Admin

Hälso/Sjukvård:: 

Hepatit D

Med.dr Gudrun Lindh, Överläkare Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (Huvudansvarig)

Docent Gunilla Ajne, Överläkare Patientområde Graviditet och Förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Docent Björn Fischler, överläkare, Patientflöde barngastroenterologi, hepatologi och nutrition, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Univ.sjukhuset, Huddinge

Anders Eilard, Överläkare, Infektionskliniken, Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Emmi Andersson, Specialistläkare, Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetslaboratoriet, Huddinge


Redaktör Lars Navér
 Utvärdering (antal: 0)

Innehållsförteckning
  1. Agens
  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället
  3. Klinisk bild
  4. Infektion hos den gravida kvinnan
  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet
  6. Överföringsrisk
  7. Laboratoriemetoder
  8. Diagnos av moderns infektion
  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion
  10. Profylax
  11. Terapi
  12. Svenska erfarenheter
  13. Handläggning
  14. Referenser


  1. Agens

    Hepatit D virus (HDV) upptäcktes 1977 och är ett inkomplett virus som behöver närvaro av hepatit B virus för att kunna föröka sig. Det är således alltid associerat med en hepatit B virus infektion. HDV har ett RNA genom med storlek 35nm.

     



  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället

    Smittoöverföring sker parenteralt (se i övrigt under hepatit B). Inkubationstiden är 3-12 veckor. Hepatit D virus infektion förekommer i hela världen och är vanligt i Medelhavsområdet.
    Hepatit D är i Sverige en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslag. Under åren 2013-2017  har 42-77 fall/år diagnosticerats i Sverige, framförallt hos invandrare och missbrukare.

     



  3. Klinisk bild

    En person smittas antingen samtidigt med hepatit B och hepatit D d.v.s. en dubbelinfektion (co-infektion ) eller också kan en hepatit B bärare smittas i ett senare skede (superinfektion).
    Om en person får en dubbelinfektion med både hepatit B och hepatit D virus innebär detta oftast ett 2-puckligt förlopp, där man ser såväl högre bilirubinvärde som högre ALAT värden än vid enbart hepatit B infektion.
    Risken för fulminant hepatit blir också ökad. Däremot läker den akuta dubbelinfektionen ut lika bra d.v.s risken för kronisk infektion är <5 procent för en vuxen immunkompetent person.
    Den kroniska hepatit B bäraren som får en superinfektion med hepatit D virus får ett skov av akut hepatit och blir därefter som regel fortsatt hepatit B och hepatit D bärare.
    Den pålagrade hepatit D virus infektionen påskyndar och ökar risken för utveckling av allvarlig leverskada - cirrhos.

     



  4. Infektion hos den gravida kvinnan

    Hepatit D tycks som regel inte leda till någon ökad morbiditet och mortalitet under graviditet.
    Då en pålagrad hepatit D infektion ökar risken för utveckling av cirrhos bör man vara observant avseende detta inför eller i början av graviditeten. Utvecklad levercirros innebär ökad risk för komplikationer under  graviditet. Kvinna med levercirros bör ha prekonceptionell rådgivning inför en ev. graviditet.

    Aktivering av kronisk hepatit B under graviditet och därmed följande risk för fulminant hepatit kan ske men är ovanligt. Emellertid förefaller det som om risken för fullminant hepatit under graviditet är något högre vid coinfektion med hepatit D jämfört med kvinnor med hepatit B monoinfektion.

     



  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

    Det tycks inte föreligga ökad risk för fostret vid dubbelinfektion med hepatit B och D.

     



  6. Överföringsrisk

    Då Hepatit D är en co-infektion med hepatit B, är risken för överföring helt avhängig överföringsrisken för hepatit B. Utan profylaktisk åtgärd är överföringsrisken vid kronisk hepatit B upp till 90 % beroende på moderns smittsamhetsgrad. Den vanligaste transmissionstidpunkten är i samband med förlossning, men intrauterin smitta kan förekomma. Med rätt vald profylax mot Hepatit B kan infektionsrisken reduceras till några procent. Se även kapitel Hepatit B.

    Vid utebliven alternativt ineffektiv hepatit B profylax kan dubbelinfektion med hepatit B och D överföras till barnet.

     

     



  7. Laboratoriemetoder

    I rutin används påvisning av antikroppar mot hepatit D - anti-delta (anti HDV). Kvantifiering av HDV-RNA  görs med PCR. Avseende hepatit B komponenten, se under hepatit B kapitlet.

     



  8. Diagnos av moderns infektion

    Se under laboratoriemetoder samt under hepatit B.

     



  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion

    Avseende hepatit B komponenten, se under hepatit B kapitlet. Avseende hepatit D kan detta diagnosticeras postnatalt med PCR för HDV RNA.

     



  10. Profylax

    Då dubbelinfektion med både hepatit B och hepatit D påskyndar och ökar risken för allvarlig leverskada, bör barn som föds till kvinna med dubbelinfektion hepatit B och hepatit D ges både immunoglobulin och hepatit B vaccin vid partus, oavsett kvinnans hepatit B status.

    Se även profylax mot hepatit B. Det saknas specifik riktad profylax mot hepatit D.

     



  11. Terapi

    För allmänna rekommendationer hänvisas till Europeiska guidelines (se EASL i referenslista). I Sverige har Läkemedelsverket tillsammans med Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) och experter i ämnet utarbetat behandlingsrekommendationer för kronisk hepatit B med och utan hepatit D. Se webbadresser i slutet av kapitlet

    Se under hepatit B.

     



  12. Svenska erfarenheter

    Se Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) https://www.sls.se/rav/

     

     



  13. Handläggning

    Se under hepatit B.

     



  14. Referenser

    Zannetti AR, Ferroni P, Magliano EM, Privano P, Lavarini C, Masso AL, Gavinelli R, Fabris C, Rizzetto M. Perinatal transmission of the hepatitis B virus and of the HBV-associated delta agent from mothers to offspring in northern Italy. J Med Virol 1982; :139-148 Läs abstrakt (PubMed)

    Rizzetto M. Hepatitis D: the comeback? Liver Int. 2009 Suppl 1:140-2. Läs abstrakt (PubMed)

    Børresen M, et al. Hepatitis D outbreak among children in a hepatitis B hyper-endemic settlement in Greenland. J Med Virol 2010:17:162–70

    Heidrich B et al.Virological and clinical characteristics of delta hepatitis in Central Europe. J Viral Hepatitis 2009;16:883–94

    Rac MF,Sheffield JS  Prevention and Management of ViralHepatitis in Pregnancy Obstet Gynecol Clin North Am 2014 Dec;41(4):573-92. doi: 10.1016/j.ogc.2014.08.004

    Rapti IN, Hadziyannis SJ Treatment of special populations chronic hepatit B infection. Expert Rev. Gastroenterol. Hepatol. 5(3), 323–339 (2011)

    EASL 2017 Clinical Practice Guidelines on the management of hepatitis B virus infection Jounal of Hepatology 2017;67:370-398

     

     



Sökord:  
Uppdaterad:  2019-04-25

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt