Admin

Hälso/Sjukvård:: 

Listeria

Med. dr Carina Bjartling, överläkare, Kvinnosjukvården Malmö (Huvudansvarig)

Nicolas Pejovic, överläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset

Berit Hammas, Specialistläkare, Klinisk Mikrobiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna


Redaktör Berit Hammas
 Utvärdering (antal: 4)
Fråga 1:   5  
Fråga 2:   4,5  

Innehållsförteckning
  1. Agens
  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället
  3. Klinisk bild
  4. Infektion hos den gravida kvinnan
  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet
  6. Överföringsrisk
  7. Laboratoriemetoder
  8. Diagnos av moderns infektion
  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion
  10. Profylax
  11. Terapi
  12. Svenska erfarenheter
  13. Handläggning
  14. Referenser


  1. Agens

    Listeria monocytogenes är en stavformad grampositiv intracellulär bakterie som finns överallt i naturen.

    Det finns 13 olika serotyper. Sjukdom hos människa framkallas vanligen av serotyperna 1/2a, 1/2b, 1/2c och 4b. Serotyperna motsvaras av de molekylära serogrupperna IIa, IIb, IIc och IVb. I Sverige är den vanligaste molekylära serogruppen IIa och en mindre andel av IVb, IIc respektive IIb.

    Bakterien är lågpatogen hos människor men kan orsaka sjukdom speciellt hos gravida, nyfödda, immunsupprimerade och äldre. 
    Listeria monocytogenes växer sakta, bäst vid 30–37°C, har små näringskrav, klarar varierande pH-värden och höga koksaltskoncentrationer.
    I motsats till de flesta andra bakterier kan Listeria växa vid kylskåpstemperatur (+4° C).
    Bakterien tål nedfrysning men avdödas snabbt vid matlagningstemperatur över 70ºC och oskadliggörs vid pastörisering.

     

  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället

    Listeria finns i naturen och kan påträffas i jord och vatten samt i tarmen hos både människor och djur. Listeria har påvisats hos bl.a. får, gnagare, grisar, mjölkkor och getter.
    Reservoaren till bakterien är okänd. Hos ca 1–5 % friska individer finns bakterien i tarmfloran. Bärarskapet är övergående, bärartiden är sällan mer än 2–4 veckor.
    Bakterien kan påträffas i födoämnen, framförallt mejeriprodukter -opastöriserad mjölk och mjuka dessertostar. Bakterien har också påträffats i gravad och rökt fisk (speciellt vacuumförpackad förvarad i kylskåpstemperatur) samt i råa grönsaker.

    Människan smittas vanligtvis från födoämnen. Smittspridning finns beskrivet från:
    · opastöriserad mjölk och mjuka dessertostar
    · kött, köttprodukter, kyckling, rökt och gravad lax
    · direktsmitta från får och indirekt smitta från fårgödsel

    Både i Sverige och Europa ses en långsamt uppåtgående trend av antalet fall av listerios från 1983 till 2014, men inte bland de yngre. Bland barn 0-4 års ålder har antalet drabbade i Sverige under 2000-2016 varit 0–2 fall per år utom 2010 (4 fall). Normalt drabbas 1–2 gravida kvinnor av listeriainfektion per år.

    Under 2016 rapporterades 68 fall till Folkhälsomyndigheten, främst bland de äldre åldersgrupperna. Liksom tidigare år var incidensen högst bland personer över 80 år. Två fall med listerios hos gravida kvinnor, men inga spädbarn, rapporterades under året.

    Hos oss torde den vanligaste smittan vara importerad mögelost från Sydeuropa.
    Inom veterinärmedicinen har direkt kontaktsmitta beskrivits t.ex. från smittat silofoder. I Sverige har till skillnad från andra delar av världen inget samband mellan fårskötsel och listerios kunnat påvisas.

    Vårdrelaterade utbrott har beskrivits från förlossningsavdelningar men är mycket ovanliga.

     

     

  3. Klinisk bild

    Infektionen ger oftast lindriga eller inga symtom. Inkubationstiden har traditionellt rapporterats variera mellan 3-70 dagar, vanligen 3 veckor. En fransk studie rapporterade att inkubationstiden vid invasiv listerios varierar beroende på den kliniska sjukdomsbilden. Inkubationstiden var längre vid graviditetsassocierade fall, 17–67 dagar (median 27,5 dagar) jämfört med 1–14 dagar vid meningit respektive 1–12 dagar vid sepsis (bakteriemi). Vid febril gastroenterit kan symtom uppkomma redan timmar till enstaka dagar efter intag av hög dos av bakterier.

     

    Hos infektionskänsliga personer kan Listeria orsaka meningit eller oklar feber. Personer som angrips är gravida, gamla eller har någon grundsjukdom som sätter ner immunförsvaret: njursvikt, alkoholrelaterade sjukdomar, transplantation, AIDS, cancer eller står på kortisonbehandling.

     

  4. Infektion hos den gravida kvinnan

    Den gravida kvinnan får vanligen feber utan lokalsymtom, en lätt influensaliknande sjukdom kan förekomma (feber, huvudvärk, muskelsmärtor, ryggvärk, gastrointestinala symtom). Bakterierna kan då finnas i blodet och påvisas med blododling. Kvinnan kan få värkar i förtid och för tidig vattenavgång.

    Kvinna som tidigare drabbats av listeriainfektion under graviditeten löper ingen risk för upprepning under kommande graviditeter.

     

  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

    Under den bakteriemiska fasen kan bakterierna via placenta gå över till fostret, som kan drabbas av en intrauterin septisk infektion. Listerios i tidig graviditet associeras med septisk abort.

    De flesta fall av perinatal listerios återfinns efter maternell infektion senare än femte månaden och barnet kan dö intrauterint eller vara septiskt vid födelsen.

    Vid tidig sjukdom föds barnet underviktigt och i förtid med septisk infektion. Barnet kan vara slappt, ha feber och tecken på svår sjukdom, men ibland upptäcks infektionen först efter något eller några dygn. Sjukdomen är svår och mortalitet anges till cirka 30 %. Bestående skador är vanliga hos de som överlever. Anamnes på influensaliknande sjukdom hos modern återfinns hos cirka hälften av mödrarna.

    Sen sjukdom inträffar efter ungefär en vecka. Barnet utvecklar då tecken på meningit med feber och spända fontaneller. Dessa barn har fötts friska av en frisk moder. Behandlingsresultatet är gott och risken för sequele är liten. Inga symtom kan som regel spåras hos modern.

     

  6. Överföringsrisk

    Överföringsrisken från mor till barn är inte säkert känd eftersom de flesta infektioner hos modern sannolikt inte diagnosticeras.
    På förlossningsavdelningen finns risk för nosokomial smitta till andra nyfödda barn. God hygien är viktig.

     

  7. Laboratoriemetoder

    Listeria påvisas genom odling från olika kroppsvätskor eller vävnadsmaterial.
    Ange på remissen om Listeria kan misstänkas.
    Serologisk undersökning har mycket begränsat värde (utförs inte i Sverige).
    Det finns inga metoder för att avgöra "mottaglighet" hos en kvinna, som tror att hon möjligen ätit listeriakontaminerad mat.

     

  8. Diagnos av moderns infektion

    Om en gravid kvinna insjuknar med febersjukdom utan uppenbar orsak kan det finnas anledning att ha Listeria i åtanke. Sepsis med andra bakterier än Listeria ger dock likartad klinisk bild (E. coli, GBS m.fl.).
    Tag anamnes på riskfaktorer för Listeria - födoämnesintag se ovan.
    Man bör vara frikostig med blododling för att avslöja en eventuell sepsis. Tag även prov från cervix/vagina.
    Det är viktigt med snabbt insatt adekvat antibiotikabehandling som kan vara livsräddande.

    Det finns ingen anledning att ta prov på gravid kvinna, som är symtomfri (jämför handläggning nedan).

    Kvinna som fött barn med medfödd tidig sjukdom har ofta Listeriabakterier i placenta och i avslaget från vagina.

     

  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion

    Amniocentes och odling av amnionvätska kan övervägas i speciella fall vid misstanke på intrauterin sepsis. Vid födelsen av ett sepsissjukt barn bör man ta odlingsprov på placenta och/eller avslag. Sjukt barn: odling från nasofarynx, hörselgång, svalg, blod och likvor. Serologisk diagnostik har inget värde.

     

  10. Profylax

    Risken att få listeriainfektion i Sverige har varit låg, i genomsnitt ett till två fall hos gravida kvinnor de senaste 10 åren. Men under 2010 rapporterades ett ökat antal fall hos gravida. Under 2009 smittades två nyfödda barn i samband med födseln. Risken är större i sydligare länder med annan inställning till födoämneshygien.

    Fall av listeriainfektion har inte alltid något spårbart samband med intag av infekterad mat. Listeriautbrott har emellertid kunnat härledas till satser av vissa födoämnen. Detta har lett till att man rekommenderar en viss återhållsamhet under graviditeten med sådana födoämnesslag liksom förespråkar god köks- och förvaringshygien.

    Om Listeriabakterier finns i mat är det ofta endast i låg mängd. Eftersom man behöver ganska stor dos för att bli sjuk spelar det stor roll om bakterierna kan växa till genom olämplig förvaring.

    Fryser man sådan mat förstörs inte bakterierna men förökar sig inte heller.
    I kylskåp kan bakterierna däremot få goda förutsättningar att växa till speciellt i viss typ av mat.
    Upphettar man däremot maten ordentligt förstörs smittan helt.

    Mot denna bakgrund har man format vissa råd för att minska risken för listeriainfektion hos gravida kvinnor.

    Undvik opastöriserad mjölk och mjuka dessertostar.


    Det viktigaste för våra gravida kvinnor är att inte äta dessertostar från delar av Europa som ännu använder opastöriserad mjölk i framställningen (bl.a. Sydeuropa).

    Vanliga hårdostar (som man använder osthyvel till) och smältost medför inte listeriarisk.

    • Undvik rökt och gravad vakuumförpackad fisk.
    • Livsmedel som förvaras länge i kylskåp bör inte ätas utan ordentlig upphettning

    Allmänna råd att koka eller steka kött, fisk* och fågel väl, god kökshygien, sköljning av grönsaker, goda rutiner för förvaring förhindrar även listeriasmitta.
    *= färsk rå fisk t.ex. sushi eller sillinläggningar medför dock inte ökad risk

    Se även Regler från Livsmedelsverket för att minska risken för listerios www.slv.se

     

     

  11. Terapi

    Det är viktigt med snabbt insatt adekvat antibiotikabehandling som kan vara livsräddande. In vitro har trimetoprim högst aktivitet men Listeria är känslig för en rad olika antibiotika: penicilliner, makrolider, tetracykliner och aminoglykosider. Däremot är Listeria naturligt resistenta mot alla cefalosporiner. Man har lång, gynnsam erfarenhet av att behandla Listeria-infektion med ampicillin i kombination med en aminoglykosid. Trimetoprim-sulfa kan övervägas vid penicillinallergi.

    Behandlingen skall vara en till två veckor, och om fostret överlever kan längre behandling övervägas.

     

     

     

  12. Svenska erfarenheter

    Trots att antalet listeriainfektioner ökat i Sverige under de senaste åren, har antalet fall hos gravida eller nyfödda inte ökat. Två nationella utbrott i Sverige 2014 var kopplade till livsmedel, där olika charkprodukter samt gravade och rökta fiskprodukter var troliga smittkällor. 2010 rapporterades 7 fall bland gravida kvinnor vilket var det högsta antalet sedan 1992. Däremot har de senaste åren endast enstaka fall hos gravida kvinnor rapporterats.

     

    Ett material, som sammanställts i Malmö av fall från 1970–80-talen, visar att listeriainfektion är en engångsföreteelse som inträffar oberoende av tidigare graviditetsförlopp och som inte påverkar kommande graviditeter. Detta gäller oavsett om modern i anslutning till sin infektion behandlas med antibiotika eller inte. Materialet omfattar 46 mödrar vars barn drabbades av listerios; 36 av mödrarna befanns själva ha varit infekterade. De hade 24 normala och 4 komplicerade tidigare graviditeter bakom sig. Detta är vad man kan vänta sig i en normalbefolkning. 25 av mödrarna behandlades med antibiotika, 11 behandlades inte. De behandlade kvinnorna genomgick senare 18 normala graviditeter utan någon komplikation, de obehandlade 6 normala graviditeter och en komplicerad (inte Listeria-betingad) graviditet. De kvinnor som inte var infekterade själva, utan där barnet infekterats neonatalt, företedde en liknande historia. Före episoden hade de genomgått 10 normala graviditeter och en komplicerad, efter episoden 21 normala graviditeter och en komplicerad.

     

    Utbrott på en BB-avdelning har även beskrivits från Uppsala på 1980-talet.

     

  13. Handläggning

    Vid oklar feber hos gravid kvinna bör Listeria hållas i åtanke tillsammans med annan bakteriell infektion.

    Kvinna med misstänkt listeriainfektion:

    Tag blododling, och prov från cervix/vagina vid skälig misstanke samt påbörja terapi (ampicillin ev. kombinerat med en aminoglykosid). Tag födoämnesanamnes men negativ anamnes utesluter inte Listeria! Skriv på remissen till bakt.lab. att Listeria misstänks.

    Kvinna som tror sig fått i sig mat som ingår på listan som listeriarisk:
    Lugnas med att risken är mycket liten. Ingen provtagning. Serologi har i detta läge inget värde, utförs inte i Sverige. Kvinnan ombeds höra av sig om hon mot förmodan får febersjukdom inom de närmaste veckorna.

    Kvinna som ätit födoämne, som gett upphov till fastställt utbrott av Listeria: 

    Blododling och ev. behandling vid infektionssymptom (influensaliknande eller gastrointestinala). Märk remissen ”listeriamisstanke”.

    Kvinna med fastställd eller starkt misstänkt listeriainfektion förlöses på isoleringsrum.

    Vid födelsen av barn med sepsisliknande tillstånd eller barn som sjuknar senare ger odlingsprov från blod, likvor, nasofarynx, hörselgång och svalg diagnos. Om barnet är sjukt vid födelsen tag prov från placenta, senare moderns avslag.

    Vid vård av listeriasjukt barn är det extra viktigt med hög hygien eftersom nosokomiala infektioner förekommer.

     

     

  14. Referenser

    1. Allerberger F., Huhulescu S. Pregnancy related listeriosis: treatment and control. Expert Rev Anti Infect Ther 2015 Mar; 13(3):395-403.
    2. Buchdahl R, Hird M, Gamsu H, Tapp A, Gibb D, Tzannatos C. Listeriosis revisited: the role of the obstetrician. Br J Obstet Gynaecol 1990;97:186-189. 
    3. Charlier C. et al. Clinical features and prognostic factors of listeriosis: the MONALISA national prospective cohort study. Lancet Infect Dis 2017; 17:510-519.
    4. Farber JM, Peterkin PI. Listeria monocytogenes, a food-borne pathogen. Microbiol Rev 1991;55:476-511. 
    5. Goulet V, Marchetti P. Listeriosis in 225 non-pregnant patients in 1992: clinical aspects and outcome in relation to predisposing condition. Scand J Infect Dis 1996;28:367-374. 
    6. Janakiraman V.Listeriosis in pregnancy:diagnosis treatment and prevention. Rev obstret Gyn 2008;1:179-204.
    7. Jensen A, Frederiksen W, Gerner-Smidt P. Risk factors for listeriosis in Denmark, 1989-1990. Scand J Infect Dis 1994;26:171-178. 
    8. Lassen J. Listeria monocytogenes – en opportunist med alvorlige hensikter. Tidsskr Nor Lægeforen 1999;119:354.
    9. Madjunkov M., Chaudhry S., Ito S. Listeriosis during pregnancy. Review. Arch Gynecol Obstet 2017 Aug; 296(2):143-152.
    10. MacGowan AP, Cartlidge PH, MacLeod F, MacLaughlin J. Maternal listeriosis in pregnancy without fetal or neonatal infection. J Infect 1991;22:53-7. Case report. 
    11. Mylonakis E, Paliou M, Hohmann EL, Calderwood SB, Wing EJ. Listeriosis during pregnancy. A case series and review of 222 cases. Medicine (Boston) 2002; 81:260-269.
    12. Nolla-Salas J, Bosch J, Gasser I, Vinas L, de Simon M, Almela M, Latorre C, Coll P, Ferrer MD. Perinatal listeriosis: a population-based multicenter study in Barcelona, Spain (1990-1996). Am J Perinatol 1998;15:461-467. 
    13. Schuchat A, Swaminathan B, Broome CV. Epidemiology of human listeriosis. Clin Microbiol Rev 1991;4:169-183. 
    14. Schuchat A. Listeriosis and pregnancy: food for thought [editorial]. Obstetrical & Gynecological Survey 1997;52:721-722

    Svenska erfarenheter:

    1. Cronberg Stig: Listeria under graviditet. Svensk Förenings för Obstetrik och Gynekologi, Arbets- och referensgrupp för Obstetriska och Gynekologiska Infektioner. Rapport nr 43:2000 Infektioner under graviditet. 100-103.
    2. Larsson S, Cederberg A, Ivarsson S, Svanberg L, Cronberg S. Listeria monocytogenes causing hospital-acquired enterocolitis and meningitis in newborn infants. Br Med J 1978 12;2:473-474
    3. Larsson Sture. Human listeriosis in Sweden 1958-1974. Thesis Malmö 1978.
    4. Larsson S, Cronberg S, Winblad S. Listeriosis during pregnancy and neonatal period in Sweden 1958-1974. Acta Paediatr Scand 1979;68:486-493. 
    5. Larsson S, Walder MH, Cronberg SN, Forsgren AB, Moestrup T. Antimicrobial susceptibilities of Listeria monocytogenes strains isolated from 1958 to 1982 in Sweden. Antimicrob Agents. Chemother 1985;28:12-14 
    6. Larsson S. Epidemiology of listeriosis in Sweden 1958-1974. Scand J Infect Dis 1979;11:47-54. 
    7. Higgins T., Kahlmeter G., Larsson, J. Perinatal listerios - a nosocomial outbreak in an obstetric department. Läkartidningen 1988:85;518-520.
    8. Folkhälsomyndighetens statistik över smittsamma sjukdomar.
    9. Listeria bland gravida kvinnor i Sverige – Vaksamhet viktig hos både blivande mödrar, mödrahälsovården och myndigheter. Smittskyddsinstitutets rapportserie nr 3, 2010.

     

    Förekomst av listeria i mat

    1. Danielsson-Tham ML, Bille J, Brosch R, Buchrieser C, Persson K, Rocourt J, Schwarzkopf A, Tham W, Ursing J. Characterization of Listeria strains isolated from soft cheese. Int J Food Microbiol 1993;18:161-166. 
    2. Loncarevic S, Danielsson-Tham ML, Tham W. Occurrence of Listeria monocytogenes in soft and semi-soft cheeses in retail outlets in Sweden. Int J Food Microbiol 1995;26:245-250. 
    3. Loncarevic S, Tham W, Danielsson-Tham ML. Prevalence of Listeria monocytogenes and other Listeria spp.in smoked and "gravad" fish. Acta Vet Scand 1996;37:13-18. 
    4. Dahl V. et al. A nationwide outbreak of listeriosis associated with cold-cuts, Sweden 2013-2014. Inf Ecol & Epid 2017;7:1-7.
    5. Ericsson H, Eklow A, Danielsson-Tham ML, Loncarevic S, Mentzing LO, Persson I, Unnerstad H, Tham W. An outbreak of listeriosis suspected to have been caused by rainbow trout. J Clin Microbiol 1997;35:2904-2907. 
    6. Rekommendationer från Livsmedelsverket på nätet; Kostråd till gravida.

Sökord:  
Uppdaterad:  2018-10-02

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt
 1     2     3    4     5