1. 

Förekomst

Parasiter som diagnosticeras i Sverige utan föregående utlandsvistelse:

• Springmask (Enterobius vermicularis, tid. Oxyuris) 
• Fiskbandmask (Diphyllobotrium latum)
• Nötbandmask (Taenia saginata)
• Giardia lamblia
• Cryptosporidium parvum

Övriga parasiter är importerade.

Tag därför anamnes om föregående utlandsvistelse och för immigranter särskilt om förhållanden sista tiden i hemlandet och under resan till Sverige.

2. 

Symtom och kontroller

• Många parasitinfektioner ger inga eller lindriga symtom.
• Eventuella besvär hos en gravid kvinna kan vara svåra att skilja från dem som orsakas av själva graviditeten.
• Om den gravida kvinnan är symtomfri behövs inga kontroller.
• En gravid kvinna med diarré som nyligen anlänt från ett utomeuropeiskt land bör lämna prov för tarmparasiter.

3. 

Diagnostik och provtagningsanvisningar

• Parasitologisk diagnostik görs vid laboratorium som ofta är knutet till kliniskt mikrobiologiskt laboratorium eller infektionsklinik.
• Många kemiska centrallaboratorier kan också utföra basal parasitologisk diagnostik såsom undersökning av tarmparasiter i fecesprov (giardia, amöba och maskägg).

Anvisning om provtagning och transport fås från det lokala laboratoriet som i aktuell sjukvårdsregion svarar för parasitologiska undersökningar.

• S.k. fåtalsprover – ovanliga diagnoser – samt speciella undersökningar t.ex. antikroppsbestämning och artbestämning utöver den vanliga, utförs med några få undantag enbart på Parasitologisk avdelning vid Smittskyddsinstitutet .

Provtagningsanvisningar finner man på

• På det lokala laboratoriets provtagningsanvisningar
• Smittskyddsinstitutets hemsida /www.smittskyddsinstitutet.se/, som har en omfattande information. Man kan klicka fram ”analyser” för de enskilda parasiterna och få svar på hur provet skall skickas, hur lång analystiden är och vilken remiss som används
• hemsidan till Svenska Läkaresällskapets referensgrupp för parasitologi  www.svls.se/sektioner/tm/Referensgruppen.htm
  hittar man också anvisningar om hur provtagning skall gå till

4. 

Agens

I förteckningen anges ungefär hur ofta parasiten diagnosticeras i Sverige:

***** Vanliga                      >500 fall/år                        
****    Relativt vanliga          100 - 499 fall/år
***     Ovanliga                     10-99 fall/år                                             
**       Sällsynta                   1-9 fall/år
*         Mycket sällsynta         <10 fall/10 år

I.  Enterala protozoer (encelliga djur)

 7.  Entamoeba (amöba) ****
 8.  Cryptosporidium ***
 9.  Cyclospora ***
10. Giardia *****
11. Mikrosporidier **

II. Enterala maskar
De maskar som lever i tarmen, ger inga eller lindriga symtom om inte antalet maskar är stort.

Inhemsk befolkning i fattiga områden belastas av många samtidiga tarmparasiter och andra infektioner som sätter ner allmäntillståndet och banar väg för hög ”parasite burden”. I dessa områden har man funnit att endos-behandling med maskmedel till gravida leder till bättre prognos för graviditeten.

Ett fynd av enterala tarmparasiter hos en välnutrierad frisk gravid kvinna i Sverige innebär däremot inte krav på omedelbar behandling. I varje enskilt fall får man bedöma behov av behandling mot risk för läkemedelsbiverkan och mot risken för oro för teratogen effekt av maskläkemedlet, som vanligtvis inte är testat enligt moderna principer för läkemedelsregistrering.

12.  Anchylostoma duodenale (hakmask)****
13.  Ascaris (spolmask)****
14.  Clonorchis sinensis (kinesisk leverflundra)**
15.  Diphyllobotrium (fiskbandmask)***
16.  Enterobius, tidigare Oxyuris (springmask)*****
17.  Fasciola hepatica (stor leverflundra)**
18.  Fasciolopsis buski **
19.  Heterophyes spp och Metagonimus spp (små tarmflundror) ***
20.  Hymenolepis****
21.  Necator americanus (hakmask)****
22.  Opistorchis felineus och O.viverrini ***
23.  Strongyloides (trådmask)***
24.  Tenia (nötbandmask, svinbandmask) ***
25.  Trichuris (piskmask)****

III.  Övriga parasiter, protozoer (encelliga djur)

26.  Leishmania**
27.  Trypanosoma brucei (ger Afrikansk sömnsjuka)*
28.  Trypanosoma Cruzi (ger Chagas´ sjukdom)**

IV.  Övriga parasiter, maskar

29.  Echinococcus (ger blåsmasksjuka)***
30.  Filaria (två arter: Wuchereria bancrofti och Brugia malay, båda ger elefantsjuka) **
31.  Onchocerca (ger river blindness) **
32.  Loa (ögonmasken)**
33.  Paragonimus (lungmask)**
34.  Schistosoma (ger snäcksjuka, bilharzios, schistosomiasis) **
35.  Trichinella (ger trikinsjuka)*
36.  Toxocara canis, T catis (hundens resp. kattens spolmask, ger larva migrans  viscerale)**

Toxoplasma gondii (orsakar toxoplasmos) och Plasmodium (orsakar malaria) behandlas i separata kapitel

5. 

Behandling

• De parasiter man finner vid en parasitscreening skall oftast behandlas senare = sent i graviditeten, efter partus eller efter laktationsperioden.
• Ett fåtal infektioner måste behandlas omedelbart.
• Behandlingsrekommendationerna för gravida kvinnor är grundade på begränsad läkemedelsdokumentation och erfarenhet.
• Slutsatserna blir ibland teoretiska, då endast ett fåtal kontrollerade studier av parasitläkemedel har utförts för att fastställa läkemedlets teratogenicitet.
• Den behandlande läkaren måste alltid känna till aktuella behandlings-rekommendationer.
• Många parasitinfektioner är ovanliga, läkemedlen är licenspreparat och behandling skall ske i samråd med infektionsspecialist.

6. 

Läkemedel mot tarmparasiter (encelliga djur=protozoer och maskar)

Referenser - allmänna översikter

1. Mac Leod C. Parasitic infections in pregnancy and the newborn. Oxford University Press, 1988
2. Gordon C.Cook, Alimuddin I. Zumla. Manson´s Tropical diseases. 21st edition, 2003. Elsevier Science ltd. UK.
3. Aden Abdi Y, Gustafsson LL, Ericsson Ö.  Handbook of drugs for tropical parasitic infections, 2nd edition, 1995, Taylor & Francis, London.
4. Ellis C J Antiparasitic agents in pregnancy. Clin Obstet Gynaecol, 1986;13: 269-75
5. Shephard T H. Catalog of Teratogenic Agents, 8th edition 1995, John Hopkins University
   Press, Baltimore, US
6. Jones JL, Schulkin J, Maguire JH. Therapy for common parasitic diseases in pregnancy in   the United States : A review and a survey of obstetricians/gynecologists´ level of knowledge about these diseases. Obstet Gynecol Surv, 2005;60:386-93
7. Remington JS , Klein JO, Wilson CB, Baker CJ. Infectious Diseases of the Fetus and Newborn Infant, 6Th Edition, 2006. Elsevier & Saunders, Philadelphia, US. pp94
8. Horton J (1993).The use of antiprotozoan and anthelminthic drug during pregnancy. J Infection, 26; 104-105.
9. Obstretrical and Gynecological Survey. 60(6) ;386-393,June 2005.
10. Petersen E. Protozoan and helminth infections in pregnancy. Short-term and long-term implications of transmission of infection from mother to foetus. Parasitology (2007),134:1855-1862 Cambridge University Press.

7. 

Entamoeba (ger amöbadysenteri, amöbiasis)

Amöbiasis orsakas av Entamoeba histolytica.
Amöbatrofozoiter invaderar tarmväggen, sår uppstår där, vilket är patogenesen bakom slemmig, blodig diarré, amöbadysenteri. Via blodet kan parasiter i enstaka fall spridas till andra organ, framför allt levern.
Människan smittas genom fekal kontamination, dels vid direkt kontakt,  person - person, dels med förorenade födoämnen och vatten.
Trofozoiter som följer med tarminnehållets väg övergår i cystor och diagnosen sker huvudsakligen genom påvisande av amöbacystor i fecesprov.

En nära släkting till Entamoeba histolytica är Entamoba dispar som är helt apatogen och mycket vanligare än E. histolytica. Cystor av dessa båda arter kan inte skiljas åt i vanlig parasitologisk undersökning.

Effekt på modern
Vid akut sjukdom förekommer blodiga, slemmiga diarrér.
Kroniskt sjuka har ofta omväxlande lös avföring med koliksmärtor och obstipation med rikliga gaser och uppsvälld buk.
Rekto-sigmoidala ulcerationer kan ge besvär hos gravida och åstadkomma rektovaginala fistlar. Amöbaabscess är mycket ovanligt.
Det finns rapporter om mer fulminanta förlopp av amöbadysenteri i samband med graviditet.

Effekt på fostret
Svår amöbasjukdom kan ha indirekt effekt på fostret och framkalla prematur förlossning eller intrauterin fosterdöd.
Kongenital amöbiasis finns inte beskriven. Inte heller placentainvasion.
Modern kan smitta barnet vid vaginal förlossning. Amöbiasis kan vara en svår neonatal sjukdom med blodig diarré och leverpåverkan.

Diagnos
Den vanliga diagnostiken är påvisande av cystor i fecesprov. Trofozoiter kan påvisas i färskprov.
Antigenpåvisning liksom DNA-identifiering kan nu särskilja E.dispar och E.histolytica. Metoderna finns inte i bruk för daglig laboratoriediagnostik, men kan utföras vid parasitologisk avdelning, SMI.
Gravida kvinnors prov som visats innehålla amöbacystor bör sändas till antigenpåvisning för differentialdiagnostik.
Se provtagningsanvisning på Svenska läkaresällskapets hemsida: www.svls.se/sektioner/tm/Referensgruppen.htm och Smittskyddsinstitutets hemsida www.smittskyddsinstitutet.se.
Ofta svarar det lokala parasitologiska laboratoriet för att provet skickas på rätt sätt.

Behandling
Bara de som visats ha Entamoeba histolytica skall behandlas. Entamoeba dispar behandlas aldrig.
Om inte diarrén är svår kan man uppskjuta behandlingen till efter partus och då ge:
Metronidazol (Flagyl®, Elyzol®, Metronidazol®) 800 mg 3 ggr dagl i 8 – 10dagar.
Om den gravida kvinnan besväras av diarrén: ge metronidazol om möjligt sent i graviditeten. Metronidazol har trots Fass-varningen ( Kategori B:2) har getts till många gravida utan visade fosterskador.

Referenser

1. Caro-Paton T, Carvajal A, Martin de Diego I, Martin-Arias LH, Alvarez Requejo A,Rodriguez Pinilla E. Is metronidazole teratogenic? A meta-analysis. Br J Clin Pharmacol 1997;44:179-182.
2. Burtin P, Taddio A, Ariburnu O, Einarson TR, Koren G. Safety of metronidazole in pregnancy – A meta-analysis. Am J Obstet Gynecol 1995;172:525-529

8. 

Cryptosporidium

Cryptosporidium parvum är en encellig parasit som förekommer globalt men är vanligast där det råder dåliga sanitära förhållanden. Många djur kan infekteras.
Smittkällan är fekal och kan härröra både från människa och djur. Parasiten attackerar tunntarmsslemhinnan vilket leder till diarré. Särskilt immundeprimerade personer till exempel AIDS-patienter drabbas av svår och långdragen diarré.
Immunkompetenta patienter läker spontant ut infektionen på i genomsnitt tre veckor. Parasiten är ej invasiv till andra organ.

Effekt på modern
Det finns inga beskrivningar av cryptosporidiosens förlopp hos gravida. Sannolikt ger cryptosporidios hos en immunkompetent gravid kvinna inga andra effekter än hos icke gravida.

Effekt på fostret
Inga, då parasiten inte är invasiv. Fostret infekteras inte in utero.

Diagnostik
Cryptosporidium diagnosticeras i fecesprov som sänds till parasitologisk undersökning med särskild frågeställning: cryptosporidium. Sök provtagninganvisning från lokala laboratoriet!

Behandling
Det finns ingen effektiv behandling av cryptosporidium. Vanligen väntar man ut spontan läkning som tar c:a 3 veckor.
Behandling med Spiramycin har försökts med viss framgång hos patienter vars diarré inte avklingar som förväntat.
Spiramycin är ett antibioticum tillhörande  makrolider och viss misstanke råder om makroliders negativa effekt på fostret, åtminstone under första trimestern.
Diskutera behandling med infektionsläkare med parasitologisk erfarenhet!

9. 

Cyklospora

Cyklospora cayetaiensis är en parasit som ger upphov till tunntarmsdiarrré liknande den vid cryptosporidium och är liksom denna ej invasiv. Infektionen är enbart lokaliserad till tunntarmsslemhinnan.

Effekt på modern
Inga rapporter finns om gravida med cyklosporidios. Den ger troligen inte andra effekter än en allmän diarrésjukdom.

Effekt på fostret
Effekter på fostret är inte att förvänta eftersom parasiten inte är invasiv.

Diagnostik
Parasitologisk undersökning av feces med mikroskopi, med frågeställning cyklospora. Mer information finns. Sök provtagningsanvisning från lokala laboratoriet

Behandling
Sjukdomen vanligen självläkande hos immunkompetenta.
Cyklosporidios kan behandlas med kombinationsmedlet cotrimoxazol, som innehåller sulfa och trimetoprim, medel som inte bör ges första trimestern, inte heller under sista graviditetsmånaden.

10. 

Giardiasis

Infektion med Giardia intestinalis (el. lamblia) finns i hela världen. Endast 12% av giardiasis som diagnosticeras i Sverige anges vara av inhemskt ursprung.
Giardia intestinalis är i cystform (vilofas) utanför värden. Som rörlig trofozoit i tarmen ger den upphov till symtomen: diarré och flatulens.
Parasiten är inte invasiv utan adhererar till mucosan i tunntarmen.
Trofozoiter som följer med tarminnehållet övergår i slutet av tunntarmen till cystor och utsöndras i denna form.
Spridning sker med fekalt kontaminerad föda eller vatten och från person till person.

Effekt på modern
Trofozoiten ger upphov till förändringar av villi i tarmen, som liknar dem vid sprue. Om diarrén är svår kan det resultera i malabsorption och dehydrering, vilket kan påverka kvinnan ogynnsamt under graviditeten.

Effekt på foster och nyfödd
Svår och långdragen giardiasis hos gravida medför nutritionsbrist och dehydrering, vilket kan inverka menligt på fosterutvecklingen.
Det finns inga övertygande rapporter om smittoöverföring i samband med förlossningen.
Eftersom parasiten inte är invasiv sker ingen överföring till fostret in utero inte heller smitta via bröstmjölken.

Diagnostik
Påvisande av parasiter i fecesprov. Sök information om provtagning från lokala laboratoriet!

Behandling
Tinidazol (Fasigyn®) är förstahandsmedel och något effektivare än metronidazol ( Flagyl®, Elyzol®, Metronidazol®). Båda medlen har relativa kontraindikationer för användning under graviditet. ( Fass kat B:3 resp B:2).

Om svåra tarmsymptom ge i första och andra trimestern Metronidazol 600mg x 2 i sex dagar, senare i graviditeten: T. Fasigyn 2 g som engångsdos.
Om lindriga symtom avvakta med behandling till sent i graviditeten eller efter partus.

Referenser:

1. Caro-Paton T, Carvajal A, Martin de Diego I, Martin-Arias LH, Alvarez Requejo A,Rodriguez Pinilla E. Is metronidazole teratogenic? A meta-analysis. Br J Clin Pharmacol 1997;44:179-182.

2. Burtin P, Taddio A, Ariburnu O, Einarson TR, Koren G. Safety of metronidazole in pregnancy – A meta-analysis. Am J Obstet Gynecol 1995;172:525-529

11. 

Mikrosporidier (flera arter)

Infektion med mikrosporidier, som är små, encelliga, sporbildande organismer, drabbar enbart immundeprimerade personer. Sjukdomssymtom är långdragen diarré.

Effekt på modern
Inga andra än vad som förväntas av grundsjukdomen, vanligen HIV-infektion.

Effekt på fostret
Inga kända effekter av mikrosporidiosen. Eventuella effekter på fostret   domineras av moderns immundeprimerande grundsjukdom.

Diagnostik
Fecesprov till parasitologiskt laboratorium med frågeställning mikrosporidier. Mer information finns på www.smittskyddinstitutet.se

Behandling
Möjligen kan albendazol utrota mikrosporidierna. Sämre effekt kan förväntas om svår immundepression. Albendazol i kortkur har på rekommendationer från Världshälsoorganistionen (WHO) givits till gravida som allmänbehandling för maskinfektioner framför allt hakmask. Medlet har då snarast haft en gynnsam effekt på graviditetens förlopp, vilket tillskrivs minskande anemi.

Referenser

1. Tremoulet AH, Avila-Aguero ML, Paris MM, Canas-Coto A, Ulloa-Gutierrez R,
2. Faingezicht I. Albendazol therapy for Microsporidium diarrhea in immunocompetent Cost Rican children. Pediatr Infect Dis 2004;23:915-8.

12. 

Anchylostoma duodenale (Gamla världens hakmask)

Gamla och Nya världens hakmaskar har numera inga strikta geografiska utbredningsområden.
Hakmasksjuka, hookworm disease, förlöper i regel utan symtom.
Vid svår hakmaskinfektion skadas mucosan  i tunntarmen och därvid uppkommer mikroblödningar som kan ge anemi. En av de vanligaste orsakerna till maternell död vid förlossning i Västafrika är hjärtinsufficiens orsakad av allvarlig anemi bl.a. på grund av hakmaskinfektion.

Effekt på fostret
Obehandlade anemiska kvinnor har fött lågviktiga barn, i övrigt finns endast ett fåtal rapporter angående hakmaskinfektionens påverkan på fostret.
Höggradig hakmaskinfektion har rapporterats orsaka missfall och prematurt värkarbete.

Diagnos
Äggen påvisas vid fecesmikroskopi. Sök provtagningasanvisningar på lokala laboratoriet! Eosinofili i blodet förekommer.

Behandling
Vid anemi ges oral järnterapi. Mebendazol (Vermox® 100 mg x 2 i 3 dagar), ges efter partus.

Referenser se sektion 26

13. 

Ascaris (spolmask)

Ascaris lumbricoides finns globalt. C:a 1300 miljoner personer uppskattas vara infekterade.
Den vuxna masken lever i tunntarmen, särskilt i jejunum. Honmasken lägger c:a 200 000 ägg per dag under sitt liv, 9 – 12 månader.
Spolmasken ger i regel inga symtom. Om antalet maskar är stort kan illamående, kräkningar och magsmärtor uppkomma. Man har inte noterat några skador hos nyfödda.

Diagnos
Feces undersöks på parasitologiskt laboratorium med mikroskopi. Sök provtagningasanvisningar på lokala laboratoriet

Behandling
Mebendazol (Vermox® 100 mg x 2 i 3 dagar), anses kontraindicerat under graviditet, ges efter partus.

Referenser se sektion 26.

14. 

Clonorchis sinensis (kinesisk levermask)

Clonorchis sinensis förekommer i Kina, Taiwan, Japan, Korea, Sydostasien.
Människor blir smittade genom att äta rå sötvattenfisk.

Diagnos
Fecesundersöks på parasitologiskt laboratorium med mikroskopi. Sök provtagningsanvisningar på lokala laboratoriet!

Behandling.
Prazikvantel (licenspreparat). Medlet kan även ges under graviditet enligt erfarenheter från massbehandling av en annan masksjukdom, schistosomiasis, då varken skador på graviditetens förlopp eller fostret kunde konstateras.

Referenser se sektion 26.

15. 

Diphyllobotrium latum (fiskbandmask)

Fiskbandmask, förekommer globalt, där man äter sötvattenfisk som inte tillräckligt beretts eller varit djupfryst (under -20º).
Masken är en bandmask med talrika segment. Den kan bli upp till 10 m lång.
Vanligaste symtom är avgång av ett antal masksegment vid defekation. Långvarigt bärarskap har beskrivits ge anemi på grund av maskens konsumtion av vitamin B12.

Effekt på modern
Sannolikt inga andra än maskavgång (som hos icke gravida).
Viss risk för accentuerad anemi.

Effekt på fostret
Inga, om ej allvarlig vitamin B12-brist hos modern.

Diagnostik
Fecesmikroskopi för parasitologisk undersökning, eller undersökning av masksegment.
Sök provtagningsanvisningar på lokala laboratoriet!

Behandling
Niklosamid (Yomesan® 4 tabletter à 500mg som endos) kan ges till gravida. Preparatet resorberas inte.

Referenser se sektion 26.

16. 

Enterobius vermicularis, tid. Oxyuris (springmask)

Springmasken finns över hela världen.
Den vuxna masken lever i tarmen (blindtarmen, coecum).  
Honmasken migrerar på natten till huden runt anus och lägger där flera hundra ägg. Ägg kan deponeras i vagina hos småflickor.
Springmask orsakar ingen skada på fostret. Det finns inga rapporter om smitta under vaginal förlossning.

Diagnos
Diagnosen ställs ofta på anamnes om sytrådslika levande maskar, 1-2 cm långa.
Tejp-prov bör lämnas om osäker diagnos eller återkommande infektion efter behandling.
Sök provtagningsinformation från lokala laboratoriet!

Behandling
Om man önskar behandla (mest av psykologiska skäl) rekommenderas pyrviniumembonat, Vanquin®, som inte resorberas.
Resten av familjen skall i så fall också behandlas och till dem rekommenderas endera mebendazol (Vermox®) eller pyrviniumembonat (Vanquin®).
Mebendazol anses kontraindicerat under graviditet på grund av teratogenicitet hos råtta och kanin. Risken för teratogenicitet hos människa är ej känd. Mebendazol anses inte kontraindicerat under amning.

Referenser se sektion 26.

17. 

Fasciola hepatica (leverflundra)

Fasciola hepatica eller leverflundran lever i gallgångarna.
Den förekommer i fårproducerande länder och masken finns även hos andra husdjur och en del vilda djur.
Människan infekteras genom att äta kontaminerad vattenkrasse.

Diagnos
Fecesmikroskopi. Sök provtagningsinformation från lokala laboratoriet!

Behandling
Behandling med Prazikvantel (licenspreparat) ges efter amningsperioden men kan ges också under graviditeten om patienten har svåra symtom från gallgångarna.

Referenser se sektion 26

18. 

Fasciolopsis Buski

Förekommer i Kina, Taiwan, Burma, Indonesien och östra Indien. Den vuxna masken lever i tunntarmen, ibland även i colon. Man blir infekterad av kontaminerad vattenkrasse och andra vattenväxter.

Diagnos
Maskägg påvisas vid fecesmikroskopi. Sök provtagningsinformation på lokala laboratoriet!

Behandling
Behandling med Prazikvantel (licenspreparat) ges helst efter amningsperioden men kan ges också under graviditeten om patienten har svåra symtom.

Referenser se sektion 26.

19. 

Heterophyes spp. och Metagonimus spp

Heterophyes-arter förekommer i Kina, Japan, Korea, Taiwan och metagonimus-arter även i Israel, Balkanländerna och Spanien. Smittan sker via dåligt kokt eller otillräckligt saltad fisk.

Diagnos
Fecesmikroskopi.
Sök provtagningsinformation från lokala laboratoriet!

Behandling
Prazikvantel, helst efter amningsperioden. Om svåra symtom kan medlet ges även under graviditet

Referenser se sektion 26.

20. 

Hymenolepis nana (människans dvärgbandmask)

Hymenolepis nana är en liten bandmask och är vanligast hos barn som bor i tropiska område. Inte invasiv. Ger inga symtom.

Effekt på modern och fostret
Sannolikt inga ogynnsamma effekter på kvinnan och fostret.

Diagnostik
Fecesmikroskopi.
Sök provtagningsinformation från lokala laboratoriet!

Behandling
Niclosamid (Yomesan®) som bör ges med daglig dos (4 tuggtabletter à 500mg) i 5-7 dagar. Medlet resorberas inte och kan därför ges till gravida utan risk för effekt på fostret.

Referenser se sektion 26.

21. 

Necator americanus, (Nya världens hakmask)

se Anchylostoma. Samma effekter, samma behandling.

22. 

Opistorchis felineus och O. viverrini

O. felineus är en mask som förekommer i centrala, östra och södra Europa, särskilt i Polen, Ryssland och Baltiska staterna samt i Sydostasien. Människor blir infekterade genom att äta okokt karpfisk. O. viverrini finns i norra Thailand och smittkällan är också här en karpfisk. Symptomen är vanligen lätta gastrointestinala besvär, någon gång symtom från gallgångarna. 

Effekt på moder och foster
Sannolikt inga ogynnsamma effekter på kvinnan och fostret.

Diagnos
Fecesmikroskopi. Sök provtagningsinformation från lokala laboratoriet!

Behandling
Efter amningsperioden: Prazikvantel (licenspreparat).

23. 

Strongyloides (trådmask)

Strongyloides stercoralis är en rundmask som hos människan lever i övre delen av tunntarmen. Den finns i tropiska och subtropiska områden.

Effekt på moder och foster
Det finns inga studier av strongyloides hos gravida, inte heller några kända ogynnsamma effekter på fostret eller nyfödda.

Diagnos
Fecesmikroskopi.
Sök provtagningsinformation från lokala laboratoriet!

Behandling
Efter partus: thiabendazol, Mintezol® ,licensmedel.

Referenser se sektion 26.

24. 

Taenia (nötbandmask, svinbandmask)

Taeniasis är en infektion av bandmaskar, endera Taenia saginata (nötbandmask) eller T. soleum (svinbandmask). 
T. saginata finns globalt men är särkilt vanlig i Latinamerika och Afrika där prevalensen är 0,5 – 2%, i Etiopien och Kenya ännu högre.
T. soleum är ovanligare, finns framför allt i Latinamerika och Sydostasien. Människan smittas av att äta inte genomstekt eller genomkokt nöt- eller fläskkött som innehåller dynt, larvstadiet av masken.
I allmänhet ger infektionen inga symtom, annat än möjligen diffusa tarmsymptom.

Effekt på moder och foster
Det finns inga rapporter om taeniasis hos gravida, inte heller kända ogynnsamma effekter på fostret eller det nyfödda barnet.

Diagnos
Förekomst av masksegment eller maskägg i feces.
Sök provtagningsinformation från lokala laboratoriet!

Behandling
Niclosamid, Yomesan® ( 4 tabl à 500 mg som engångsdos). Kan ges under graviditet. Medlet resorberas inte.

Cysticerkos
Sjukdomen förekommer där svinbandmask är vanlig, i Latinamerika och Sydostasien. Cysticerkos är en infektion av intagna ägg från svinbandmasken och symtomen orsakas av äggens utveckling till larvstadium på olika håll i kroppen.(Vuxen mask kan bara utvecklas i människan från intagna larver, dynt. Se ovan!) Man kan även få cysticerkos genom s.k. autoinfektion, av ägg från en mask i tarmen. Cystiska lesioner (som så småningom förkalkas) bildas i angripna organ, bl.a. i centrala nervsystemet med epileptiska kramper som symtom. Importerade fall diagnostiseras en passent (som bifynd) vid datortomografiska undersökningar.
I USA har man nyligen noterat att det inte är ovanligt att symtom på neurocysticerkos, t.ex. kramper, kan debutera under graviditet.

Diagnos:
Påvisning av specifik antikroppsaktivitet.
Serum sänds till Parasitologisk avdelning, SMI. Se www.smittskyddsinstitutet

Behandling
Albendazol eller praziquantel, och kortison samt antiepileptika. Behandling med kortison bör inledas före
albendazol eller praziquantel.
Om möjligt avvakta med den specifika behandlingen till efter partus eller åtminstone till efter första trimestern, även om albendazol i enstaka doser rekommenderats av WHO till allmän maskbehandling av gravida framför allt i områden där hakmaskinfektioner är vanliga. Albendazol har visats ha gynnsam effekt på anemi och därmed på kvinnans och fostrets hälsa. Även prazikvantel har använts för massbehandling (mot schistosomiasis) utan att man sett negativa effekter hos de gravida kvinnor som också fått medlet.

Referenser

1. Kurl R, Montella KR. Cystecercosis as a cause of seizure disorder in pregnancy: case report and review of literature. Am J Perinatol 1994;11:409-11.

25. 

Trichuris (piskmask)

Trichuris trichiura är en rundmask som lever i caecum och proximala colon.

Effekt på moder och foster.
Trichuris har aldrig rapporterats påverka fostret eller det nyfödda barnet. Larverna migrerar inte och kongenital smitta kan inte förekomma.

Diagnos:
Fecesmikroskopi. Sök provtagningsinformation från lokala laboratoriet!

Behandling
Behandlas efter partus med mebendazol (Vermox®) 100 mg x 2 i 3 dagar. Mebendazol kan ges under amning.

Referenser se sektion 26

26. 

Referenser Enteralmaskar

1. Torlesse H, Hodges M. Anthelmintic treatment and haemoglobin concentrations during pregnancy. Lancet. 2000;356:1083
2. Torlesse H, Hodges M. Albendazol therapy and reduced decline in haemoglobin concentration during pregnancy ( Sierra Leone ). Trans R Soc Trp Med Hyg. 2001;95:195-201
3. Bradley M, Horton J. Assessing the risk of benzimidazol therapy during pregnancy.Trans R Soc Trop Med Hyg. 2001;95:72-3
4. Christian P, Khatry SK, West KP jr. Antenatal anthelmintic treatment, birthweigt, and infant survival in rural Nepal. Lancet 2004;364:981-3
5. Stephenson, LS. Optimising the benefits of anthelmintic treatment in children.Paediatric drugs 2001;3: 495-508
6. Chan MS, Medley GF, Jamison D, Bundy DA. The evaluation of the potential global morbidity attribuated to intestinal nematode infections. Parasitology 1994;109:373-8.
7. Savioli L, Crompton D.W, Neira M.Use of anthelminthic drugs during pregnancy. Am J.Obtret.Gynecol. 2003;188:5-6.
8. de Silva N, Guyatt H, Bundy D. Anthelmintics. A comparative review of their clinical pharmacology. Drugs 1997;53:769-88.
9. de Silva NR,Sirisena JLGJ, Gunasekera DPS, Ismail MM,de Silva HJ. Effect of mebendazole theraphy during pregnancy on birth outcome. Lancet 1999;353:1145-9
10. Kurl R, Montella KR. Cystecercosis as a cause of seizure disorder in pregnancy: case report and review of literature. Am J Perinatol 1994;11:409-11.

27. 

Leishmania

Leishmaniasis är en sjukdom orsakad av flera olika men närbesläktade protozoer.
Förenklat kan man säga att Leishmania donovani ger upphov till systemsjukdom, visceral leishmaniasis, Kala Azar i hela världen.
L. tropica orsakar kutan leishmaniasis i Gamla världen och
L. mexicana och L braziliensis ger upphov till kutan leishmaniasis i Nya världen.
Leishmania sprids till människan av sandmyggan och har olika däggdjur som reservoar. Sjukdomen är i högendemiska områden ett stort hälsoproblem (se WHO karta). Den förekommer sparsamt även i södra Europa (se karta).
HIV-infektion predisponerar för leishmaniasis och för ett allvarligare förlopp av sjukdomen.

Effekt på modern och fostret
Det finns ett fåtal rapporter om kongenitalt överförd leishmaniainfektion.

Diagnos
Diagnostik och behandling skall ske tillsammans med infektionsläkare med parasitologisk erfarenhet. 
För mer information om diagnostik av leishmaniasis se www.smittskyddsinstitutet.se

Behandling    
Natriumstibogluconat  (Pentostam®)
Pentamidin (Pentakarinat®).  Kan orsaka abort.
Amfotericin B har vid några tillfällen givits till gravida med visceral leishmaniasis utan toxiska biverkningar på graviditetens förlopp eller foster och med god behandlingseffekt
Kutan leishmaniasis behandlas efter graviditeten med lokalt injicerad stibogluconat.
Mucokutan leishmaniasis behandlas efter första trimestern med systemisk natrium-stibogluconat eller pentamidin.
Visceral leishmaniasis måste på grund av sjukdomens svårighetsgrad behandlas under hela graviditeten. Amfotericin B kan vara att föredra framför de toxiska läkemedlen natriumstiboglukonat och pentamidin.

Referenser

1. Meinecke CK, Schottelius J, Oskam L, Fleischer B. Congenital transmission of visceral leishmaniasis (Kala azar) from an asymptomatic mother to her child. Pediatrics 1999;104:65.
2. Thakur CP, Sinha GP, Sharma V, Barat D. The treatment of kala-azar during pregnancy. Natl Med J India 1993;6:263-5.
3. Thakur CP, Singh RK, Hassan SM et al. Amphotericin B deoxycholate treatment of visceral leishmaniasis with newer modes of administration and precautions: a study of 938 cases. Trans R Soc Trop Med Hyg 1999;93:319-23.
4.   Figueiró-Filho E.A, Duarte G, El-Beitune P,Quintana S.M, Lemos Maia T. Visceral leshmaniasis (kala-azar) and pregnancy. Infect Dis Obstret Gynecol.2004;12(1);31-40.
5.   Caldas AJ,Costa JM, Gama ME, Ramos EA, Barral A. Visceral leishmaniasis in pregnancy: a case report. Acta Trop. 2003 Sep;88(1);39-43.

Mer läsning om Leishmania finns på internetmedicin /www.internetmedicin.se/och från WHO /www.who.int/leishmaniasis/.

28. 

Trypanosoma brucei (ger afrikansk sömnsjuka)

Sjukdomen förekommer i tropiska Afrika mellan breddgraderna 14°nord - 29°syd. WHO uppskattar att antalet infekterade uppgår till omkring 300 000 och epidemier förekommer lokalt med ökat antal insjuknade.
I Sverige har ett fåtal fall diagnosticerats de senaste 10 åren.

Trypanosoma brucei sprids med tsetseflugan. Flugan överför trypanosomor vid bettet. Parasiterna förs med blodet till lymfkörtlar och retikuloendoteliala systemet. Efter dagar till månader invaderas centrala nervsystemet. Infektionen där ger upphov till slutstadiet, sömnsjuka.
Det finns i Afrika två arter av T. brucei: en västlig, T.brucei gambiense och en östlig, T.brucei rhodesiense. 
T.b. gambiense har människan som reservoar.
T.b. rhodesiense har vilda djur och även husdjur som nötkreatur, får och getter som reservoar.

Infektion av T.b.gambiense har ett långsamt insättande förlopp och virulensen varierar mellan olika stammar. Både spontanläkning och asymtomatiskt bärarskap förekommer.
Patienterna svarar väl på behandling.

Infektion med T.b.rhodesiense förlöper däremot snabbt, ofta letalt och även efter behandling ses en avsevärd mortalitet.

Effekt på modern
Det finns få rapporter som beskriver trypanosomiasis under graviditet och det finns inga studier av obehandlade fall. Graviditetskomplikationer förekommer som tros orsakade av kraftig infektion av placenta.
Hos den infekterade modern ses i första stadiet av T.b.gambiense-infektion: huvudvärk, feber, lymfadenopati och anemi. Sjukdomen kan bli kronisk och leda till döden. Sjukdomens andra stadium börjar när CNS invaderats. Detta stadium varar ett år och leder till döden om inte behandling ges.
T.b.rhodesiense-infektion har ett snabbare förlopp. Parasiter förekommer tidigt i både blod och cerebrospinalvätska. Döden kan inträffa redan efter några veckor. Allvarligt sjuka mödrar som överlevt kan få framtida infertilitet.

Effekt på fostret
T.brucei   kan överföras till fostret intrauterint vilket kan leda till tidig intrauterin fosterdöd.. Symtom kan också uppkomma under neonatalperioden eller senare hos ett från början friskt barn. Det finns dokumentation av behandling av modern efter 20:e graviditetsveckan, som resulterat i ett friskt barn. 

Diagnos
Diagnostik och behandling skall ske i samarbete med infektionsläkare med parasitologisk erfarenhet.
Påvisande av trypanosomer i primär hudlesion, lymfkörtlar, blod eller cerebrospinalvätska. Högt total-IgM i serum ses i 95 % av fallen. Specifika antikroppar kan påvisas.
För mer information se /www.smittskyddsinstitutet.se/

Behandling
Pentamidin® vid T.b.gambiense-infektion utan CNS-engagemang
Suramin® vid T.b.rhodesiense-infektion utan CNS-engagemang.
Melarsoprol®, en toxisk arsenikförening som används vid CNS-engagemang vid båda typerna.
Alla preparat är potentiellt teratogena, men sjukdomens svårighetsgrad och dåliga prognos vid uppskjutande av behandling för både mor och barn gör att terapi är starkt indicerad även under graviditet.

Referenser

1. Triolo N, Trova P, Fusco C, Le Bras J. Report on 17 years of studies of human African trypanosomiasis caused by T.gambiense in children 0-6 years of age. Med trop. 1985;45:251-7
2. Lingam S, Marshall WC, Wilson J, Gould JM, Reinhardt MC, Evans DA. Congenital trypanosomiasis in a child born in London. Dev Med Child Neurol 1985; 27:670-674.
3. Milord F.Pépin J Loko L, Ethier L, Mpia B. Efficacy and toxicity of eflornithine for treatment of Trypanosoma brucei gambiense sleeping sickness. Lancet. 1992 sep 12;340(8820);652-5.

29. 

Trypanosoma Cruzi (ger Chagas´sjukdom, amerikansk trypanosomiasis)

Trypanosoma cruzi är en encellig organism med flageller.
Infekterade skinnbaggar överför i samband med bett trypanosomer till människa eller andra däggdjur. Parasiten invaderar makrofager, muskelceller, gliaceller, neuron, epitelceller och trofoblaster. Smitta kan överföras även med blodtransfusion och transplacentärt.
Sjukdomen är ett allvarligt problem i Syd- och Centralamerika.

Effekt på modern
Endast ett fåtal fall av akut Chagas´ sjukdom under graviditet har beskrivits.
Vid akut infektion uppstår vanligen en lokal hudreaktion, chagom, därefter feber, allmän sjukdomskänsla, ödem, anorexi, kramper och hjärtsvikt.
Kronisk Chagas´ sjukdom ger inga symptom eller så småningom kardiella, gastrointestinala eller neurologiska komplikationer.
Sjukdomen kan vara orsak till abort och prematur förlossning.

Effekt på fostret
Kongenital smitta kan ske om parasiten finns i placenta. Intrauterin tillväxthämning eller fosterdöd förekommer. Mikrocefali, meningoencefalit, ögonsymptom med papillödem, korioretinit, retinala blödningar, makuladegeneration och glaskroppsgrumlingar har beskrivits liksom pneumonit och muskelnekroser.

Effekt på barnet
Vertikal transmission kan misstänkas om infektion uppträder hos ett barn som inte varit i endemiskt område och om parasiter konstateras i barnets blod inom 5 dagar efter födelsen. Överföring till barnet är vanligare vid prematura förlossningar. Ett smittat barn kan utvecklas normalt upp till 18 mån ålder och därefter ändå insjukna.
Barn till seropositiva mödrar (= pågående eller tidigare infektion) har insjuknat i 1 –4%.

Diagnos
Diagnostik och behandling skall ske i samarbete med infektionsläkare med parasitologisk erfarenhet.
Påvisande av trypanosomer i blod och navelsträngsblod.
Serologisk diagnostik. Specifika IgM-antikroppar är av fetalt ursprung. Barnet har även överförda IgG-antikroppar i minst 6 månader.

För mer information se www.smittskyddsinstitutet.se

Behandling
Nifurtimox eller benznidazol har sannolikt bieffekter på fostret. Det finns inga studier på behandlade gravida kvinnor. Nifurtimox har i djurstudier visats ge minskad fostervikt. Benznidazol hämmar nukleinsyrasyntesen, en verkningsmekanism som kan förmodas innebära fosterskador. 
Gravid kvinna bör därför behandlas enbart vid akut sjukdom och då informeras om att det föreligger risk för teratogena effekter. Barn som behandlas tycks tolerera medlen. 

Referenser

1. Hermann E, Truyens C, Alonso-Vega C, Rodriguez P, Berthe A, Torrico F, Carlier Y. Congenital transmission of Trypanosoma cruzi is associated with maternal enhanced parasitemia and decreased production of interferon-gamma in response to parasite antigens. J Infect Dis. 2004;189:1274-81.
2. Moretti E, Basso B, Castro I, Carrizo Paez M, Chaul M, Barbieri G, Canal Feijoo D, Sartori MJ, Carrizo Paez R. Chagas´ disease: study of congenital transmission in cases of acute maternal infection. Rev Soc Bras Med Trop 2005;38:53-5.
3. Sanchez Negrette O, Mora MC, Basombrio MA. High prevalence of congenital Trypanosoma cruzi infection and family clustering in Salta, Argentina. Pediatrics 2005;115:668-72.
4. Gilson et al. Changas disease in pregnancy. Obstret Gynecol. 1995;86:646-647.

30. 

Echinococcus (ger blåsmasksjuka)

Echinokockos eller hydatidos eller blåsmasksjuka orsakas av larvstadiet av en bandmask, Echinococcus granulosus.
Hundar har den vuxna masken och betande djur har larvstadiet, vilket också kan drabba människa.
Sjukdomen förekommer i alla länder där man bedriver fåravel och håller hund. Medelhavsländerna svarar för de flesta importfallen till Sverige.
Människan smittas av maskägg via direkt kontakt med hundar eller genom att äta av hundar förorenad mat.
Äggen kan utvecklas hos människa till cystor som innehåller larverna. De växer långsamt och kan många år efter infektionen ge symptom på grund av sin storlek. Cystorna är vanligast i levern.

Effekt på modern
Om echinokock-cystor uppstår i bäckenet, något som är ovanligt, kan de ge genitala komplikationer, vilket kan leda till sterilitet.
Cystor i lilla bäckenet kan komplicera förlossningsarbetet.

Effekt på fostret
Enligt en fallbeskrivning intogs en primigravida i 14:e graviditetsveckan för utredning av buksmärtor och kräkningar. Utredning visade en 20 cm stor echinokock-cysta i levern. Cystan avlägsnades operativt i v 19. Patienten behandlades även med albendazol såväl pre- som postoperativt. I början av 33:e veckan föddes ett barn som vägde 1420 g. Barnet dog dock efter två dagar i bl.a. ARDS (acute respiratory distress syndrom). Placenta visade histologiskt inga tecken på echinokockinfektion.

Diagnos
Vid slätröntgen kan man upptäcka cystor i lungor eller benvävnad. I andra organ finner man dem bäst med ultraljud.
Serologisk påvisning av specifika antikroppar. För mer information se /www.smittskyddsinstitutet.se/

Behandling
Det mest effektiva är att kirurgiskt avlägsna cystan. Långvarig läkemedelsbehandling med albendazol (Zentel®) används för inoperabla fall.
Korta albendazolkurer används pre- och postoperativt för att förhindra spridning av larvanlag i samband med operation och öppnande av cystan.
Vanligtvis finns inte anledning att operera en gravid kvinna. Detta övervägs enbart då cystans storlek och läge innebär risk för ruptur under graviditet och förlossning.
Vid kirurgisk behandling måste behandling med albendazol övervägas annars bör långvarig albendazolbehandling inte ges till gravida eller under amningsperiod.

Referens

1. Golaszewski T, Susani M, Golaszewski S, Sliutz G, Bischof G, Auer H. A large hydatid cyst of the liver in pregnancy. Arch Gynecol Obstet 1995;256:43-7.

31. 

Filaria. Två arter: Wuchereria bancrofti och Brugia malay (båda ger elefantsjuka)

Filariasis förekommer i tropiska områden i Afrika, Asien och Sydamerika. Olika maskar, Wucheria resp. Brugia, förekommer i olika geografiska områden.
Överföring sker med myggstick.
Symtomen är likartade vid infektion med de båda maskarna och betingas av de adulta maskarna, som ligger i stora lymfkärl och attackvis orsakar irritation i lymfbanan. Tidiga symptom är feber, lymfangit, lymfadenit och övergående svullnad av en extremitet eller scrotum. Upprepade attacker ger så småningom ett kroniskt ödem med hudförändringar som predisponerar för sekundära bakteriella infektioner.

Effekt på modern
Inga rapporter föreligger.

Effekt på fostret
Inga rapporter föreligger

Diagnostik
Diagnostik och behandling skall ske i samråd med infektionsläkare med parasitologisk erfarenhet.
Blodprov som tas nattetid ( kl 22 - 02) kan identifiera mikrofilaria, som produceras av de vuxna maskarna. Mikrofilarierna cirkulerar i blodet i en dygnsrytm med högst antal under midnatt och timmarna däromkring. Serologisk test kan påvisa antikroppar. Höggradig eosinofili brukar förekomma.

För mer information se /www.smittskyddsinstitutet.se/

Behandling
Två licenspreparat används i kombination, albendazol och ivermectin. Ivermektin, bör inte ges till gravida. Behandling bör uppskjutas till efter partus och laktation.

32. 

Onchocerca (ger river blindness)

Onchocerca volvulus finns i tropiska Afrika och Sydamerika. Den sprids med knott och finns därför framför allt i bergiga områden med frisk flödande vatten där knott förökas. Den vuxna masken ligger i hud eller djupare organ. Kan ibland palperas som en fast knottra i huden. Från den vuxna masken produceras mikrofilarier som vandrar i huden och andra organ. Den vuxna masken har ett långt liv, upp till 20 år, medan mikrofilarierna lever bara 2-3 år. När mikrofilarier dör ger de upphov till en allergisk reaktion som orsakar klåda i huden, vilket är ett vanligt och plågsamt symtom på onchocerciasis. Vad som är än svårare är att reaktion kring mikrofilarier som dött i ögat kan ge ärrbildningar som leder till blindhet.
Endast ett fåtal fall har diagnostiserats i Sverige de senaste 10 åren.

Effekt på modern
Inga kända

Effekt på fostret
Inga kända

Diagnostik
Diagnostik och behandling bör ske i samarbete med infektionsläkare med parasitologisk erfarenhet.
Multipla ytliga hudbiopsier, skin snips, undersöks på parasitologiskt laboratorium för att påvisa mikrofilarier. Serologisk test kan utfalla positivt. Eosinofili, vanligen ej höggradig, förekommer bara i c:a 50% av fallen.

För mer information se /www.smittskyddsinstitutet.se/

Behandling
Ivermektin är ett licenspreparat, som inte bör ges till gravida.
Behandling kan vanligtvis avvakta till efter graviditet.
Dock har vid massbehandling av befolkning i endemiska områden i Afrika även gravida fått medlet utan att man konstaterat teratogena effekter.

Referens

1. Brown KR. Changes in the use profile of Mectizan: 1987-1997. Ann Trop Med Parasitol. 1998;92 suppl 1:61-4.

33. 

Loa (ögonmasken)

Loa-masken sprids med bitande flugor. Sjukdomen förekommer i Västafrika. Masken vandrar i huden och kan också vandra under ögats bindhinna och ge lokal klåda och tillfällig smärta, men inte permanenta ögonskador.
Den vuxna masken producerar mikrofilarier som finns i blodet med en dygnrytm som ger högst antal vid middagstid (kl 10 - 14).

Effekt på modern
Sannolikt inga andra än på icke-gravida.

Effekt på fostret
Sannolikt inga.

Diagnostik
Diagnos sker med blodprov som tas kl 10 - 14 och undersöks på parasitologiskt laboratorium, påvisning av mikrofilarier. Serologisk test kan påvisa specifika antikroppar.

För mer information se /www.smittskyddsinstitutet.se/

Behandling
Diethylkarbamazin eller albendazol.
Sjukdomen är benign och behandling skall därför uppskjutas till efter graviditeten.

34. 

Paragonimus (lungmask)

Paragonimus Westermani förekommer i Japan, Kina, Korea, och Sydostasien men också i Stilla havs-området och stora delar av Sydamerika.
Paragonimiasis kan bli feldiagnosticerad som tuberkulos. De vuxna maskarna lever i bronkträdet. Ägg hostas upp och sväljs ner och kan påvisas i feces.
Människan blir infekterad av att äta rå eller oberedd, kontaminerad krabba eller räka. Symtomen hos människa är hosta med sputa och bröstsmärtor, feber, pleurit m.fl. lungsymptom

Diagnos
Påvisning av ägg i sputum eller feces. Mer information finns på www.smittskyddsinstitutet.se

Behandling
Behandling med prazikvantel kan ges under graviditeten om svåra symptom eller uppskjutas till efter amningsperioden om inte allvarliga symptom föreligger.

35. 

Schistosoma (ger snäcksjuka, bilharzios, schistosomiasis)

Schistosomiasis är endemisk i många tropiska och subtropiska områden se karta från CDC. WHO räknar med att c:a 200 miljoner människor är infekterade av de tre arter som är humanpatogena: Schistosoma hematobium, Schistosoma mansoni och Schistosoma japonicum.
I Sverige diagnostiseras 10 – 15 fall per år.
S .hematobium lever i blodkärlen runt urinblåsan och organen i lilla bäcket och producerar ägg som vandrar genom urinblåseväggen och utsöndras med urinen. S.mansoni och S.japonicum ligger i kärl kring tarmen. Äggen penetrerar tarmväggen och utsöndras med feces. Ägg kan via blodet även hamna i lungor, genitalia och CNS.

Effekt på modern
S. hematobium kan ge gynekologiska komplikationer som kan predisponera för ektopisk graviditet, endometrit, salpingooforit. Det finns inga prevalensstudier av schistosomaorsakade gynekologiska eller obstretriska sjukdomar och komplikationer.

Effekt på fostret
Schistosomiasis kan leda till spontanabort. Man har vid underökningar av placenta i endemiska områden funnit schistosomaägg (S.hematobium) i c:a 20 %.
I en studie av en definierad grupp av infekterade gravida kvinnor noterade man ett högre antal för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupp.

Diagnos
Diagnostik och behandling bör ske i samråd med infektionsläkare med parasitologisk erfarenhet.
Påvisande av ägg vid direktmikroskopi av feces, urin eller rectal snips  (ytliga slemhinnebiopsier från ändtarmsslemhinnan). Sök provtagningsinformation från lokala laboratoriet vad gäller feces- och urinprov! Serologisk undersökning utförs vid SMI  /www.smittskyddsinstitutet.se/.
För mer information läs vidare på internetmedicin (www.internetmedicin.se)

Behandling
Prazikvantel. Vid massbehandling av schistosomiasis med endosbehandling med parazikvantel har ett stort antal gravida i Sudan fått detta medel utan negativa effekter på mor eller barn.

Referenser:

1. Ekoukou D, Luzolo-Lukanu A, Mulard C, Bazin C, Ng Wing Tin L. Peritoneal and tubal Schistosoma haematobium bilharziasis. Two case reports.J Gynecol Obstet Biol reprod (Paris);24:819-24.
2. Renaud R, Brettes P, Carrie J, Castanier C, Renaud L, Chesnet Y, Doucet J, Loubiere R. Placental bilharziasis. Int J Gynaecol Obstet 1972;10:24-30.
3. Adam I, Elwasila E, Homeida M. Praziquantel for the treatment of schistosomiasis mansoni during pregnancy. Ann Trop Med Parasitol 2005;99:37-40.
   
   

Mer information finns på internetmedicin   (www.internetmedicin.se)
smittskyddinstitutets hemsida www.smittskyddsinstitutet.se

36. 

Trichinella (ger trikinsjuka)

Trichinella spiralis orsakar trikinsjuka. Smittkällan är infekterat, inte tillräckligt genomstekt fläskkött där larverna finns. Maskar utvecklas från dessa och sprids till tvärstrimmiga muskler. Framför allt drabbas mycket aktiv muskulatur som ögonmuskler och diafragma. *
Tidigaste symtomen domineras av allmän sjukdomskänsla, feber, gastrointestinala symptom samt ofta ögonlocksvullnad. Symtomen blir svårare om infektionsdosen är hög (= många maskar). Eosinofili är vanlig.

Effekt på modern
Inga rapporter finns om trikinos hos gravida.
Sannolikt inte svårare symtom än hos icke gravida.

Effekt på fostret
Inga kända. Infektionen överförs inte till barnet vid partus.

Diagnostik
Serologi, specifika antikroppar påvisas. Muskelbiopsi för PAD. Mer information finns på www.smittskyddsinstitutet.se.

Behandling
Prazikvantel, steroider. Kan ges till gravida, men om det inte föreligger svårare symptom, kan behandlingen också uppskjutas till efter amningstiden.

37. 

Toxocara canis och T. catis (hundens resp. kattens spolmask, ger visceral larva migrans)

Toxocara canis och T.catis är hundens och kattens spolmaskar. Dessa kan inte som vuxna maskar infektera människan. Däremot kan människan infekteras med ägg från djurfekalier. Ett larvstadium bildas som vanligen är helt symtomlöst. Enstaka fall av organskador bl.a. ögoninfektion har beskrivits. Eosinofili förekommer.

Effekt på modern
Inga kända.

Effekt på fostret
Inga kända

Diagnostik
Påvisande av specifika antikroppar. Svårighet att av ett positivt provresultat dra slutsats om aktuell eller tidigare genomgången infektion. Mer information finns på www.smittskyddsinstitutet.se

Behandling
Behandling med mebendazol eller albendazol ges efter partus om inte svåra ögonsymptom föreligger.