Admin

Allmänheten: 

Syfilis (Lues)

Informationen sammanställd av barnmorska Cecilia Brolinger och Marie Sjödin, INFPREG.
Reviderad 2021 av barnmorska Helene Bernmark-Liikamaa och granskad av Med.dr Petra Tunbäck
 Utvärdering (antal: 0)


  1. Vad är syfilis?

    Syfilis (lues) är en könssjukdom som orsakas av en bakterie (Treponema pallidum). 

     





  2. Hur smittar och vilken spridning har syfilis?

    Syfilis smittar främst genom sexuell kontakt men också via moderkakan från mor till barn och via blod.
     

    Bakterien passerar genom slemhinnor vid direkt kontakt och möjligen via skadad hud. Utanför kroppen dör bakterien. 
    Syfilis kan också smitta t.ex. vid blodtransfusion om blodet kommer från en smittsam blodgivare. Alla blodgivare och blodenheter i Sverige testas därför så att det inte finns någon risk att man kan smittas med syfilis den vägen. En person som fått och genomfört effektiv behandling för sin syfilis smittar inte. 


    Antalet rapporterade fall var under 1990-talet färre än 50 per år, men en ökning har skett de senaste åren och 2017 rapporterades 389 fall, varav 93% var män. Merparten av ökningen ses bland män som har sex med män (MSM). I övriga världen är syfilis vanligare än i Sverige. Globalt anger WHO att 5.6 miljoner nya fall inträffar per år. I Asien, Afrika och Syd-Amerika har mellan 1-10 % av de gravida kvinnorna haft syfilis.

     





  3. Vad är symtomen vid en syfilis-infektion?

    Inkubationstiden (tiden mellan smitta och tecken på sjukdomen) kan variera från 9-90 dagar, vanligtvis tre veckor.

    Symtomen vid en syfilisinfektion kan komma både tidigt och sent efter infektionstillfället. Symtomen delas därför in i tre olika stadier. Man kan också beskriva sjukdomen som tidig eller sen syfilis.

     

    De första tecknen (symtomen) vid syfilis är att man får en ytlig rodnad som utvecklas till ett sår. Såret är cirka 1- 2 cm stort, oömt och mycket smittsamt. Hos kvinnor sitter det ofta runt slidöppningen eller på livmoderhalsen. Det är också vanligt att man efter några veckor kan få svullna lymfkörtlar i ljumskarna. Hos heterossexuella män sitter såret vanligen på penis, men hos MSM finns inte sällan såret analt eller runt munnen.
    Utan behandling läker såret efter en till två månader.

     

    Vid syfilis i andra stadiet kommer symtomen ett par månader efter det man blivit smittad. Det brukar vara allmänna symtom, som kan vara: feber, huvudvärk, svullna körtlar, håravfall, utslag speciellt i huden på handflator och fotsulor. Utan behandling kan dessa symtom komma och gå under ett par års tid.

     

    Om man inte får behandling för sin syfilis kan infektionen utvecklas till det tredje stadiet vilket är mycket ovanligt numera . Detta kan komma efter flera år, ibland 10-20 år efter man blivit smittad. Tecken kommer då från angrepp på olika organ. Både nervsystemet och hjärtat kan angripas.

     

    Det vanligaste är dock att syfilisinfektionen inte ger några symtom och upptäcks då enbart via blodprov.

     





  4. Syfilis hos den gravida kvinnan.

    Sjukdomsförloppet är likadant hos den gravida kvinnan som hos den icke gravida.

     





  5. Syfilis hos fostret och det nyfödda barnet.

    Behandling med penicillin under graviditeten bedöms vara oerhört effektiv. Om modern fått behandling i tid är riskerna för barnet nästan helt obefintliga. Har den gravida kvinnan en tidig syfilis och inte får behandling i tid överförs infektionen ofta till barnet. Detta kan leda till missfall, fosterdöd eller att barnet föds för tidigt. 

    Vid medfödd syfilis utvecklar barnet så småningom tecken på skador på flera olika organ bland annat från huden, hjärnan, öronen, ögonen och skelettet.

    Medfödd syfilis är mycket ovanligt i Sverige, men man har sett att antal fall har ökat i t ex USA. Ofta beror detta på att modern inte haft tillgång till mödravård under gravidteten. 

     





  6. Hur stor är risken för att barnet skall smittas under graviditeten?

    Smitta förs över moderkakan från den infekterade gravida kvinnan till fostret. Risk för smittöverföring finns under hela graviditeten. Hur stor risken är att fostret blir smittad beror på vilket stadium av syfilisinfektionen den gravida kvinnan är i. De första två åren (tidig syfilis) är risken för smittöverföring till barnet 75-100 %. Efter två år, (sen-syfilis) är risken för smittoöverföring till barnet mycket mindre, cirka 10 %.

     





  7. Hur påvisas syfilis-infektion hos den gravida kvinnan?

    Syfilis påvisas oftast genom att man undersöker blodprov. Om resultatet i det första provet kan tyda på en syfilisinfektion tar man ytterligare blodprover för att vara helt säker. I det tidiga stadiet av en syfilisinfektion kan man dessutom direkt påvisa bakterien i prov från ett syfilis sår.

    Sedan 2005 erbjuds alla gravida som skrivs in på mödravårdscentralen i Sverige detta prov.

     





  8. Hur påvisas syfilis-infektion hos fostret?

    Att påvisa syfilis hos fostret är inte aktuellt eftersom den gravida kvinnan skall behandlas för sin infektion oavsett om fostret är smittat eller inte.

     





  9. Hur påvisas syfilis-infektion hos det nyfödda barnet?

    Syfilis påvisas genom undersökning av blodprov som tas vid födelsen och/eller blodprov som tas senare i nyföddhetsperioden. Man undersöker sedan barnet med ytterligare prov för att se om misstanken på syfilisinfektion finns kvar efter cirka 6-12 månader.

     





  10. Vad finns det för behandling?

    Behandling av syfilis skall skötas av läkare som har erfarenhet av syfilis – en venereolog. Syfilis behandlas med penicillininjektioner.

    Efter behandling skall kontroller göras för att se att infektionen verkligen har läkt ut. Behandling med penicillin under graviditeten bedöms vara oerhört effektiv. Om modern fått och genomfört rekommenderad behandling är riskerna för barnet nästan helt obefintliga. Det är också viktigt att kvinnans partner kommer för undersökning och eventuell behandling.

    En kvinna som tidigare haft syfilis, blivit behandlad och kontrollerad efter sin behandling behöver inte behandlas igen under graviditeten.

     





  11. Vad kan man göra för att undvika att bli smittad och att barnet smittas?

    Både tidig och, i mindre utsträckning sen syfilis innebär en risk för infektion till barnet.
    Risken att få syfilis genom tillfälliga sexualkontakter bör undvikas särskilt under graviditeten. Gravida kvinnor och deras partner bör vara medvetna om att syfilis är vanligt i Baltikum, Ryssland och på turistorter i stora delar av Asien, Afrika och Syd-Amerika.

    Att upptäcka och behandla syfilis är det effektivaste sättet att minska risken för smittöverföring till barnet och följdsjukdomar hos kvinnan. På svenska mödravårdscentralen erbjuds därför alla gravida kvinnor provtagning för syfilis. Detta prov skall tas så tidigt som möjligt under graviditeten. Det är speciellt viktigt att se till att prov tas på kvinna som inte tidigare vårdats på mödravårdscentral inom landet i synnerhet om hon kommer från länder där syfilis är mer vanligt eller har partner som kommer från sådana länder.

    Om smittrisk kan ha förekommit efter första provet kan dessutom nytt prov behöva tas senare i graviditeten. Tidig syfilis lyder under smittskyddslagen och anmälan liksom uppspårning av smittkälla (partnerspårning) skall göras på den mottagning där syfilisinfektionen behandlas.

     





Sökord:  lues, syfilis
Uppdaterad:  2021-02-10

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt