Admin

Hälso/Sjukvård:: 

Hepatit D

Gunilla Ajne, Överläkare, docent, Kvinnohälsa, Graviditet och Förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (Huvudansvarig)

Emmi Andersson, Specialistläkare, Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetslaboratoriet, Huddinge

Anders Eilard, Överläkare, Infektionskliniken, Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Afrodite Psaros Einberg Specialistläkare, MD, Patientflöde barngastroenterologi, hepatologi och nutrition, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Charlotta Millbourn, Överläkare, Med Dr, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm


Redaktör Lars Navér
 Utvärdering (antal: 0)

Innehållsförteckning
  1. Agens
  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället
  3. Klinisk bild
  4. Infektion hos den gravida kvinnan
  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet
  6. Överföringsrisk
  7. Laboratoriemetoder
  8. Diagnos av moderns infektion
  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion
  10. Profylax
  11. Terapi
  12. Svenska erfarenheter
  13. Handläggning
  14. Referenser


  1. Agens

    Hepatit D virus (HDV) är ett RNA baserat inkomplett virus som upptäcktes 1977 och som kräver närvaro av hepatit B virus för att kunna föröka sig.

     



  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället

    Smittvägarna för hepatit D infektion är desamma som för hepatit B (se INFPREG-sektionen ”Hepatit B”). Inkubationstiden är 3-12 veckor. Hepatit D virus infektion förekommer över hela världen och är vanligt i medelhavsområdet. Man uppskattar att ungefär 5% av alla med hepatit B infektion också har en hepatit D infektion.
    Hepatit D klassas enligt smittskyddslagen  i Sverige som en allmänfarlig sjukdom och är  anmälningspliktig och smittspårningspliktig.  Under åren 2013-2017  har 42-77 fall/år diagnosticerats i Sverige, nästan alla med annat smittland än Sverige.  
     

    För aktuell statistik se www.folkhalsomyndigheten.se

     

     



  3. Klinisk bild

    Akut hepatit D infektion inträffar antingen samtidigt som den akuta hepatit B infektionen (dubbelinfektion) eller vid ett senare tillfälle hos en kronisk hepatit B bärare (superinfektion).
    Vid dubbelinfektion ser man oftast ett 2-puckligt kliniskt förlopp, med såväl högre bilirubinvärden som högre ALAT-värden än vid isolerad akut hepatit B infektion.
    Risken för fulminant hepatit ökar också. Däremot påverkas inte utläkningsfrekvensen vid dubbelinfektion jämfört med isolerad akut hepatit B infektion.
    Den kroniska hepatit B bäraren som får en superinfektion med hepatit D virus får ett skov av akut hepatit och blir därefter som regel fortsatt hepatit B och hepatit D bärare. Det förekommer att hepatit D infektionen läker ut samtidigt som man fortsätter att ha en kronisk hepatit B infektion.
    Co-infektion med hepatit D virus innebär en påtagligt ökad risk för utveckling av skrumplever och/eller hepatocellulär cancer.

     



  4. Infektion hos den gravida kvinnan

    Hepatit D infektion tycks som regel inte leda till någon ökad morbiditet eller mortalitet under graviditet.
    Då en pålagrad hepatit D infektion ökar risken för utveckling av skrumplever (levercirros) bör man vara observant avseende detta inför eller i början av graviditeten. Utvecklad levercirros innebär ökad risk för komplikationer under graviditet. Kvinnor med levercirros bör ha rådgivning inför eventuell graviditet.


    Aktivering av kronisk hepatit B och D infektion under graviditet medför risk för utveckling av fulminant hepatit i något högre omfattning än vid hepatit B monoinfektion, men det är fortfarande ovanligt.

     



  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

    Det tycks inte föreligga ökad risk för fostret vid co-infektion med hepatit B och D jämfört med isolerad hepatit B infektion (se INFPREG-sektionen ”Hepatit B”).

     



  6. Överföringsrisk

    Överföringsrisken och profylax vid hepatit D infektion styrs helt av hepatit B infektionen. Se INFPREG-sektionen ”Hepatit B”
     

    Vid otillräcklig hepatit B profylax kan dubbelinfektion med hepatit B och D överföras till barnet.

     

     

     



  7. Laboratoriemetoder

    Påvisande i serum av:

    Antikroppar
    Anti-HDV, IgG-antikroppar mot hepatit D

    Virusgenom
    HDV RNA, analyseras med kvantitativ PCR-metod
     

    Alla individer som diagnosticeras med hepatit B infektion skall även screenas för hepatit D infektion med anti-HDV. Vid positivt anti-HDV görs kvantifiering med PCR för HDV RNA för att avgöra om infektionen är aktiv. Se INFPREG-sektionen ”Hepatit B” för övrig provtagning vid co-infektion.

     



  8. Diagnos av moderns infektion

    Kvinnor som diagnosticeras med hepatit B s även ta prov för hepatit D. Se under laboratoriemetoder samt INFPREG-sektionen ”Hepatit B”.

     

     



  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion

    Mor-barn smitta med hepatit D virus hos barn som smittats med hepatit B virus i samband med förlossningen konfirmeras med anti-HDV och PCR för HDV RNA.

     



  10. Profylax

    Se INFPREG-sektionen ”Hepatit B” för profylax mot hepatit B komponenten.


    Vid co-infektion med hepatit D ska alla barn erhålla både vaccin och immunglobulin i samband med födseln oavsett moderns HBeAg-status

     



  11. Terapi

    Se de svenska behandlingsrekommendationer, Referensgruppen för antiviral terapi (RAV, https://www.sls.se/rav/). För närvarande finns endast pegylerat interferon registrerat för behandling mot hepatit D infektion, vilket är kontraindicerat vid graviditet.


    Inom kort kommer ett nytt läkemedel att registreras för behandling mot kronisk hepatit D infektion, Hepcludex (bulevirtid). Detta är en receptorblockerare som hindrar hepatit B och hepatit D virus att ta sig in i levercellen, men det är osannolikt att det kommer att ha indikation för användning under graviditet vid lanseringen.

     

     



  12. Svenska erfarenheter

    Se punkt 2 och Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) https://www.sls.se/rav/

     

     

     



  13. Handläggning

    Alla individer som diagnosticeras med hepatit B infektion skall även screenas för hepatit D infektion med anti-HDV.                                       
    Se INFPREG-sektionen ”Hepatit B” för profylax mot hepatit B komponenten.


    Vid co-infektion med hepatit D ska alla barn erhålla både vaccin och immunglobulin i samband med födseln oavsett moderns HBeAg-status

     

    Samtliga barn till mödrar med kronisk hepatit B och D infektion ska remitteras från BB till barnläkarmottagning för uppföljning och serologisk provtagning.

     

     



  14. Referenser

    Zannetti AR, Ferroni P, Magliano EM, Privano P, Lavarini C, Masso AL, Gavinelli R, Fabris C, Rizzetto M. Perinatal transmission of the hepatitis B virus and of the HBV-associated delta agent from mothers to offspring in northern Italy. J Med Virol 1982; :139-148 Läs abstrakt (PubMed)

     

    Rizzetto M. Hepatitis D: the comeback? Liver Int. 2009 Suppl 1:140-2. Läs abstrakt (PubMed)

     

    Børresen M, et al. Hepatitis D outbreak among children in a hepatitis B hyper-endemic settlement in Greenland. J Med Virol 2010:17:162–70

     

    Heidrich B et al.Virological and clinical characteristics of delta hepatitis in Central Europe. J Viral Hepatitis 2009;16:883–94

     

    Rac MF,Sheffield JS  Prevention and Management of ViralHepatitis in Pregnancy Obstet Gynecol Clin North Am 2014 Dec;41(4):573-92. doi: 10.1016/j.ogc.2014.08.004

     

    Rapti IN, Hadziyannis SJ Treatment of special populations chronic hepatit B infection. Expert Rev. Gastroenterol. Hepatol. 5(3), 323–339 (2011)

     

    EASL 2017 Clinical Practice Guidelines on the management of hepatitis B virus infection Jounal of Hepatology 2017;67:370-398

     



Sökord:  
Uppdaterad:  2021-10-19

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt