Admin

Hälso/Sjukvård:: 

Vaccinationer

Professor emeritus Lars Rombo, Infektionskliniken Mälarsjukhuset, Eskilstuna (Huvudansvarig)

Professor Lars Lindquist, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge


Redaktör Karin Petersson
 Utvärdering (antal: 0)

Innehållsförteckning
  1. Inledning
  2. Aktuell information om vaccinationer
  3. Vaccin som aldrig skall ges under graviditet
  4. Vaccin som är onödiga att ge just under graviditet
  5. Vaccin som endast ges vid reell smittrisk
  6. Vaccin som kan ges utan hänsyn till graviditet
  7. Vacciner som är särskilt lämpliga
  8. Vaccinationer inför planerad graviditet
  9. Amning och vaccination
  10. Referenser


  1. Inledning

    Att ta ställning till om ett vaccin skall ges under graviditet fordrar en sedvanlig bedömning av nytta och risker.

     

    Nyttan är uppenbar – att skydda den gravida kvinnan mot befarad smitta och infektion. Vaccination av en gravid kvinna kan ibland även rekommenderas för att skydda hennes kommande spädbarn mot infektion.  

     

    Riskerna vid vaccination är små. Men även om en gravid kvinna inte har större benägenhet att reagera med biverkningar på vaccination är exempelvis en vaccinrelaterad feberreaktion inte önskvärd. Även mycket sällsynta komplikationer som anafylaktisk reaktion till följd av vaccination kan medföra risk för både moder och barn. Andra faktorer bör också vägas in. Även om riskerna med vaccin till gravida anses så gott som försumbara så finns ändå risken för att modern till ett barn som inte föds helt friskt förebrår sig (och den som ordinerat vaccinet) över vaccinationen och undrar vad som hänt om inte vaccinet givits. Om inte vaccinernas ofarlighet är absolut säkerställd bör alltså vaccinationer under graviditet ges restriktivt. Detta gäller särskilt levande vaccin. Även om inget sådant vaccin (se nedan) visat sig medföra ökad risk för fosterskador är de oftast kontraindicerade. Uppföljningsmaterial och långvarig klinisk erfarenhet har dock visat att risken vid vaccination av gravid kvinna är mycket låg eller obefintlig. Om sådant levande vaccin getts till en kvinna som visar sig vara gravid vid vaccinationstillfället eller om graviditet påbörjats inom 1 månad efter vaccination utgör detta därför ALDRIG abortindikation. Avbrytande av graviditeten skall inte övervägas.

    Vaccin, som inte bör ges till den gravida kvinnan, kan ändå användas för att minska smittrisken till den gravida kvinnan med hjälp av vaccination av partner, barn eller andra individer i den nära omgivningen

     

    I praktiken kan vaccin till gravida indelas i 5 grupper: Vaccin som aldrig skall ges. Vaccin som är onödiga att ge just under graviditet. Vaccin som endast ges vid reell smittrisk. Vaccin som kan ges utan hänsyn till graviditeten. Vaccin som är särskilt lämpliga att ge till gravida.

    Alla immunglobuliner inklusive gammaglobulin kan ges på vanlig indikation.

     

     

  2. Aktuell information om vaccinationer

    Uppgifter om Svenska schemat för barnvaccination finner du på BVC- vaccin program Det svenska allmäna vaccinationsprogrammet

    Annan närliggande information såsom malariaprofylax, se aktuellt kapitel på INFPREG.

     

  3. Vaccin som aldrig skall ges under graviditet

    Levande vaccin

    Vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund (M-M-RVAXPRO , Priorix) ska inte ges till gravida. De som vaccineras ska inte heller bli gravida inom en månad efter vaccination. Även om vaccinet är kontraindicerat finns inga rapporter om fosterskador när vaccinet givits accidentellt (se också avsnitt om rubella och mässling under graviditet).

    Vaccin mot vattkoppor (Varilrix, Varivax) är också ett levande virusvaccin med samma kontraindikationer och samma handläggningsprinciper som ovan (se också avsnitt om varicella under graviditet).

     

    Vaccin mot herpes zoster (bältros) (Zostavax): Kan användas fr.o.m 50års ålder och är kontraindicerat om någon mot förmodan är gravid i den åldern.

     

    Nya avdödade vacciner där erfarenheten av vaccination under graviditet är så knapphändiga att vaccin inte skall ges till gravida innan mer erfarenhet finns att tillgå. En rekommendation om att  kvinnan inte skall bli gravid inom en månad efter vaccination är lämplig:

    Vaccin mot humant papillomvirus (HPV) (Gardasil, Gardasil 9, Cervarix). Nyttan är dessutom begränsad eftersom vaccinerna bör ges före sexualdebut.

    Vaccin mot japansk encefalit (Ixiaro). Vaccinet är ännu inte tillräckligt studerat för att oreserverat användas till gravida.

    Vaccin mot meningokocker grupp B (Bexsero, Trumenba)

    Vaccinerna är ännu inte tillräckligt studerade för att användas till gravida.

     

     

  4. Vaccin som är onödiga att ge just under graviditet

    Vaccin mot TBE (FSME immun, Encepur).

    Vaccin mot TBE är ett avdödat virusvaccin som bedöms som helt ofarligt att ge under graviditet. Vi anser dock att risken för TBE infektion ofta är så låg att vaccination kan skjutas upp till efter förlossningen.

     

    Vaccin mot Hemofilus influenzae (ActHiB)

    Vaccin mot Hemofilus influenzae är ett inaktiverat s.k. konjugatvaccin där sockerarter från bakteriens kapsel kopplats till ett bärarprotein som hämtats från något annat väl utprövat vaccin. Vaccinet ges så gott som aldrig till vuxna eftersom infektion med kapselförsedda Hemofilus influenzae företrädesvis har drabbat barn och behöver i praktiken aldrig ges till gravida.

     

  5. Vaccin som endast ges vid reell smittrisk

    Vaccin mot tuberkulos (BCG) Levande försvagade bakterier som adapterats för humant bruk. Kan tänkas användas i specialfall t.ex. om en gravid kvinna exponeras för TBC i hemmiljö eller i samband med längre vistelse (bosättning) i länder med hög risk för tuberkulos.

     

    Vaccin mot gula febern (Stamaril) Vaccin mot gula febern innehåller levande försvagade virus och är därför i princip kontraindicerat. Om en gravid ändå reser till ett område med pågående epidemi av gula febern kan man ändå överväga vaccin.

     

    Vaccin mot pneumokocker (Prevenar 13, Pneumovax) Vaccin mot pneumokocker är inaktiverade vaccin som består av sockerarter från bakteriernas kapsel - i vissa fall (Prevenar 13) kopplade till bärarprotein. Vaccinerna är inte väl utprövade till gravida och skall därför bara ges till ovaccinerade gravida som tillhör en riskgrupp för att insjukna i invasiv pneumokocksjukdom. 

     

    Vaccin mot rabies (Rabipur)Vaccin mot rabies är ett avdödat virusvaccin som inte är tillräckligt utprövat till gravida för att användas som preexpositionsprofylax. Vaccinet kan och måste däremot användas på vanliga indikationer som postexpositionsprofylax där riskbedömningen blir helt annorlunda.

     

    Vaccin mot hepatit B (Engerix, HBVAX PROVaccin mot hepatit B är avdödade virusvacciner som enbart innehåller delar av virus yta. Gravida som är mottagliga för  hepatit B och som löper risk för att exponeras eller som utsatts för blodsmitta kan vaccineras. Kan även ges som kombinationsvaccin mot hepatit A och B (Twinrix) .

     

    Vaccin mot japansk encefalit Ett nyutvecklat vaccin (Ixiaro) är ännu inte tillräckligt väl studerat för att ges till gravida men kan ges inför resa till ett område med pågående epidemi.

     

    Vaccin mot meningokockinfektion (Menveo, Nimenrix) Vacciner mot meningokockinfektion med skydd mot serotyperna A,C,Y och W135  är inaktiverade vacciner som består av sockerarter från bakteriernas kapsel där dessa kopplats till en bärarmolekyl (konjugatvaccin). Vaccinerna är inte helt utprövade för allmän användning till gravida men kan ges i en situation med ökad risk.

     

    Vaccin mot meningokockinfektion (Bexsero, Trumenba) Vacciner mot meningokockinfektion serotyp B som båda är baserade på (olika) rekombinant framställda lipoproteiner. Studie på gravida saknas helt men vaccinerna kan ges i en situation med ökad risk

     

    Vaccin mot tyfoid Typhim vi, Viatim, Vivotif, Vaccin mot tyfoid finns både i form av ett levande vaccin med försvagade bakterier som ges oralt (Vivotif) och ett avdödat vaccin baserat på polysackarider (Typhim vi). Ett tredje alternativ (Viatim) är ett kombinationsvaccin med avdödat hepatitvaccin och Typhim vi. Alla kan enligt fabrikanterna ges till gravida som löper större risk att insjukna i tyfoidfeber men vi rekommenderar i första hand något av de avdödade vaccinerna.

     

     

  6. Vaccin som kan ges utan hänsyn till graviditet

    Vaccin mot polio, tetanus och difteri Dessa vacciner är synnerligen väl utprövade och kan utan risk ges till gravida på vanliga indikationer.

     

  7. Vacciner som är särskilt lämpliga

    Vaccin mot kolera (Dukoral) Innehåller dels avdödade kolerabakterier, dels en subenhet av koleratoxinet som är så gott som identisk med den subenhet som orsakar LT-ETEC diarré. Även om vaccinet inte har använts i stor omfattning till gravida talar allt för att preparatet är ofarligt för gravida. Nyttan av vaccinet är större till denna grupp av resenärer eftersom allvarlig diarré hos modern också kan påverka graviditeten negativt.

     

    Vaccin mot hepatit A (Avaxim, Vaqta, Viatim) Vaccin mot hepatit A är ett avdödade virusvaccin som nu har använts i så stor omfattning att risken med vaccinering under graviditet är försumbar. Om reell smittrisk med hepatit B samtidigt föreligger kan kombinationsvaccin mot hepatit A och B ges (jämför ovan).

     

    Vaccin mot influensa Gravida kvinnor som tillhör riskgrupper (främst patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom; i synnerhet de med hjärtsvikt och nedsatt lungfunktion) ska vaccineras inför en epidemi oavsett antal graviditetsveckor. Enligt Folkhälsomyndigheten bör friska gravida bara vaccineras efter graviditetsvecka 16. Även helt friska gravida bör enligt vår uppfattning vaccineras inför en kommande influensasäsong oavsett graviditetsvecka

    En sådan vaccination ger både skydd åt moder och det nyfödda barnet via antikroppar som passerar placenta.

     

    Vaccin mot pertussis Sedan några år tillbaka har vaccin mot pertussis kommit till ökad användning bland gravida. Antikroppar mot pertussis passerar placenta och skyddar ett nyfött barn som inte hunnit få sin första dos i barnvaccinationsprogrammet. Vaccinet bör ges i vecka 26 (27) -38 för att optimera skyddseffekten.

     

  8. Vaccinationer inför planerad graviditet

    Inaktiverade vacciner. Inga inaktiverade vacciner anses kontraindicerade inför planerad graviditet.

     

    Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. Levande vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund har inte visat sig orsaka någon fosterskada men av teoretiska skäl bör graviditet undvikas en månad efter vaccination, framförallt beroende på att vaccin mot röda hund ingår i kombinationen.

     

    Vaccin mot varicellae Vaccin mot varicellae har inte visat sig orsaka någon fosterskada men av teoretiska skäl bör graviditet undvikas en månad efter vaccination.

     

    Vaccin mot gula febern. Vaccin mot gula febern har i mycket sällsynta fall orsakat spontanabort och kan teoretiskt sett vara skadligt för fostret eftersom vaccinvirus passerar placenta under en drygt veckolång viremisk fas efter vaccination. Det är alltså rimligt att undvika planerad graviditet en månad efter vaccination.

     

    Vaccin mot tuberkulos. Vaccin mot tuberkulos (BCG) kan ges inför planerad graviditet.

     

  9. Amning och vaccination

    Amning utgör så gott som aldrig hinder för vaccination, vare sig av barnet eller den ammande modern, med två undantag:
    1) Ammande HIV-positiv moder kan vid vaccination tillfälligt få högre virusnivåer av HIV med en ökad övergående risk för överföring av HIV till barnet. Detta är dock inget problem i Sverige där kvinnor med HIV inte ska amma.
    2) I fyra fall har en ammande kvinna som vaccinerats mot gula febern överfört virus till sitt barn som vid tillfället var yngre än en månad. Barnen insjuknade i meningoencefalit men tillfrisknade. Kvinnor som ammar bör därför inte amma 2 veckor efter vaccination  mot gula febern.

     

  10. Referenser

    1. Nishioka SD, Nunes-Araujo FRF, Pires WP et al. (1998) Yellow fever vaccination during pregnancy and spontaneous abortion: a case-control study. Trop Med Int Health3: 29–33

    2. Tsai TF, Paul R, Lynberg MC and Letson GW (1993) Congenital yellow fever virusinfection after immunization in pregnancy. J Infect Dis168: 1520–3.

    3. Monath TP et al (2008) Yellow Fever Vaccine. in Plotkin SA, Orenstein WA and Offit PA (eds) Vaccines 5th

    4. A Mallmann Couto, M Ribeiro Salomão, MT Schermann, R Mohrdieck et al. (2010 )Transmission of Yellow Fever Vaccine Virus Through Breast-feeding — Brazil, 2009. Morbidity & Mortality Weekly Report. 59(5):130 

Sökord:  
Uppdaterad:  2019-02-11

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt
 1     2     3    4     5