Admin

Hälso/Sjukvård:: 

Hepatit D

Gunilla Ajne, Överläkare, docent, Kvinnohälsa, Graviditet och Förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (Huvudansvarig)

Magnus Lindh, överläkare, professor, Klinisk Mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Anders Eilard, Överläkare, Infektionskliniken, Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Afrodite Psaros Einberg Specialistläkare, MD, Patientflöde barngastroenterologi, hepatologi och nutrition, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Charlotta Millbourn, Överläkare, Med Dr, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm


Redaktör Lars Navér
 Utvärdering (antal: 0)

Innehållsförteckning
  1. Agens
  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället
  3. Klinisk bild
  4. Infektion hos den gravida kvinnan
  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet
  6. Överföringsrisk
  7. Laboratoriemetoder
  8. Diagnos av moderns infektion
  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion
  10. Profylax
  11. Terapi
  12. Svenska erfarenheter
  13. Handläggning
  14. Referenser


  1. Agens

    Hepatit D-virus (HDV) är ett RNA baserat inkomplett virus som upptäcktes 1977 och som kräver närvaro av hepatit B-virus för att kunna föröka sig.

     

     



  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället

    Smittvägarna för HDV-infektion är desamma som för hepatit B (se INFPREG-sektionen ”Hepatit B”). Inkubationstiden är 3-12 veckor. Hepatit D förekommer över hela världen och är vanligt i medelhavsområdet. Man uppskattar att ungefär 5% av alla med HBV-infektion också har en HDV-infektion.

    Hepatit D klassas enligt smittskyddslagen i Sverige som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig och smittspårningspliktig. Under åren 2018-2022 har 31 - 74 fall/år diagnosticerats i Sverige, nästan alla med annat smittland än Sverige.

     

    För aktuell statistik se www.folkhalsomyndigheten.se

     



  3. Klinisk bild

    Om HDV överförs samtidigt som HBV (dubbelinfektion) utvecklas i regel akut hepatit varefter båda infektionerna läker ut. Risken för fulminant hepatit är högre än vid akut hepatit med endast HBV. Om HDV smittar en person med kronisk HBV-infektion (superinfektion) blir ofta även HDV-infektionen kronisk.

     

    Kronisk hepatit D innebär en påtagligt ökad risk för utveckling av skrumplever och/eller hepatocellulär cancer jämfört med infektion med endast HBV.

     



  4. Infektion hos den gravida kvinnan

    HDV-infektion som förvärras under graviditet tycks inte allvarligare än infektion vid annan tidpunkt. Vid kronisk infektion bör man ta ställning till om levercirros (skrumplever) föreligger eftersom hepatit D innebär en ökad risk för att levercirros utvecklas. Kvinnor med levercirros bör få rådgivning inför eventuell graviditet eftersom tillståndet innebär risk för komplikationer under graviditet.

     

    Aktivering av kronisk HBV/HDV-infektion under graviditet medför risk för utveckling av fulminant hepatit i något högre omfattning än vid infektion med enbart HBV, men det är fortfarande ovanligt.

     



  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

    Det tycks inte föreligga ökad risk för fostret vid co-infektion med HBV och HDV jämfört med isolerad HBV-infektion (se INFPREG-sektionen ”Hepatit B”).

     



  6. Överföringsrisk

    Överföringsrisken och profylax vid HDV-infektion styrs helt av HBV- infektionen. Se INFPREG-sektionen ”Hepatit B”

     

    Vid otillräcklig hepatit B-profylax kan dubbelinfektion med HBV och HDV överföras till barnet.

     



  7. Laboratoriemetoder

    Påvisande i serum av:

     

    Antikroppar:

    Anti-HDV, IgG-antikroppar mot hepatit D

     

    Virusgenom: 

    HDV-RNA, analyseras med kvantitativ PCR-metod.

     

    Individer som med hepatit B-infektion skall även screenas för HDV-infektion med anti-HDV. Vid positivt anti-HDV görs kvantifiering med PCR för HDV-RNA för att avgöra om infektionen är aktiv. Se INFPREG-sektionen ”Hepatit B” för övrig provtagning vid co-infektion.

     



  8. Diagnos av moderns infektion

    Om hepatit B upptäcks under graviditeten ska diagnostik avseende hepatit D göras. Se under laboratoriemetoder samt INFPREG-sektionen ”Hepatit B”.

     

     

     



  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion

    Mor-barn-smitta med HDV hos barn som smittats med HBV i samband med förlossningen utreds med anti-HDV och PCR för HDV-RNA.

     



  10. Profylax

    Se INFPREG-sektionen ”Hepatit B” för profylax mot hepatit B-komponenten.

     

    Om kvinnan är co-infekterad med HDV och HBV ska alla barn erhålla både vaccin och immunglobulin i samband med födseln oavsett moderns HBeAg-status.

     

     



  11. Terapi

    Se de svenska behandlingsrekommendationer, Referensgruppen för antiviral terapi (RAV, https://www.sls.se/rav/). Det finns två aktuella behandlingar för hepatit D, pegylerat Interferon och sedan 2022 även Bulevertid, en receptorblockerare som hindrar upptag av HBV och HDV i levercellerna. Bulevertid är inte studerat på gravida och därför rekommenderas inte behandling under graviditet. Djurstudier har inte påvisat teratogena effekter.” Interferon och Bulevertid är kontraindicerat under graviditet.

     

     

     



  12. Svenska erfarenheter

    Se punkt 2 och Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) https://www.sls.se/rav/

     

     

     



  13. Handläggning

    Alla individer som diagnosticeras med hepatit B-infektion skall även screenas för hepatit D-infektion med anti-HDV. Se INFPREG-sektionen ”Hepatit B” för handläggning under graviditet och förlossning samt profylax mot hepatit B-komponenten.

     

    Om kvinnan är co-infekterad med HDV och HBV ska alla barn erhålla både vaccin och immunglobulin i samband med födseln oavsett moderns HBeAg-status.

     

    Alla barn till mödrar med kronisk hepatit B- och D-infektion ska remitteras från BB till rätt enhet i respektive region (barnmottagning, infektionsmottagning eller liknande) för uppföljning och serologisk provtagning.

     



  14. Referenser

    Zannetti AR, Ferroni P, Magliano EM, Privano P, Lavarini C, Masso AL, Gavinelli R, Fabris C, Rizzetto M. Perinatal transmission of the hepatitis B virus and of the HBV-associated delta agent from mothers to offspring in northern Italy. J Med Virol 1982; :139-148

     

    Rizzetto M. Hepatitis D: the comeback? Liver Int. 2009 Suppl 1:140-2.

     

    Børresen M, et al. Hepatitis D outbreak among children in a hepatitis B hyper-endemic settlement in Greenland. J Med Virol 2010:17:162–70

     

    Heidrich B et al.Virological and clinical characteristics of delta hepatitis in Central Europe. J Viral Hepatitis 2009;16:883–94

     

    Rac MF,Sheffield JS Prevention and Management of ViralHepatitis in Pregnancy Obstet Gynecol Clin North Am 2014 Dec;41(4):573-92. doi: 10.1016/j.ogc.2014.08.004

     

    Rapti IN, Hadziyannis SJ Treatment of special populations chronic hepatit B infection. Expert Rev. Gastroenterol. Hepatol. 5(3), 323–339 (2011)

     

    EASL 2017 Clinical Practice Guidelines on the management of hepatitis B virus infection Jounal of Hepatology 2017;67:370-398

     



Sökord:  
Uppdaterad:  2024-04-12

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt