Skriv utSkriv ut

Persisterande Müllerian duct syndrom (PMDS) 


Docent Agneta Nordenskjöld, barnkirurg, Karolinska
 
  Innehållsförteckning
 
  1. Introduktion/Definition
  2. Prevalens/Incidens
  3. Uppkomst (kromosom, gen protein, effekt)
  4. Ärftlighet/Upprepningsrisk
  5. Symptom/Klinisk bild
  6. Sex ratio
  7. Diagnostik (klinisk, molekylär)
  8. Differential diagnostik
  9. Prevention
  10. Behandling/Åtgärd/Terapi
  11. Natural förlopp
  12. Handläggning
  13. Referenser
  14. Resurser
  15. Litteratur/Länkar
1. Laboratorietest
Lab info  Sjukdomen analyseras ej i Sverige. Klicka här för information.
2. Introduktion/Definition

Ett ovanligt tillstånd som bara drabbar pojkar och som innebär att de Müllerska gångarna ej tillbakabildas under fosterutvecklingen dvs pojken har en i övrigt normal manlig könsutveckling men har inre kvinnliga könsorgan också dvs uterus, tubor och övre delen av vagina.

Synonym: ”Hernia uteri”.

3. Prevalens/Incidens

Syndromet är ovanligt och finns beskrivet hos drygt 60 patienter i litteraturen.

4. Uppkomst (kromosom, gen protein, effekt)

Pojken saknar under fosterstadiet antingen anti Müller hormon (AMH) eller receptorn för AMH vilket gör att de Müllerska gångarna ej tillbakabildas, vilket sker under en normal manlig könsutveckling.

5. Ärftlighet/Upprepningsrisk

Nedärvningen är autosomalt recessiv. Återupprepningsrisken för nästa pojke är 25%. Flickor har en normal fenotyp.

6. Symptom/Klinisk bild

Pojken har en helt normal utveckling av penis och scrotum. Diagnosen brukar ställas peroperativt då pojken opereras för ljumskbråck eller retentio testis. Man finner då kvinnliga och manliga inre genitalia samt testiklar. Testiklarna är ofta, åtminstone unilateralt, intraabdominalt belägna pga att de ej når ner i scrotum av mekaniska skäl.

7. Sex ratio

Enbart pojkar drabbas.

8. Diagnostik (klinisk, molekylär)

Mutationsanalys, då orsaken är väl molekylärt kartlagd. AMH är ett av de viktiga testikelhormonerna som tillsammans med receptorn på Müllerska gångarna leder till regression av Müllerska gångarna i den normala manliga könsutvecklingen.

Man kan mäta AMH/serum för att få indikation på den molekylära mekanismen. Om det inte finns AMH kan den genen DNA-sekvensas och i nästan hälften av alla fall orsakas syndromet av mutationer i AMH-genen.

Om det finns AMH i serum är det troligen mutationer i receptorn. Dock hittar man i 16% av familjerna inga mutationer vare sig i AMH eller AMHR-generna.

9. Differential diagnostik

Syndromet är kliniskt väldefinierat och diagnosen därför ofta lätt att sätta. Dock är denna missbildning mycket ovanlig och kan verka förvirrande när den upptäcks.

10. Prevention

Föräldrarna bör informeras om upprepningsrisken på 25% för nästa pojke.

11. Behandling/Åtgärd/Terapi

Behandlingen är operativ dvs man exstirperar uterus, tubor och vaginas övre del så långt det går. I nedre delarna brukar vas deferens vara nära integrerade med cervix. Det är viktigt att inte skada vas och istället hellre kvarlämna lite cervixvävnad.

Operationen kombineras också med orchidopexi.

12. Natural förlopp

God.

Ca 50% av vuxna män med detta syndrom är fertila, om vas inte skadas under operationen.

14. Referenser
  1. Belville C, Josso N, Picard JY. Persistence of Mullerian derivatives in males. Am J Med Genet. 1999 Dec 29;89(4):218-23
    PMID: [10727997]
  2. Imbeaud S, Belville C, Messika-Zeitoun L, Rey R, di Clemente N, Josso N, Picard JY. A 27 base-pair deletion of the anti-mullerian type II receptor gene is the most common cause of the persistent mullerian duct syndrome. Hum Mol Genet. 1996 Sep;5(9):1269-77.
    PMID: [8872466]
  3. Imbeaud S, Carre-Eusebe D, Rey R, Belville C, Josso N, Picard JY, Molecular genetics of the persistent mullerian duct syndrome: a study of 19 families. Hum Mol Genet. 1994 Jan;3(1):125-31
    PMID: [8162013]
  4. Imbeaud S, Faure E, Lamarre I, Mattei MG, di Clemente N, Tizard R, Carre-Eusebe D, Belville C, Tragethon L, Tonkin C, et al. Insensitivity to anti-mullerian hormone due to a mutation in the human anti-mullerian hormone receptor. Nat Genet. 1995 Dec;11(4):382-8
    PMID: [7493017]
  5. Josso N, di Clemente N, Gouedard L. Anti-Mullerian hormone and its receptors Mol Cell Endocrinol. 2001 Jun 20;179(1-2):25-32.
    PMID: [11420127]
Uppdaterad: 2020-02-17
 
Början Början
 
 
© 2022 Kunskapscentrum för ärftliga sjukdomar - GenSvar.
Medicinsk redaktör Magnus Nordenskjöld. Kommentarer till Rula Zain.
© 2022 MedSciNet AB. All rights reserved. Legal Notices.