Admin

Hälso/Sjukvård:: 

Influensa

Med. dr Maria Rotzén Östlund, bitr smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm, (Huvudansvarig)

Med dr Olof Hertting, bitr överläkare, Barninfektion, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm

Med dr Anna Nilsson, överläkare, Infektionskliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Mårten Alkmark, Överläkare, Obstetriken, Sahlgrenska universitetssjukhuset


Redaktör: Docent Marie Studahl, överläkare, Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Göteborg
 Utvärdering (antal: 0)

Innehållsförteckning
  1. Inledning
  2. Agens
  3. Smitta/smittspridning
  4. Klinisk bild
  5. Infektion hos den gravida kvinnan
  6. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet
  7. Överföringsrisk
  8. Laboratoriemetoder
  9. Diagnos av moderns infektion
  10. Diagnos av fostrets/barnets infektion
  11. Profylax
  12. Terapi
  13. Svenska erfarenheter
  14. Handläggning
  15. Referenser


  1. Inledning

    Fortlöpande information om influensa finner du på:

     



  2. Agens

    Virus struktur. Influensavirus är ett höljeförsett RNA-virus som tillhör familjen orthomyxovirus. Det finns tre olika typer av influensavirus: A, B och C. Influensa A och B orsakar typisk influensasjukdom (se nedan), medan influensa C ger övre luftvägsinfektion. Influensavirus bär på sin yta två viktiga utskott, hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA). HA binder till cellernas receptorer för influensa. Antikroppar mot viktiga delar av HA bildas efter infektion med en influensatyp, och ger skydd mot reinfektion med just denna virusstam. NA är ett enzym, som klipper bort nybildat influensavirus från de infekterade cellerna, så att virus kan spridas vidare.

    Aktuella influensamediciner inhiberar NA och förhindrar därmed viruspartiklarnas vidare spridning.

    Antigena förändringar. Influensavirus kan förändra sin yta och därigenom bli oigenkännligt för immunsystemet genom antigendrift och genom antigent skifte.

    Antigen drift sker kontinuerligt hos både influensa A- och B-virus. Vid virusreplikation (förökning av virus) sker hela tiden små läsfel. Om detta resulterar i ett viabelt virus som inte känns igen av immunsystemet p.g.a. förändringarna har detta virus en spridningsfördel. "Driftat" virus kan ge upphov till epidemier då mellan 5 och 20 % av befolkningen i ett område insjuknar.

    Antigent skifte inträffar bara hos influensa A. Detta virus har andfåglar som naturlig värd. Andfåglar bär på minst 15 immunologiskt skilda subtyper av HA, medan endast tre subtyper har visats orsaka epidemier hos människa. Smittade andfåglar är helt friska, men utsöndrar enorma mängder influensavirus i feces. Änders virus smittar normalt inte människa. Grisar kan emellertid relativt lätt smittas med mänskligt influensavirus och ibland även med fåglars influensavirus. I Kina lever änder och grisar i samma dammar. Grisen utsätts därmed för en massiv exposition av andvirus och kan i enstaka fall smittas. Om en gris samtidigt blir infekterad med ett andvirus och ett humanvirus kan virusgenerna blandas i den infekterade cellen. Ett människoanpassat virus med nya ytegenskaper, en ny subtyp, kan uppstå och spridas mellan människor. Immunförsvaret mot tidigare influensavarianter fungerar inte mot dessa nya influensavirus.

    Pandemi, dvs en världsomfattande epidemi då mellan 20 och 40% av befolkningen insjuknar orsakas av virus som förändrats genom antigent skifte. Man tror att de flesta pandemiorsakande virus uppstått i Kina. Under 1900-talet hade vi tre stora pandemier (Spanska sjukan 1918-20, Asiaten 1957 och Hongkong 1968) samt ett par mindre 1948 och 1977. 2009 började en pandemi orsakad av influensavirus A(H1N1)pdm09. Pandemin förklarades av WHO vara över den 11 augusti 2010.

    De virus som orsakade 1968 års Hongkong-influensa A(H3N2), 1977 års virus A(H1N1) och 2009 års virus A(H1N1)pdm09 samt influensa B cirkulerar fortfarande i världen. Influensa A virus förändrar sig kontinuerligt genom antigen drift, och något eller några av dessa influensa A-virus orsakar årligen mindre eller större influensautbrott.

     



  3. Smitta/smittspridning

    Virus smittar luftburet, samt som droppkontaktsmitta eller direkt droppsmitta, och smittsamheten är hög. Barngrupper är de stora smittkällorna, och det är ofta barn som för hem smitta till sina gravida mödrar.

    Inkubationstiden för influensa är vanligen 1- 3 dagar. Tiden för smittsamhet varierar. Så länge en patient har feber som bedöms bero på influensa och inte sekundära komplikationer kan man räkna med att hon/han smittar. Små barn, äldre och immunsupprimerade kan förväntas vara smittsamma under längre tid. Influensaläget rapporteras regelbundet under vinterhalvåret från Folkhälsomyndigheten.

     

     



  4. Klinisk bild

    Typisk influensa karaktäriseras av torrhosta, frysningar, plötsligt insättande hög feber, sjukdomskänsla, muskelvärk och huvudvärk. Halsont, kräkningar och diarré är vanligt hos barn. Äldre och immunsupprimerade kan få mer ospecifika symptom. Unga personer utan bakomliggande sjukdom tillfrisknar normalt efter 5–7 dagar. Allmän trötthet kan emellertid kvarstå under flera veckor. Influensainfektion kan även förlöpa med mycket måttliga symtom eller vara helt asymtomatisk. Symptomen vid influensa orsakas sannolikt av cytokiner. Interferon alfa, tumor necrosis factor (TNF) och interleukin-6 finns i akutskedet av infektionen i höga nivåer, och korrelerar till virusmängd och symptom. Man anser att virus huvudsakligen replikerar i det respiratoriska epitelet, och att generell viremi är ovanlig. Det finns sannolikt en korrelation mellan sjukdomens svårighetsgrad och mängden utsöndrat virus, vilket innebär att de svårast sjuka sannolikt är de mest smittsamma. Virus har påvisats i olika organ - och även i amnionvätska - i samband med svåra infektioner. Vanliga komplikationer hos barn är otit, hos vuxna sinuit och bronkit. Äldre och personer med andra riskfaktorer riskerar sekundär pneumoni och/eller hjärtinsufficiens, och hos dessa kan influensa få ett dödligt förlopp. Fatala fall kan emellertid ytterst sällsynt även inträffa i andra åldersgrupper.

     

    De medicinskt definierade riskgrupperna omfattar grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Folkhälsomyndigheten)

     

    1. Personer 65 år och äldre
    2. Gravida efter graviditetsvecka 16
    3. Vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
    • kronisk hjärtsjukdom
    • kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
    • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder).
    • kronisk lever- eller njursvikt
    • diabetes mellitus
    • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling (se nedan).

     



  5. Infektion hos den gravida kvinnan

    Risken för svår influensasjukdom hos för övrigt friska gravida kvinnor varierar beroende på graviditetslängd och influensasubtyp.

    De kliniska symtomen vid influensa hos en gravid skiljer sig inte från symtomen hos andra personer. Under tidig graviditet föreligger ingen ökad risk för svår influensasjukdom hos gravida. Längre fram i graviditeten ökar risken för svårare sjukdomsbild, komplikationer och i sällsynta fall död.

    Särskilt under pandemier har den gravida kvinnan ökad risk för svårare sjukdom. Detta gällde för både Spanska sjukan 1918-1920 och Asiaten 1957. 10 % av de som avled i influensa under 1957 i USA var gravida kvinnor. Även under pandemin 2009 har flera studier visat en ökad risk för svår sjukdom hos den gravida kvinnan. Både minskad lungvolym och förändrat immunstatus under graviditet kan bidra till ökningen av vårdkrävande influensainfektioner i sen graviditet. Graviditet räknas som riskfaktor för svårare influensasjukdom, med behov av vaccination. Vid bedömning av behov av profylax och behandling skiljer man på friska gravida och gravida med ytterligare riskfaktor, se faktaruta ovan.

    Flera av de studier som publicerats om infektion med influensa A(H1N1)pdm09 har visat på nyttan av tidigt insatt antiviral behandling.

     

     



  6. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

    Infektion hos fostret

    Teratogen effekt av influensainfektion är inte belagd. Studier på fosterutveckling under infektion med influensa visar delvis motsägelsefulla och svårtydbara resultat. Sambanden mellan influensa och insjuknandet i schizofreni senare i livet samt sambandet mellan andra tillstånd såsom hjärntumörer, läpp-gomspalt och mentala handikapp har undersökts utan att säkra samband har hittats.


    Infektion hos det nyfödda barnet

    Det nyfödda barnet skyddas bäst genom att den gravida kvinnan vaccineras före förlossningen enligt nedanstående riktlinjer. Hos nyfödda kan kliniska tecken på akut influensainfektion likna bakteriell sepsis: letargi, matningssvårigheter, feber eller instabil temperatur, petekier, dålig perifer cirkulation, och apnéer. Tecken på övre eller nedre luftvägsinfektion kan förekomma. Även om sjukdomen vanligen är självbegränsande, har nyfödda med influensa i sällsynta fall krävt mekanisk ventilation och enstaka dödsfall har rapporterats.

    Det är också känt att både mortalitet och komplikationer till influensa hos barn är som högst under de 6 första månaderna.

     



  7. Överföringsrisk

    Det finns idag inga bevis för hematogen spridning då influensavirus inte verkar passera placenta.  

     

     



  8. Laboratoriemetoder

    PCR (polymerase chain reaktion) på nasofarynxsekret är den i Sverige mest använda metoden för diagnostik av akut sjukdom. Svar erhålls inom 24 timmar, och ofta samma dag under förutsättning av provet snabbt transporteras till laboratoriet. På många laboratorier finns även tillgång till snabb-PCR med ännu kortare svarstider. Ju tidigare provet tas i sjukdomsförloppet, desto större är chansen för positivt resultat, men så länge patienten har feber kan provtagning löna sig.

    Det är viktigt att utbytet vid provtagningen blir bra. Rekommenderade provmaterial är pinnprov eller nasofarynxaspirat. Den som inte har erfarenhet av att ta nasofarynxprov för influensadiagnostik bör läsa anlitat laboratoriums provtagningsanvisningar eller kontakta det laboratorium som proverna skickas till för information om lämpligt provtagningsförfarande.

     



  9. Diagnos av moderns infektion

    Influensa diagnostiseras med PCR på nasofarynxsekret.

     

     



  10. Diagnos av fostrets/barnets infektion

    Hos barn diagnostiseras influensa med PCR på nasofarynxsekret (se ovan). Samma material kan användas för att spåra andra luftvägsvirus, ex. RS- och parainfluensavirus.

     



  11. Profylax

    Undvik smitta!
     

    Gravida bör i görligaste mån undvika smitta, och smittdosen är av betydelse för insjuknande och för sjukdomens svårighetsgrad. Gravida bör vara extra noggranna med handhygien och försöka att undvika eller minska närkontakten med infekterade personer, inte minst med infekterade barn.  
     

    Vaccination
     

    Folkhälsomyndigheten rekommenderar inför säsongen 2018-19 att samtliga gravida kvinnor efter graviditetsvecka 16 erbjuds vaccination och därmed skydd mot influensa A och B, inklusive A(H1N1)pdm09. Vaccination sker enbart under den period då vaccinationskampanjen pågår, för säsongen 2019-20 med start den 19:e november och slut 29:e februari.
     

    Studier tyder på att det är en fördel för gravida att få skydd mot influensa. I ett  kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten (2017) rekommenderas därför gravida efter 16:e graviditetsveckan vaccination under influensasäsong. Inga negativa effekter av säsongsinfluensavaccination har visats för foster eller det nyfödda barnet.  De biverkningar som setts efter vaccination med Pandemrix i form av narkolepsi är enbart associerat med detta specifika vaccin och har aldrig observerats vid säsongsinfluensavaccination. I länder där annat pandemivaccin gavs under 2009 sågs inte narkolepsi. Det nuvarande säsongsinfluensavaccinet har givits till gravida i flera länder under många år med hög säkerhet. Information om vaccination bör ges av barnmorskor i mödrahälsovården med hjälp av informationsmaterial från Folkhälsomyndigheten. Vaccinationen utförs som rutin efter graviditetsvecka 16 eller efter ett normalt ultraljud. Det är inte kontraindicerat att ge vaccination tidigare i graviditeten, och bör rekommenderas om kvinnan tillhör ytterligare riskgrupp (se faktaruta). Var vaccinationen utförs beslutas av respektive landsting.
     

    Från och med säsongen 2019-20 används i Sverige  uteslutande tetravalenta influensavacciner, som skyddar mot fyra virusstammar.
     

    I säsongsinfluensavaccinet för vintersäsongen 2019-2020 ingår följande komponenter:

     

    • A/Brisbane/02/2018 (H1N1)pdm09-liknande virus
    • A/Kansas/14/2017 (H3N2)-liknande virus
    • B/Colorado/60/2017-liknande virus
    • B/Phuket/3073/2013-liknande virus

     

    Antivirala läkemedel som profylax
     

    Två neuraminidashämmare, oseltamivir  och zanamivir finns registrerade för influensaprofylax. Oseltamivir är en peroral beredning i tablettform och Zanamivir är ett inhalationspreparat som ger ringa systemisk påverkan. Postexpositionsprofylax insätts tidigt efter exposition för att ha effekt, helst inom två dagar. Är expositionen osäker rekommenderar man dock att avvakta och istället inleda tidig behandling vid eventuellt insjuknande. Skyddseffekten vid säsongsinfluensa är 60-90%. Ovaccinerade gravida rekommenderas postexpositonsprofylax enligt nedanstående tabell. Under första trimestern rekommenderas i första hand zanamivir som inhalation, på grund av låg systemexponering, men även oseltamivir kan användas. Under andra och tredje trimestern rekommenderas oseltamivir.

     

     

    Läkemedelsverkets rekommendationer för postexpositionsprofylax till ej vaccinerade gravida från 2011:

     

     

    Första trimestern

    Andra och tredje trimestern

     

    Gravida med andra riskfaktorer

     

    Zanamivir (inhalation)

     

    Zanamivir (inhalation)eller oseltamivir

     

    Gravida utan andra riskfaktorer

     

    Ingen profylax (utom i undantagsfall efter individuell bedömning)

     

    Zanamivir (inhalation)eller oseltamivir

     

     

    Dosering vid profylax:
     

    • Oseltamivir, 75 mg x 1 i 10 dagar.
    • Zanamivir, inhalationspulver, 2 inhalationer (2 x 5 mg) 1 gång dagligen i 10 dagar

     

     

     



  12. Terapi

     

    Hög feber bör behandlas med febernedsättande medel, förslagsvis paracetamol. Övrig symtomatisk behandling består av hostdämpande och näsdroppar samt antibiotika vid bakteriella komplikationer.

    För antiviral behandling används neuraminidashämmare (oseltamivir, zanamivir).

    Gravida kvinnor är en riskgrupp för allvarlig sjukdom. Gravid utan andra riskfaktorer bör erbjudas behandling i andra och tredje trimestern vid misstänkt influensa, gravid kvinna med annan riskfaktor bör erbjudas behandling även i första trimestern. Eftersom systemexponering är önskvärd rekommenderas oseltamivir i dessa fall, vilket också bör övervägas då gravid kvinna utan riskfaktorer av individuella skäl skall behandlas i första trimestern. Vid allvarlig sjukdomsbild bör intravenös behandling övervägas. För gravida saknas säkerhetsdata för den enda intravenösa beredningen som för närvarande finns tillgänglig, iv oseltamivir. Individuell nytta/risk analys bör därför alltid göras.

    Terapi skall starta så snart som möjligt, helst inom två dagar efter symtomdebut, men även senare kan effekt finnas. Behandling minskar virusförökningen och förkortar sjukdomsförloppet med en till två dagar hos patienter utan riskfaktorer. Tidig behandling har visat minskad risk för komplikationer och sjukhusvistelse. Systematiska behandlingsstudier på gravida saknas, men rapporter finns om minskad risk för komplikationer och död hos tidigt behandlade gravida med svår influensa.

     
    Dosering vid behandling:

    • Oseltamivir 75 mg x 2 i 5 dagar

     



  13. Svenska erfarenheter

    En sammanställning av intensivvårdade patienter med influensa A(H1N1)pdm09 mellan aug 09 och feb 2010 visade att 4 % av dessa var gravida, dvs 5 av 125 personer. Två av de gravida var i andra trimestern och tre i tredje trimestern, alla överlevde. Sammanställning av graviditetsutfall saknas. 

     



  14. Handläggning

    Gravid kvinna höggradigt exponerad för influensa (familjemedlem insjuknat eller mycket nära kontakt med person med konstaterad influensa):

    • God handhygien förhindrar virusspridning.
    • Tvätta även barnens händer regelbundet. Antiviral profylax till ej vaccinerad kvinna under graviditet enligt Läkemedelsverkets rekommendationer, se tabell under punkt 11, profylax.
    • Informera om att behandling bör övervägas snarast efter symtomdebut ifall kvinnan skulle insjukna.

     

    Gravid kvinna insjuknar med symtom på influensa:

    Misstänkt fall

    • Mer än 38 graders feber och influensaliknande symtom (två eller fler av följande symtom: hosta, ont i halsen, snuva, muskel/ledvärk, huvudvärk) samt frånvaro av annan känd orsak till symptomen eller
    • Lunginflammation (allvarlig nedre luftvägsinfektion) utan annan uppenbar förklaring

    Bekräftat fall

    • Laboratoriepåvisad influensa Okomplicerad influensa:

    Kvinnan läkarundersöks i primärvården, och nasofarynxprov tas enligt punkt 9, provtagning (se ovan) och behandling övervägs enligt tabell punkt 12, terapi.

    Komplicerad influensa:

    Om påverkat allmäntillstånd och/eller respiratorisk påverkan (bedöms bland annat med pulsoximetri och andningsfrekvens) skall patienten bedömas vid infektionsklinik/sjukhus för antiviral behandling samt ställningstagande till inneliggande vård.

     

    Gravid kvinna sjukhusvårdas på grund av influensa

    Kvinnan provtas och vårdas på enkelrum, gärna på infektionsklinik. Behandling inleds enligt punkt 12, terapi (se ovan). Samråd med obstetriker och infektionsläkare för optimalt omhändertagande. Lokala skyddsföreskrifter från infektion/vårdhygien följs. Förlossning sker på förlossningsavdelning, eftervård av mor och barn på infektionsklinik eller på enkelrum på BB enligt lokala föreskrifter från infektion/vårdhygien. Amning tillåts (se nedan). God handhygien är viktig före amning och skötsel av barnet.

     

    Dokumentation I MVC-journalen dokumenteras om kvinnan vaccinerats samt om hon fått behandling eller profylax med neuraminidashämmare (oseltamivir, zanamivir).

     

    Nyfödda med misstänkt eller konstaterad influensa

    Symptomatiska nyfödda med misstänkt eller konstaterad akut influensainfektion bör vårdas på neonatalavdelning eller barninfektionsavdelning och isoleras med försiktighetsåtgärder gällande droppsmitta. Lokala skyddsföreskrifter från infektion/vårdhygien följs.

     

    Asymtomatiska spädbarn som fötts av en mor med konstaterad influensa

    Eftersom neonatal influensa kan vara en allvarlig infektion, bör försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika överföring av influensa från en infekterad mamma till hennes nyfödda barn. Ändå är mor-barn bindning och amningstart avgörande mål under de första dagarna i livet. Det asymtomatiska barn vars mor har misstänkt eller konstaterad influensainfektion bör alltid hållas isolerat från andra nyfödda i syfte att förhindra oavsiktlig nosokomial spridning på BB.

     

    Amning

    Amning uppmuntras och bör prioriteras på grund av det skydd mot luftvägsinfektion som erbjuds av bröstmjölk. Bröstmjölk från en smittad mor anses inte infektiös.

    Mamman bör vidta följande åtgärder för att minimera risken för exponering:

    • God handhygien är viktig före amning och skötsel av barnet.
    • Tvätt av brösten och bröstvårtorna före amning rekommenderas inte eftersom exponeringen av det nyfödda barnet till moderns normala bakterieflora är viktigt för den normala koloniseringen av magtarmkanalen.
    • Amning är inte kontraindicerat om modern är insatt på antivirala läkemedel mot influensa efter förlossningen.
    • Bröstmjölk från en mamma som får antivirala läkemedel har högst osannolikt någon negativ inverkan på barnet.

     

    Barn på neonatalavdelning

    Det är angeläget att försöka hålla neonatalavdelningar smittfria från influensa så långt det går. Följande råd kan övervägas:

    • Drabbade spädbarn isoleras, och lokala skyddsföreskrifter från infektion/vårdhygien följs.

     



  15. Referenser

    Länk: http://www.folkhalsomyndigheten.se

    Länk: http://www.who.int/topics/influenza/en/

    Länk: http://www.ecdc.europa.eu/

    Länk: http://www.lakemedelsverket.se/

     

    Agens

    Knipe and Howley, Fields virology, Lippincott, Williams & Wilkins, sixth edition, volume one, sid 1186-1243

    Nicholson, R.G. Webster & A.J. Hay, eds., Textbook of Influenza, Blackwell Sciences Ltd., 1998, sid. 358-372

     

    Smitta/smittspridning

    Teunis PF, Brienen N, Kretzschmar ME. High infectivity and pathogenicity of influenza A virus via aerosol and droplet transmission. 2010 Dec;2(4):215-22. PubMed PMID: 21352792.

    Yan J et al. Infectious virus in exhaled breath of symptomatic seasonal influenza cases from a college community. PNAS;115(5):1081-1086, 2018

    Sjukdomsinformation om influensa https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/influensa-/


    Klinisk bild

    Mandell, Douglas and Bennetts, Churchill Livingstone, Principles and practice of Infectious diseases, eighth edition, sid 2011-2013

     

    Infektion hos den gravida kvinnan

    Woolston, W.J. % Conley, D.O.: Epidemic pneumonia (Spanish influenza) in pregnancy. JAMA 71:1898-1899, 1918

    Greenberg, M., Jacobziner, H., Pakter, J. Et al.: Maternal mortality in the epidemic of Asian influenza, New York City, 1957. Obstet. Gynecol. 76:897-902, 1958

    Freeman, D.W. & Barno, A.: Deaths from Asian influenza associated with Pregnancy. Obstet. Gynecol. 78:1172-1175, 1959

    Mullooly, J.P., Barker, W.H. & Nolan, T.F.: Risk of acute respiratory disease among pregnant women during influenza A epidemics. Public Health Rep. 101:205-211, 1986

    Neuzil, K.M., Reed, G.W., Mitchel, E.F., Simonsen, L. & Griffin, M.R.: Impact of influenza on acute cardiopulmonary hospitalizations in pregnant women. Epidemiol. 148:1094-1102, 1998

    Irving, W.L., James, DK, Stephenson, T., Laing, P, Jameson, C., Oxford, J.S.., Chakraveryt, P., Brown, DW, Boon, A.C, Zambon, M.C., Influenza virus infection in the second and third trimesters of pregnancy: a clinical and seroepidemiological study. Int J Obst Gyn 107(10):1282-9, 2000

    Dodds L. Impact of influenza exposures on rates of hospital admissions and physician visits because of respiratory illness among pregnant women. CMAJ176 (4):463-8. 2007

    Schanzer, DL et al. Influenza-attributed hospitalization rates among pregnant women in Canada 1994-2000. J Obstet Gynaecol Can 29(8):622-9.2007

    Siston AM, Rasmussen SA, Honein MA, et al. Pandemic 2009 influenza A(H1N1) virus illness among pregnant women in the United States. JAMA 2010;303:1517-25.

    Maternal and Infant Outcomes Among Severely Ill Pregnant and Postpartum Women with 2009 Pandemic Influenza A (H1N1) — United States, April 2009–August 2010 MMWR 2011;60(35):1193-6

     

    Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

    Pierce M, Kurinczuk JJ, Spark P, Brocklehurst P, Knight M. Perinatal outcomes after maternal 2009/H1N1 infection: national cohort study. 2011;342:d3214

    Maternal and Infant Outcomes Among Severely Ill Pregnant and Postpartum Women with 2009 Pandemic Influenza A (H1N1) — United States, April 2009–August 2010 MMWR 2011;60(35):1193-6

    Bhat N1, Wright JG, Broder KR, Murray EL, Greenberg ME, Glover MJ, Likos AM, Posey DL, Klimov A, Lindstrom SE, Balish A, Medina MJ, Wallis TR, Guarner J, Paddock CD, Shieh WJ, Zaki SR, Sejvar JJ, Shay DK, Harper SA, Cox NJ, Fukuda K, Uyeki TM; Influenza Special Investigations Team. Influenza-associated deaths among children in the United States, 2003-2004. N Engl J Med. 2005 Dec 15; 353(24):2559-67.

     

    Överföringsrisk

    Grech, A., Takei, N. & Murray, R.M.: Maternal exposure to influenza and paranoid schizophrenia. Schizophrenia Res. 26:121-125, 1997

    Irving WLJD, Stephenson T, Laing P, Jameson C, Oxford JS, et al. Influenza virus infection in the second and third trimesters of pregnancy: a clinical and seroepidemiological study. BJOG. 2000; 107:1282–1291

     

    Laboratoriemetoder

    Se respektive laboratoriums provtagningsanvisningar

     

    Diagnos av moderns infektion

    Se respektive laboratoriums provtagningsanvisningar

     

    Diagnos av fostrets/barnets infektion

    Se respektive laboratoriums provtagningsanvisningar

     

    Profylax

    Englund JA. Maternal immunization with inactivated influenza vaccine: rationale and experience. [Review] Vaccine. 21(24):3460-4, 2003

    Influensavaccination till riskgrupper. Ett kunskapsunderlag. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/22893/Influensavaccination-riskgrupper-15100.pdf

    Vaccination mot influensa. Information till dig som är gravid Länk: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20476/vaccination-mot-influensa-information-for-gravida.pdf

    ECDC scientific advice on seasonal influenza vaccination of children and pregnant women 2012 Länk: https://ecdc.europa.eu/sites/portal/files/media/en/publications/Publications/Seasonal%20influenza%20vaccination%20of%20children%20and%20pregnant%20women.pdf

    Demicheli, V.; Jefferson, T.; Ferroni, E.; Rivetti, A.; Di Pietrantonj, C. Vaccines 300 for preventing influenza in healthy adults. Cochrane Database Syst. Rev. 2018.

    Vaccination av gravida mot influensa Kunskapsöversikt för hälso- och sjukvårdspersonal Länk: se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/vaccination-av-gravida-mot-influensa/

    Frågor och svar om influensavaccination av gravida https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-och-svar/influensa---gravida/ 

    Ehrenstein et al.(2018) Oseltamivir in pregnancy and birth outcomes. BMC Infectious Diseases (2018) 18:519

     

    Terapi

    Moscona A. Neuraminidase inhibitors for influenza. N Engl J Med 2005; 353:1363–1373.

    Siston AM, Rasmussen SA, Honein, MA et al. Pandemic 2009 influenza A(H1N1) virus illness among pregnant women in the United States. JAMA 2010; 303:1517-25

    Greer LG, Leff RD, Rogers VL et al. Pharmacokinetics of oseltamivir according to trimester of pregnancy. Am J Obstet Gynecol 2011;204(6 Suppl 1):S89–S93.

    Tanaka, T., K. Nakajima, et al.(2009). Safety of neuraminidase inhibitors against novel influenza A (H1N1) in pregnant and breastfeeding women. Cmaj 181(1-2): 55-8.

    Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer: http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings--rekommendationer/Behandlingsrekommendation---listan/Influensa-profylax-med-antivirala-medel/

    Ehrenstein et al.(2018) Oseltamivir in pregnancy and birth outcomes. BMC Infectious Diseases (2018) 18:519

     

    Svenska erfarenheter

    Sterner, G., Granström, G., Lidman, K., Barr, B., Grandien, M., Forsgren, M., Magnius, L., Granström, M., Enocksson E. A long term follow-up study of of children born to women wiht contagious diseases at delivery. Scand J Infect Dis 20:575-582 1988 Läs abstrakt (PubMed)

    Brink et al. Respiratory support during the influenza A (H1N1) pandemic flu in Sweden. Acta anaesthesiologica Scandinavica Brink år:2012;56:8:976-986

    Sammanfattning av säsongen 2016-2017 https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-influensa/2016-2017/influensarapport-2017-v20-2017-08-01.pdf

    Sterner, G., Granström, G., Lidman, K., Anzén, B., Grandien, M., Magnius, L., Granström, M.Forsgren, M. Management of pregnant women with contagious diseases at delivery. Scand J Infect Dis 20: 1988 Scand J Infec Dis 20:463-473 1988 Läs abstrakt (PubMed)

    Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare.se

    Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.www.av.se.

     

     



Sökord:  
Uppdaterad:  2020-01-12

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt