Admin

Hälso/Sjukvård:: 

Malaria

Anna Färnert, Professor, överläkare, Patientområde Infektionssjukdomar, Tema Inflammation och Infektion, Karolinska Universitetssjukhuset (Huvudansvarig)

Klara Sondén, Med.dr ST-läkare, Patientområde Infektionssjukdomar, Tema Inflammation och Infektion, Karolinska Universitetssjukhuset

Redaktör Marie Studahl
 Utvärdering (antal: 0)

Innehållsförteckning
  1. Agens
  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället
  3. Klinisk bild
  4. Infektion hos den gravida kvinnan
  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet
  6. Överföringsrisk
  7. Laboratoriemetoder
  8. Diagnos av moderns infektion
  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion
  10. Profylax
  11. Terapi
  12. Svenska erfarenheter
  13. Handläggning
  14. Referenser


  1. Agens

     

    Malaria orsakas av en parasit av släktet Plasmodium varav fyra arter P. falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae har människan som sin naturliga värd. Vissa arter som infekterar apor, såsom P. knowlesi, kan även infektera människorParasiterna överförs i samband med att en infekterad Anopheles-mygga suger blod. Efter utmognad i levern under minst en vecka kommer parasiterna ut i blodomloppet där de förökar sig i de röda blodkropparna. Blodcykeln tar 48 timmar för de flesta arterna förutom för P. malariae för vilken den tar 72 timmar och P. knowlesi som tar 24 timmar. Leverfasen är asymtomatisk. Symtom uppkommer först under blodfasen. Vissa parasiter utvecklas till sexuella stadier s.k. gametocyter som, om de tas upp i myggan, möjliggör fullbordan av livscykeln med möjlighet att åter infektera människan.

    Vid P. vivax och P. ovale infektioner kan parasiten finnas kvar i levern i en vilande fas som s.k. hypnozoiter, som kan mogna ut och föröka sig i blodet efter månader upp till år och ge symtom s.k. relaps.

    falciparumär den malariainfektion som främst ger livshotande sjukdomstillstånd. Det som särskiljer P. falciparum mot övriga arter är att den förökar sig snabbare och samt att de infekterade röda blodkropparna fäster vid i kapillärerna i olika organ (s.k. sekvestering) och leder till organsvikt och allvarlig malaria såsom tex cerebral malaria.

     

     

     

  2. Smittsamhet och spridning i befolkningen och i samhället

    Malaria förekommer i stora delar av världens tropiska och subtropiska områden. Enligt WHO inträffade 216 miljoner sjukdomsfall av malaria och 435 000 dödsfall under 2017. Malaria sprids ffa i Afrika söder om Sahara men stora delar av Asien och Sydamerika är också drabbade. Risken att insjukna i malaria varierar mellan olika områden och även inom olika länder. I Sverige rapporteras årligen ca 100-200 fall av malaria efter vistelse i endemiska områden.

     

    Förutom smittspridning via Anopheles-myggan kan malariaparasiter spridas genom blodtransfusion varför särskilda bestämmelser gäller för blodgivning efter vistelse i malariaområden. Malaria kan även överföras till fostret under graviditet men kongenital malaria är mycket ovanligt. Människor som fått adekvat behandling för malariainfektion är botade.

     

    En genomgången infektion ger inget skydd mot nya infektioner. Individer som bor i malariaområden och kontinuerligt exponeras utvecklar immunitet som skyddar främst mot allvarlig malaria. Immuniteten kräver upprepad exponering och invandrare som flyttat från malariaområden löper ofta stor risk av att bli sjuka i malaria vid besök i malariadrabbade områden.

     

  3. Klinisk bild

    Inkubationstiden är vanligen 7-21 dagar men kan vara flera månader. Initialt ses influensaliknande symtom med feber, värk i kroppen och huvudvärk, men även andra symtom såsom hosta, kräkningar och diarréer kan förekomma. Feber och frossaattacker kan ibland komma med 48-timmars intervall vid P. vivax och P. ovale, och 72 timmar vid P. malariae, medan symtomen oftast är mer oregelbundna eller kontinuerliga vid P. falciparum och P. knowlesi infektioner. Förhöjd kroppstemperatur uppmäts inte nödvändigtvis vid undersökning utan det räcker med feber i anamnesen för att malaria ska misstänkas.


    Allvarlig malaria yttrar sig i form av organdysfunktion med cerebrala symtom med koma och kramper, njursvikt, metabolisk acidos, anemi, disseminerad intravasal koagulation (DIC), blödningar, ikterus, hypoglykemi, lungödem, ARDS och cirkulatorisk chock. Hög parasitemi (% infekterade röda blodkroppar) är en riskfaktor men allvarlig malaria förekommer även vid låga parasitemier.

    I Kemlab-prover ses ofta trombocytopeni som dock sällan leder till blödningskomplikationer.  Hemoglobin (Hb) värdet är vanligen endast måttligt påverkat hos resenärer med akut malaria men anemi kan vara allvarlig hos små barn och gravida som kommer från endemiska områden. LPK brukar vara normalt men kan öka något vid allvarlig malaria. Måttlig bilirubin-stegring och lätt hyponatremi är vanligt. Hypoglykemi är en kliniskt viktig komplikation särskilt hos gravida och små barn. Förhöjt plasmalaktat är en viktig markör vid allvarlig malaria varför venös blodgas rekommenderas. Undersökning av likvor vid cerebral malaria är vanligen normal med sällan mer än 10 celler/µl och möjligen förhöjt laktat och något förhöjd proteinkoncentration.

    Asymtomatiskt bärarskap av parasiter är vanligt i populationer som bor i områden med hög malariatransmission, främst i Afrika. Dessa infektioner kan leda till anemi och är en risk under graviditet.

     

  4. Infektion hos den gravida kvinnan

    Malaria under graviditet utgör en tydligt ökad risk för allvarlig sjukdom, särskilt med cerebral malaria, lungödem, hypoglykemi, och allvarlig hemolytisk anemi. Hypoglykemi kan vara missvisande asymtomatisk, särskilt vid kininbehandling - således indikation för täta B-glukos kontroller! Även postpartum har kvinnan en ökad risk för allvarligare malaria.

    Den ökade risken för allvarlig malaria vid graviditet gäller både svenska kvinnor och kvinnor som kommer från endemiska områden. Trots att kvinnor med ursprung i länder med hög transmission främst i Afrika kan pga. upprepad exponering ha uppnått ett relativt gott kliniskt skydd mot infektionen som vuxna, riskerar de att bli allvarligt sjuka under graviditet. Risken är störst under den första graviditeten och avtar sedan för varje ny graviditet. Malariainfektionen kan även vara asymtomatisk hos dessa kvinnor men kan bidra till allvarlig anemi, särskilt vid samtidig folsyra- och järnbrist, samt påverka fostret och graviditen.

    Det är nu klarlagt att P. falciparum har en särskild benägenhet att fästa och föröka sig i placentan, vilket kan påverka placentas funktion vilket kan leda till låg födelsevikt, intrauterin tillväxthämning och intrauterin död. Malaria under graviditet uppskattas vara en starkt bidragande faktor till maternell mortalitet, låg födelsevikt och perinatal mortalitet i malariadrabbade område i Afrika. Malariaparasiter kan finnas rikligen i placentan utan att de påvisas i perifert blod.

    Om den gravida kvinnan är HIV- infekterad löper hon ännu större risk för allvarlig malaria och död. HIV-viremi ökar vid akut malaria varför man antagit att risken för HIV-transmission till barnet ökar men studier har visat motsägelsefulla resultat.

     

  5. Infektion hos fostret och det nyfödda barnet

    Om en gravid kvinna drabbas av malaria föreligger risk för fostret i form av spontanabort, prematuritet och neonatal död. Fosterövervakning är viktig och särskilt vid allvarlig malaria. Malaria anses inte ha teratogena effekter. Ansamling av malariaparasiter i placenta leder till placentainsufficiensen och tillväxthämning utan att fostret i sig är infekterat.  Tillväxthämning ses vid både P. falciparum och P. vivax infektioner (och troligen även övriga arter).

    Det är oklart hur ofta malariainfektioner överförs till fostret men troligen sker detta endast vid ruptur i placenta eller i samband med förlossningen. Har detta skett, drabbas det nyfödda barnet av feber, irritabilitet, anemi, trombocytopeni, hepatosplenomegali och ikterus. Kramper kan förekomma. Det kan dock ta tid innan symtom och parasiter uppträder hos det nyfödda barnet.

    Fetalt hemoglobin skyddar till viss del mot malaria och allvarlig malaria är ovanligt hos barn under 6 månaders ålder. I områden med hög transmission kan även maternella antikroppar ge visst skydd de första månaderna, men detta ger på inget sätt ett absolut skydd varför det är viktigt med profylax till samtliga spädbarn oavsett moderns ursprung.  

    Behandling av moderns infektion före förlossningen torde även bota eventuellt överförd malaria men för säkerhets skull bör spädbarnet undersökas för malaria efter förlossningen.

    Vid P. vivax och P. ovale infektioner kan parasiter finnas kvar i leverstadierna både hos modern och barnet trots att moderns infektion blivit behandlad. Detta föranleder normalt kompletterande behandling med primakin vilket dock är kontraindicerat hos gravida och under det första levnadsåret p.g.a. risk för hemolys (se behandlingsrekommendation nedan).

    För resor till malariaendemiska områden rekommenderas alltid profylax till modern och även till små barn. Meflokin kan ges från 5 kg kroppsvikt. Dessutom skall små barn vid alla tidpunkter sova under myggnät.

    Malaria ska uteslutas vid feber och andra symptom (enligt ovan) hos samtliga spädbarn som vistats i malariadrabbade områden, oavsett om de intagit malariaprofylax eller ej.

     

  6. Överföringsrisk

    Vertikal transmission av malariaparasiter till fostret är troligen ovanligt, särskilt över intakt placenta. Transmission är direkt relaterat till densitet och allvarlighetsgrad av moderns malariainfektion. Överföring kan inträffa vid infektioner av alla species.

     

  7. Laboratoriemetoder

    Malariadiagnostik görs genom påvisning och typning av parasiter i perifert blod genom ljusmikroskopi av Giemsa- eller Fields-färgade blodutstryk och "tjock droppe". Detta utförs vanligen i parasitologiskt laboratorium eller på jourtid av infektionsläkare. Snabbtest (antigendetektionstest eller eventuellt molekylär snabbdiagnostik) är ett bra komplement på jourtid men diagnosen ska alltid konfirmeras med mikroskopi. Snabbtesten ger inget mått på parasitemi dvs andel infekterade erytrocyter, och detekterar inte alla arter desssuom har det låg känslighet vid låga parasitemier och kan vara falskt negativt även vid höga parasitemier.

     

    Trots ett negativt resultat från mikroskopi i perifert blod kan patienten vara infekterad med låggradig parasitemi i relativt tidigt skede. Dessutom kan viss fluktuation av parasitnivåer föreligga. Om misstanke kvarstår skall därför nytt prov tas för upprepad malariadiagnostik!

     

    Andra metoder såsom PCR används vid specifika frågeställningar och främst för arttypning vid låg parasitemi. Serologi finns att tillgå på Folkhälsomyndigheten och används främst för påvisning av nyligen genomgången infektion.

     

  8. Diagnos av moderns infektion

    Gravida kvinnor som vistats i malariaområde skall undersökas för malaria vid feber (oavsett andra symptom) upp till 3 månader efter hemkomst. Anemi hos gravida kvinnor med ursprung i malariaområden kan vara tecken på malaria. Malaria bör även uteslutas vid tillväxthämning, spontanabort, eller andra graviditetskomplikationer. Vid misstanke om malaria remitteras kvinnan till infektionsklinik.  

     

    Malariadiagnostiken görs enligt ovan. Påvisning av malariaparasiter under graviditet kan vara opålitlig, särskilt hos semi-immuna kvinnor som kan ha stort antal parasiter i placenta utan att de detekteras i det perifera blodet. PCR och snabbtest (antigendetektionstest) kan i dessa fall bidra till diagnostiken och i sällsynta fall kan serologi övervägas.

     

  9. Diagnos av fostrets/barnets infektion

    Överföring av malaria till fostret kan inte påvisas under graviditeten. Tillväxthämning kan vara tecken på malaria hos modern. Om det föreligger misstanke om infektion hos det nyfödda barnet utförs diagnostik av blodutstryk enligt ovan. Även analys av navelsträngsblod och placenta med mikroskopi och PCR kan övervägas.

     

  10. Profylax

    Gravida kvinnor bör om möjligt undvika onödiga resor till områden med malaria. Detta på grund av den högre risken för allvarlig malaria och graviditetskomplikationer samt att gravida även löper andra risker i tropikerna, med andra infektioner samt ofta sämre sjukvård i samband med eventuella obstetriska komplikationer. 

    Om kvinnan ändå väljer att resa är det extra viktigt med malariaprofylax och noggrant skydd mot myggstick genom att sova under impregnerade myggnät och andra skyddande åtgärder såsom användning av myggmedel. Kvinnan bör noga informeras om symtom vid malaria samt om det akuta behovet av att söka sjukvård för behandling även om hon intagit profylax. Vaccin mot malaria finns ej tillgängligt för resenärer.  

     

    Särskilt övervägande gäller för val av profylax till gravida och riskbedömningen skiljer sig från val av behandling. Avsaknad av kontrollerade studier av profylax hos gravida begränsar kunskapsläget varför rekommendationer utgår ifrån befintliga rapporter avseende behandling och profylax. Malariaprofylax till gravida bör diskuteras med infektionsspecialist!

     

    Rekommendationerna är skrivna för svenska förhållanden och följer våra nationella rekommendationer. I högendemiska länder ges istället ofta så kallad ”Intermittent preventive treatment in pregnancy” (IPTp) med tex singeldoser av malarialäkemedlet sulfadoxin-pyrimetamin vid 2-3 tillfällen i samband med mödravårdsbesök. Detta gäller endast kvinnor som är boende och uppvuxna i endemiska områden. Icke-immuna kvinnor som flyttar till endemiska områden och kvinnor som återvänder till sina tidigare hemländer rekommenderas noggrann profylax såsom för tillfälliga resenärer.

     

    Sammanfattning avseende läkemedel för profylax under graviditet och amning:

     

    Meflokin är det enda alternativet för malariaprofylax under hela graviditeten. Efter många års användning och stora kliniska studier bedöms meflokin vara säkert under hela graviditeten. Meflokin är godkänt under hela graviditeten och rekommenderas av WHO och CDC.

     

    Tidigare var meflokin inte rekommenderat under första trimestern då läkemedlet varit teratogent när det givits i höga doser i djurmodeller. I en studie av Vanhauwere et al. 1998 gjordes en detaljerad genomgång baserad på 1627 kvinnor som intog meflokin (95 % som profylax) innan konception och/eller under första trimestern och någon ökad risk för missbildningar (4%) eller specifikt mönster av dessa noterades inte. Även i en studie av Gonzalez et al 2014 med granskning av studier där meflokin givits som behandling eller profylax kunde inte finna några ökade risker för fostret om läkemedlet intagits under första trimestern.

    Meflokin kan användas av ammande kvinnor.

     

    Doxycyklin kan ges under första trimestern och inför planerad graviditet men bör undvikas under den andra och tredje trimestern. Doxycyklin är därför aktuellt som profylax för endast ett litet antal kvinnor då intaget bör vara avslutat i 14:e graviditetsveckan (dvs inklusive intaget 4 veckor efter hemkomst). Tetracykliner, inkluderande doxycyklin, kan om de ges under den tid som barnets tänder mineraliseras, framkalla emaljhypoplasi och missfärgning av mjölktänderna. Några hållpunkter för äkta teratogen effekt av doxycyklin finns inte. De svenska rekommendationerna för malariaprofylax och Läkemedelsverket anser att doxycyklin kan ges fram till vecka 14 under graviditeten. WHO anser att doxycyklin är kontraindicerat under hela graviditeten. I produktresumén anges att substansen under sista hälften av graviditeten endast skall ges efter särskilt övervägande.

     

    Doxycyklin kan ges till ammande mödrar då mängden läkemedel som förväntas absorberas av barnet är mycket liten.

     

    Atovakvon och proguanil rekommenderas ej under graviditet och amning. Proguanil är säkert under graviditeten men det finns otillräckligt med information om atovakvon. Djurstudier av kombinationen atovakvon och proguanil har inte visat några tecken på teratogenicitet. En registerstudie i Danmark av Pasternak et al 2011 kunde inte påvisa en ökad risk för missbildningar bland ca 150 kvinnor som intagit atovakvon och proguanil under första trimestern, men studien var endast designad att hitta en minst trefaldig ökning av större missbildningar. Någon ökad risk för missbildningar har inte heller visats i en liten observationell studie av Tan et al 2018 och ej heller i en nyligen publicerad sammanfattande meta-analys av Andrejko et al 2019, men mer data behövs avseende säkerhet av atovakvon/proguanil under graviditet.

     

    Klorokin är säkert under hela graviditeten och vid amning men är aktuellt som profylax för endast ett mycket begränsat antal resmål.

     

     

  11. Terapi

    Behandling av malaria bör alltid ges akut även till synes opåverkade gravida patienter pga den stora risk som malaria innebär för mamman och fostret och för att förebygga utveckling av mer allvarlig sjukdom.

     

    Den osäkerhet som ibland finns avseende eventuell teratogenicitet eller andra biverkningar är i stort sett alltid underordnad det akuta behovet av behandling. Val av läkemedel är beroende av Plasmodium species, sjukdomens allvarlighetsgrad samt aktuellt resistensläge.

     

    Nedan följer en sammanställning av kunskapsläget avseende graviditet och amning för de läkemedel som används i Sverige för behandling av malaria, och följer de svenska behandlingsrekommendationerna (internetmedicin.se). För dosering av specifika preparat under graviditet vg se tabell nedan.

     

    Utöver malariabehandling är det viktigt att med försiktighet ge iv rehydrering då gravida kvinnor har hög risk för lungödem vid malaria.

    Behandling av gravida med allvarlig falciparummalaria

     

    Artesunat intravenöst ges i full dos under hela graviditeten. Artesunat är mer effektivt jämfört med kinin vid allvarlig malaria. Trots att kunskapsläget avseende artesunat under första trimestern är begränsat rekommenderar WHO artesunat före kinin under hela graviditeten (WHO -2015). Om artesunat ej finns tillgängligt ges kinin intravenöst. Kinin anses inte fosterskadande men kan i mycket höga doser inducera uteruskontraktioner men är inte abortframkallande vid terapeutiska doser. Kinin kan ge uttalad hypoglykemi hos gravida kvinnor särskilt under andra och tredje trimestern.

     

    Behandling av allvarlig malaria får ej fördröjas varför tillgängligt läkemedel skall ges omgående. Intravenös artesunatbehandling skall alltid följas upp av tre dagars tablettbehandling med artemeter-lumefantrine.


    Behandling av icke-allvarlig  falciparummalaria

     

    Artemeter och lumefantrin i kombination är numera rekommenderat som  förstahandsalternativ under hela graviditeten, efter att flera studier inklusive meta-analyser av Dellicour et al 2017 och  Moore et al 2016, har visat på likvärdig profil som kinin med avseende på missfall, missbildningar och intrauterin död . Randomiserade dubbelblinda studier av behandling i första trimestern saknas dock fortfarande. Behandlingslängden är 3 dagar. Artemeter-lumefantrin kan ges till ammande kvinnor.

     

    Meflokin kan ges under hela graviditeten samt till ammande kvinnor. I WHOs senast uppdaterade  behandlingsrekommendationer 2015 anges att meflokin endast kan ges under andra och tredje trimestern (i kombination med artemisininderivat) men inte under den första trimestern. Några ökade risker för fostret om meflokin intagits under första trimestern kunde  inte påvisas i en systematisk granskning av Gonzalez et 2014. Meflokin rekommenderas numera som profylax och behandling under hela graviditeten av tex amerikanska CDC.

     

    Kinin och klindamycin som kombinationsbehandling i 7 dagar är även rekommenderat av WHO vid icke-allvarlig P. falciparum malaria under första trimestern och som ett av alternativen under den andra och tredje trimestern. Denna regim har besvärande biverkningar med bl a illamående och lomhördhet men kan övervägas för kvinnor i tidig graviditet om artemeter-lumefantrin inte finns tillgängligt.

     

    Atovakvon och proguanil bör undvikas under graviditet och amning för både behandling och profylax (se ovan).

     

    Behandling av gravida med P. vivax, P. ovale, P. malariae, P. knowlesi

     

    Klorokin anses säkert under graviditet och amning. Det finns inga rapporter på att klorokin skulle ha en abortframkallande eller teratogen effekt och preparatet har använts i många år även till gravida kvinnor. Klorokin ges i första hand vid malaria av icke-falciparum art, men även artemeter-lumefantrin kan ges. Vid allvarlig malaria av dessa arter och vid osäker artbestämning ges behandling som för P. falciparum (se ovan). Vid misstanke om eventuell klorokinresistent P. vivax rekommenderas artemeter -lumefantrin enligt ovan.

     

     

    Primakin är kontraindicerat under graviditet och första levnadsåret. Primakin som ges för att förebygga relaps av P. vivax och P. ovale, är kontraindicerat under graviditet pga risk för hemolytisk anemi hos fostret med brist på glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6PD). Det finns ingen dokumentation över eventuell teratogenicitet för primakin hos djur eller människa. Gravida kvinnor med P. vivax eller P. ovale malaria behandlas med primakin efter att barnet är fött och informeras istället om att söka vid symptom på malaria då det finns en risk för relaps. I vissa fall kan även klorokinprofylax ges till gravida för att förebygga relaps av P. vivax eller och P. ovale, men det saknas studier på gravida av denna regim. Primakin kan ges till ammande kvinnor.

     

    Tabell. Läkemedel och dosering för behandling av malaria i samband med graviditet

     

    Förstahandsval

     

    Typ av infektion

     

    Allvarlighet

     

    Preparat och dos

     

    P. falciparum

    Okomplicerad

    Artemeter- lumefantrine (Riamet®) 2 ggr/dag i 3 dagar. VIKTIGT för p.o. upptag: måste intas med fet mjölk (1 dl) eller föda innehållande fett.

    4 tabl, upprepas efter 8, 24, 36, 48 och 60 tim

     

    Eller

    Meflokin (Lariam®) 250 mg tablett > 60 kg: 3 tabl, sedan 2 tabl efter 6-8 tim, sedan 1 tabl efter 6-8 tim

     

    Eller

    Kinin+klindamycin 3 ggr/dag i 7 dagar med 542 mg bas (= 650 mg salt) kinin, uppdelat på 3 doser per dag och klindamycin 20 mg bas/kg/dag (upp till 1800 mg) uppdelat på 3 doser per dag

     

    P. falciparum

    P.vivax

     

     

    Allvarlig

    eller

    vid kräkningar

     

    Artesunate  2,4 mg/kg 0, 12, 24 timmar och sedan 2,4 mg/kg x 1 dagligen så länge den kliniska situationen kräver det. Följs alltid upp med hel per oral kur enligt ovan.

     

     

    P. vivax, P. ovale, P. malariae, P. knowlesi

    Okomplicerad

    Klorokina  10 mg bas/kg

    sedan 5 mg bas/kg efter 6, 24 och 48 tim

    totalt 25 mg bas/kg

     

    Eller

    Artemeter- lumefantrine (Riamet®) 2 ggr/dag i 3 dagar. VIKTIGT för p.o. upptag: måste intas med fet mjölk (1 dl) eller föda innehållande fett.

    4 tabl, upprepas efter 8, 24, 36, 48 och 60 tim

     

     

    Klorokinresistent P. vivax

     

    Okomplicerad

     

    Artemeter- lumefantrine (Riamet®) 2 ggr/dag i 3 dagar. VIKTIGT för p.o. upptag: måste intas med fet mjölk (1 dl) eller föda innehållande fett.

    4 tabl, upprepas efter 8, 24, 36, 48 och 60 tim

     

    Eller

    Kinin 3 ggr/dag i 7 dagar med 542 mg bas (= 650 mg salt) kinin

     

     

     

     

     

  12. Svenska erfarenheter

    En nationell studie av malariafall i Sverige 1995-2015 av Wångdahl et al 2019, visar en påtagligt ökad risk för allvarlig malaria hos gravida kvinnor. Graviditetskomplikationer med spontanabort inträffar. Kvinnor med ursprung i malariaendemiska länder kan vara bärare av malariaparasiter veckor och månader efter ankomst till Sverige trots avsaknad av kliniska tydliga symptom.

     

    Frågeställningar inför resor till malariaområden är vanliga för kvinnor som är eller avser att bli gravida. Om kvinnan väljer att resa är det viktigt med följsamhet till profylaxrekommendationer.

     

  13. Handläggning

    Handläggning av malaria sker av eller i nära samråd med infektionsspecialist! Om malaria misstänks skall utredningen alltid ske skyndsamt, även på jourtid.

     

    Remittera gravida kvinnor som vistats i malariaområden till infektionsklinik vid feber (oavsett andra symtom), anemi, tillväxthämning och andra graviditetskomplikationer.

     

    Graviditet bör beaktas vid handläggning av malaria hos kvinnor i fertil ålder. Gravida kvinnor med malaria skall bedömas av obstetriker.

     

  14. Referenser

    Andrejko KL, et al. The safety of atovaquone-proguanil for the prevention and treatment of malaria in pregnancy: A systematic review. Travel Med Infect Dis. 2019;27:20-26.

    Askling HH, et al. Travellers returning to Sweden with falciparum malaria: Pre-travel advice, behaviour, chemoprophylaxis and diagnostic delay. Scandinavian Journal of Infectious Diseases. 2005; 37:760–765.

    Askling HH, et al. Malaria risk in travellers. Emerging Infectious Diseases. 2005; 11 (3):436-41.

     

    Brabin BJ et al. An analysis of anemia and pregnancy-related maternal mortality. J Nutr. 2001;131:604S-14S. Läs abstrakt (PubMed)

    Centers for Disease Control and Prevention: Health information for International Travel Yellow Book 2018. https://wwwnc.cdc.gov/travel/page/yellowbook-home

    D'Alessandro U et al. Treatment of uncomplicated and severe malaria during pregnancy. Lancet Infect Dis. 2018 Apr;18(4):e133-e146. doi: 10.1016/S1473-3099(18)30065-3. Epub 2018 Jan 31.

    Dellicour S et al. First-trimester artemisinin derivatives and quinine treatments and the risk of adverse pregnancy outcomes in Africa and Asia: A meta-analysis of observational studies. PLoS Med. 2017 May 2;14(5):e1002290.Folkhälsomyndighetens sjukdomsstatistik https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/malaria/ (besökt 2019-06-14)

    Fried M & Duffy PE. Adherence of Plasmodium falciparum to chondrotoin sulfate A in the human placenta. Science 1996;272(5267):1502-4. Läs abstrakt (PubMed)

    Färnert A, Wyss K, Dashti S, Naucler P. Duration of residency in a non-endemic area and risk of severe malaria in African immigrants. Clin Microbiol Infect 2015;21:494-501.

    González R, Hellgren U, Greenwood B, Menéndez C. Mefloquine safety and tolerability in pregnancy: a systematic literature review. Läs abstrakt 2014;13:75.

    Hellgren U, Rombo L. Alternatives for Malaria Prophylaxis During the First Trimester of Pregnancy: Our Personal View. Journal of Travel Medicine 2010; Volume 17 (Issue 2): 130–132

    Infektion.net Rekommendationer för malariaprofylax Infektion.net  http://infektion.net/wp-content/uploads/2019/08/rekommendationer_for_malariaprofylax_2019_190828.pdf

    Internetmedicin malaria. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=596

    Kayentao K et al Comparison of intermittent preventive treatment with chemoprophylaxis for the prevention of malaria during pregnancy in Mali. J Infect Dis. 2005;191:109-16. Läs abstrakt (PubMed)

    Koren G, et al. DEET-based insect repellents: safety implications for children and pregnant and lactating women. CMAJ. 2003 169:209-12.

    Käser AK, et al. Imported malaria in pregnant women: A retrospective pooled analysis. Travel Med Infect Dis. 2015;13(4):300-10.

    Janusinfo. Läkemedel och graviditet www.janusinfo.org

    Lüthi B, et al. Risk factors associated with malaria deaths in travellers: a literature review. Travel Med Infect Dis. 2015;13(1):48-60.

    Läkemedelsverket (www.mpa.se)  Produktresumér (SPC)

    Moore  KA et al, Safety of artemisinins in first trimester of prospectively followed pregnancies: an observational study. Lancet Infect Dis. 2016 May;16(5):576-583.

    Nosten F, et al. Antimalarial drugs in pregnancy: a review. Curr Drug Saf. 2006 Jan;1(1):1-15

    Pasternak B, Hviid A. Atovaquone-Proguanil Use in Early Pregnancy and the Risk of Birth Defects. Arch Intern Med. 2011;171(3):259-260

    Phillips-Howard PA, Wood D. The safety of antimalarial drugs in pregnancy. Drug Safety 1996;14(3): 131-145.

    Public Health England Advisory Committee on malaria prevention: Guidelines for malaria prevention in travellers from the UK 2018 https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/774781/ACMP_guidelines_2018.pdf

    Rekomendationer för malariaproflax 2019, Infektionsläkarföreningen s vårdprogram http://infektion.net/wp-content/uploads/2019/08/rekommendationer_for_malariaprofylax_2019_190828.pdf

    Ricke CH et al. Plasma antibodies from malaria-exposed pregnant women recognize variant surface antigens on Plasmodium falciparum-infected erythrocytes in a parity-dependent manner and block parasite adhesion to chondroitin sulfate A. J Immunol. 2000;165:3309-16.Läs abstrakt (PubMed)


    Roggelin L, et al. Malaria prevention in the pregnant traveller: a review. Travel Med Infect Dis. 2014;12(3):229-36 

    Rogerson SJ et al. Burden, pathology, and costs of malaria in pregnancy: new developments for an old problem. Lancet Infect Dis. 2018 Apr;18(4):e107-e118. doi: 10.1016/S1473-3099(18)30066-5.

    Rogerson SJ et al. Intermittent sulfadoxine-pyrimethamine in pregnancy:effectiveness against malaria morbidity in Blantyre, Malawi, in 1997-99. Trans R Soc Trop Med Hyg. 2000 Sep-Oct;94(5):549-53.

    Samuel BU, Barry M. The pregnant traveler. Infectious Disease Clinics of North America 1998; 12 (2): 325-54.  Läs abstrakt (PubMed)

    Schulman C E et al Intermittent sulphadoxine-pyrimethamine to prevent severe anaemia secondary to malaria in pregnancy: a randomised controlled trial. Lancet 1999; 353:632-6.Läs abstrakt (PubMed)


    Silver HM. Malaria infection during pregnancy. Infections in Obstetrics 1997; 11 (1): 99-107. Läs abstrakt (PubMed) 

    Stekete RW et al. Malaria treatment and prevention in pregnancy: indications for use and adverse events associated with use of chloroquine or mefloquine. Am J Trop Med Hyg 1996; 55: 50-56 Läs abstrakt (PubMed)

    Tan KR, et al. A survey on outcomes of accidental atovaquone-proguanil exposure in pregnancy. Malar J. 2018;17(1):198.

     

    Taylor R, White NJ. Antimalarial Drug Toxicity. Drug Safety 2004; 27 (1): 25-61.

    Ter Kuile FO et al. The burden of co-infection with human immunodeficiency virus type 1 and malaria in pregnant women in sub-saharan Africa. Am J Trop Med Hyg. 2004;71S:41-54.Läs abstrakt (PubMed) 

    Vanhauwere B et al. Post-marketing surveillance of prophylactic mefloquine (Lariam®) use in pregnancy. Am J Trop Med Hyg 1998; 58: 17-21Läs abstrakt (PubMed)

    WHO Malaria and Pregnancy 2008 http://www.rbm.who.int/

    WHO Guidelines for the treatment of malaria. 3rd edition 2015. World Health Organisation

    WHO International Travel and Health Chapter 7. Malaria. World Health Organization. 2017. https://www.who.int/ith/2017-ith-chapter7.pdf

    WHO Global report on insecticide resistance in malaria vectors: 2010-2016. Geneva. World Health Organization; 2018. https://www.who.int/malaria/publications/atoz/9789241514057/en/

    WHO. Recommendations on intermittent screening and treatment in pregnancy and the safety of ACTs in the first trimester. 2015 https://www.who.int/malaria/publications/atoz/istp-and-act-in-pregnancy/en/

    WHO World Malaria Report 2018. Geneva. World Health Organization; 2018 https://www.who.int/malaria/publications/world-malaria-report-2018/report/en/

    Wyss K, Wångdahl A, Vesterlund M, Hammar U, Dashti S, Naucler P, Färnert A. Obesity and Diabetes as Risk Factors for Severe Plasmodium falciparum Malaria: Results from a Swedish Nationwide Study. Clin Infect Dis. 2017;65:949-958.

    Wångdahl A, Wyss K, Saduddin D, Bottai M, Ydring E, Vikerfors T, Färnert A. Severity of Plasmodium falciparum and non-falciparum malaria in travelers and migrants: a nationwide observational study over 20 years in Sweden. J Infect Dis 2019, Sep 13;220(8):1335-1345.

     

     

     

Sökord:  
Uppdaterad:  2019-11-04

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt
 1     2     3    4     5