserad mjölk i framställningen ( bl.a. Sydeuropa).

Vanliga hårdostar (som man använder osthyvel till) och smältost medför ej listeriarisk.

• Undvik rökt och gravad vakuumförpackad fisk.
  

• Livsmedel som förvaras länge i kylskåp bör inte ätas utan ordentlig upphettning

Allmänna råd att koka eller steka kött, fisk* och fågel väl, god kökshygien, sköljning av grönsaker , goda rutiner för förvaring förhindrar även listeriasmitta.
*= färsk rå fisk t.ex. sushi eller sillinläggningar medför dock ej ökad risk

Se även Regler från Livsmedelsverket för att minska risken för listerios www.slv.se (klicka på Mat och Hälsa, Råd och Rekommendationer, Gravida).
Om man i stället klickar på Säker mat finner man mer information om Listeria.

11. 

Terapi

Det är viktigt med snabbt insatt adekvat antibiotikabehandling som kan vara livsräddande.
In vitro har trimetoprim högst aktivitet men Listeria är känslig för en rad olika antibiotika: penicilliner, makrolider, tetracykliner och aminoglykosider. Däremot kan Listeria vara resistent mot cefalosporiner även för den senaste generationen.

Man har lång, gynnsam erfarenhet av att behandla Listeria-infektion med ampicillin i kombination med en aminoglykosid. Trimetoprim-sulfa kan övervägas. Behandlingen skall vara minst en vecka.

12. 

Svenska erfarenheter

I Sverige rapporteras årligen cirka 30 fall varav mindre än 10 fall uppträder i anslutning till graviditet.

Ett material, som sammanställts i Malmö av fall från 1970-80-talen, visar att listeriainfektion är en engångsföreteelse som inträffar oberoende av tidigare graviditetsförlopp och som inte påverkar kommande graviditeter. Detta gäller oavsett om modern i anslutning till sin infektion behandlas med antibiotika eller ej.

Materialet omfattar 46 mödrar vars barn drabbades av listeria; 36 av mödrarna befanns själva ha varit infekterade. De hade 24 normala och 4 komplicerade tidigare graviditeter bakom sig. Detta är vad man kan vänta sig i en normalbefolkning.

25 av mödrarna behandlades med antibiotika, 11 behandlades inte. De behandlade kvinnorna genomgick senare 18 normala graviditeter utan någon komplikation, de obehandlade 6 normala graviditeter och en komplicerad (ej listeria-betingad) graviditet.

De kvinnor som ej var infekterade själva, utan där barnet infekterats neonatalt, företedde en liknande historia. Före episoden hade de genomgått 10 normala graviditeter och en komplicerad, efter episoden 21 normala graviditeter och en komplicerad.

Utbrott på en BB-avdelning har även beskrivits från Uppsala på 1980-talet

13. 

Handläggning

Vid oklar feber hos gravid kvinna bör listeria hållas i åtanke tillsammans med annan bakteriell infektion.

Kvinna med misstänkt listeriainfektion: tag blododling, och prov från cervix/vagina vid skälig misstanke påbörja terapi (ampicillin ev, kombinerat med en aminoglykosid). Tag födoämnesanamnes men negativ anamnes utesluter ej listeria! Skriv på remissen till bakt. lab. att listeria misstänks.

Kvinna som tror sig fått i sig mat som ingår på listan som listeriarisk:
Lugnas med att risken är mycket liten. Ingen provtagning, serumprov är i detta läge inte av något värde! Kvinnan ombedes höra av sig om hon mot förmodan får febersjukdom inom de närmaste veckorna.

Kvinna som ätit födoämne, som gett upphov till fastställt utbrott av listeria: provtas och behandlas vid ev. infektionssymptom.

Kvinna med fastställd eller starkt misstänkt listeriainfektion förlöses på isoleringsrum.

Vid födelsen av barn med sepsisliknande tillstånd eller barn som sjuknar senare ger odlingsprov från blod, likvor, nasofarynx, svalg och faeces diagnos. Om barnet är sjukt vid födelsen tag prov från placenta, senare moderns avslag.

Vid vård av listeriasjukt barn är det extra viktigt med hög hygien eftersom nosokomiala infektioner förekommer.

14. 

Referenser

1. Buchdahl R, Hird M, Gamsu H, Tapp A, Gibb D, Tzannatos C. Listeriosis revisited: the role of the obstetrician. Br J Obstet Gynaecol 1990;97:186-9 Läs abstrakt (PubMed)

2. Farber JM, Peterkin PI. Listeria monocytogenes, a food-borne pathogen. Microbiol Rev 1991;55:476-511 Läs abstrakt (PubMed)

3. Goulet V, Marchetti P. Listeriosis in 225 non-pregnant patients in 1992: clinical aspects and outcome in relation to predisposing condition. Scand J Infect Dis 1996;28:367-74 Läs abstrakt (PubMed)

4. Jensen A, Frederiksen W, Gerner-Smidt P. Risk factors for listeriosis in Denmark, 1989-1990. Scand J Infect Dis 1994;26:171-8 Läs abstrakt (PubMed)

5. Lassen J. Listeria monocytogenes – en opportunist med alvorlige hensikter. Tidsskr Nor Lægeforen 1999;119:354

6. MacGowan AP, Cartlidge PH, MacLeod F, MacLaughlin J. Maternal listeriosis in pregnancy without fetal or neonatal infection. J Infect 1991;22:53-7. Review Läs abstrakt (PubMed)

7. Mylonakis E, Paliou M, Hohmann EL, Calderwood SB, Wing EJ. Listeriosis during pregnancy. A case series and review of 222 cases. Medicine (Boston) 2002; 81:260-9

8. Nolla-Salas J, Bosch J, Gasser I, Vinas L, de Simon M, Almela M, Latorre C, Coll P, Ferrer MD. Perinatal listeriosis: a population-based multicenter study in Barcelona, Spain (1990-1996). Am J Perinatol 1998;15:461-7 Läs abstrakt (PubMed)

 9. Schuchat A, Swaminathan B, Broome CV. Epidemiology of human listeriosis. Clin Microbiol Rev 1991;4:169-83 Läs abstrakt (PubMed)

10. Schuchat A. Listeriosis and pregnancy: food for thought [editorial]. Obstetrical & Gynecological Survey 1997;52:721-2.

11. Silver HM. Listeriosis during pregnancy. Obstet Gynecol Surv 1998;53:737-40 Läs abstrakt (PubMed)

Svenska erfarenheter:

12. Cronberg Stig: Listeria under graviditet. Svensk Förenings för Obstetrik och Gynekologi, Arbets- och referensgrupp för Obstetriska och Gynekologiska Infektioner. Rapport nr 43:2000 Infektioner under graviditet. 100-3

13. Larsson S, Cederberg A, Ivarsson S, Svanberg L, Cronberg S. Listeria monocytogenes causing hospital-acquired enterocolitis and meningitis in newborn infants. Br Med J 1978 12;2:473-4

14. Larsson Sture. Human listeriosis in Sweden 1958-1974. Thesis Malmö 1978 Läs abstrakt (PubMed)

15. Larsson S, Cronberg S, Winblad S. Listeriosis during pregnancy and neonatal period in Sweden 1958-1974. Acta Paediatr Scand 1979;68:486-93 Läs abstrakt (PubMed) 

16. Larsson S, Walder MH, Cronberg SN, Forsgren AB, Moestrup T.Antimicrobial susceptibilities of Listeria monocytogenes strains isolated from 1958 to 1982 in Sweden. Antimicrob Agents. Chemother 1985;28:12-4 Läs abstrakt (PubMed)

17. Larsson S. Epidemiology of listeriosis in Sweden 1958--1974. Scand J Infect Dis 1979;11:47-54 Läs abstrakt (PubMed)

18. Higgins, T., Kahlmeter, G.,Larsson, J. Perinatal listerios - a nosocomial outbreak in an obstetric department. Läkartidningen 1988:85;518-20

Förekomst av listeria i mat

19. Danielsson-Tham ML, Bille J, Brosch R, Buchrieser C, Persson K, Rocourt J, Schwarzkopf A, Tham W, Ursing J. Characterization of Listeria strains isolated from soft cheese. Int J Food Microbiol 1993;18:161-6 Läs abstrakt (PubMed)

20. Loncarevic S, Danielsson-Tham ML, Tham W. Occurrence of Listeria monocytogenes in soft and semi-soft cheeses in retail outlets in Sweden. Int J Food Microbiol 1995;26:245-50 Läs abstrakt (PubMed)

21. Loncarevic S, Tham W, Danielsson-Tham ML. Prevalence of Listeria monocytogenes and other Listeria spp.in smoked and "gravad" fish. Acta Vet Scand 1996;37:13-8 Läs abstrakt (PubMed)

22. Ericsson H, Eklow A, Danielsson-Tham ML, Loncarevic S, Mentzing LO, Persson I, Unnerstad H, Tham W. An outbreak of listeriosis suspected to have been caused by rainbow trout. J Clin Microbiol 1997;35:2904-7 Läs abstrakt (PubMed)

23. Rekommendationer från Livsmedelsverket på nätet; Kostråd för gravida- Bakterier och parasiter. www.slv.se