Hepatit B
| Reviderad 2021 av barnmorska Helene Bernmark-Liikamaa och docent Gunilla Ajne Faktagranskad av docent Gunilla Ajne |
Utvärdering (antal: 0) |
- Vad är hepatit B?
Hepatit B orsakas av ett levervirus. Infektionen orsakar inflammation i levern som kan bli kronisk och med risk för framtida leverskada.
- Hur smittar hepatit B och vilken spridning har den?
Hepatit B har en världsomfattande spridning och det finns mer än 350 miljoner bärare av Hepatit B-viruset. Hepatit B är mycket utbrett framförallt i Asien, Afrika och Östra Europa. I Latinamerika och Sydeuropa är några få procent av befolkningen hepatit B-bärare och i Skandinavien endast 0,05-0,1 %.
I Sverige är hepatit B en ovanlig sjukdom utanför riskgrupper som intravenösa missbrukare och invandrare som kommer från länder med hög hepatit-B förekomst.
Smittan sker genom blod, sexuell kontakt, intravenöst missbruk och från mor till barn, oftast under förlossningen. Om man har en kronisk hepatit B-infektion kan graden av smittsamhet variera mycket. Det finns risk att bärarskapet och smittsamheten kan bli livslång. Hos de flesta vuxna kommer dock hepatit B-infektionen att läka ut. Om en vuxen smittas av hepatit B kommer endast 5 % att få en kronisk sjukdom, bli bärare av virus och smittsamma. Blir däremot fostret och det nyfödda barnet smittad kommer 90 % av dessa barn bli kroniska bärare med stor risk för framtida leverskada och levercancer.
Mellan åren 2013-2017 rapporterades årligen cirka 1600-2000 fall med hepatit B varav akut hepatit B utgjordes av 5-10%. Majoriteten av fall med kronisk hepatit B i Sverige utgörs av personer som är smittade före ankomst till Sverige och antal nya fall i landet är således beroende av det aktuella migrationsläget.
- Vilka är symtomen vid hepatit B?
Inkubationstiden varierar mellan 2-6 månader. Nyfödda och barn yngre än 5 år är oftast utan symtom. Vuxna får symtom i cirka hälften av fallen. Symtomen kan vara trötthet, muskel och ledvärk, feber, klåda, illamående, dålig aptit, gulsot (hud och ögonvitor gulfärgas). Risk för framtida leversjukdom finns. Risken för att få en kronisk infektion är större ju yngre man är när man blir smittad med hepatit B.
- Hepatit B hos den gravida kvinnan.
Hepatit B orsakar vanligtvis inga ytterligare komplikationer hos den gravida kvinnan jämfört med den icke gravida. Risk för spontanabort och prematurbörd kan dock öka vid akut hepatit, liksom vid andra akuta infektionssjukdomar.
- Hepatit B hos fostret och det nyfödda barnet.
Det är mycket ovanligt att fostret smittas under graviditeten. Risken för att barnet smittas föreligger framförallt i samband med födelsen. Barn som insjuknar under spädbarnsåldern har som regel inga symtom. Barn till mödrar som är hepatit B-bärare får ammas när det vaccinerats mot hepatit B.
- Hur stor är risken för att barnet skall smittas under graviditeten?
Se även under punkt 5. Risken för om barnet skall bli smittat är beroende på hur smittsam moderns infektion är, och hos akut sjuka och kroniska bärare varierar smittrisken från 10-90 %. För att undvika risken för smittoöverföring från mor till barn ges i Sverige vaccin mot Hepatit B och ibland immunglobulin (antikroppsmedicin) till barnet efter födelsen. I vissa fall kan kvinnans hepatit B infektion behandlas under graviditeten för att ytterligare minska risken för smitta till barnet under förlossningen. Med det åtgärdsprogram som finns för gravid kvinna med hepatit B och hennes barn, är risken för att barnet skall få hepatit B är mycket liten.
- Hur påvisas hepatit B infektion hos den gravida kvinnan?
Genom blodprov kan man påvisa om infektionen är akut, kronisk eller utläkt och bedöma vilken smittsamhetsgrad kvinnan har.
- Hur påvisas hepatit B infektion hos fostret?
Hepatit B påvisas ej under graviditeten.
- Hur påvisas hepatit B infektion hos barnet?
Genom blodprov.
- Vad finns det för behandling?
Kvinna som har risk att utsättas för smitta under graviditeten (ex. kvinna med hepatit B smittsam sexualpartner eller kvinna som utsatts för blodsmitta med hepatit B) kan skyddas genom vaccination - om möjligt redan före graviditeten.
Om hon samtidigt har risk att också smittas med hepatit A kan hon få vaccin som ger skydd mot såväl hepatit A som hepatit B (se hepatit A kapitlet).
Gravida kvinnor som redan har hepatit B är inte hjälpta av vaccin. Det finns i Sverige ett utarbetat handlingsprogram avseende provtagning, behandling och uppföljning för mor och barn för att hindra att barnet blir smittat.
Barn till mödrar med (akut eller kronisk) hepatit B och är virusbärare vaccineras, och i vissa fall ges även immunglobulin (antikroppar), vid födelsen för att hindra att smitta förs över till barnet. Barnet skall senare följas upp med ytterligare vaccinationer via barnhälsovården.
Barn till moder som har en utläkt hepatit B (har antikroppar men inte virus) behöver inte behandlas eller följas upp.
För den kvinna som har en kronisk hepatit B finns idag möjlighet att behandla hepatit B med ett flertal olika läkemedel då hon inte är gravid. Behandling till kvinnan under graviditet och förlossning är oftast inte aktuell, men kan övervägas i speciella fall vid mycket höga virusnivåer hos den gravida kvinnan. Då i syfte att minska virusnivåerna och därmed risken för överföring till barnet. - Vad kan man göra för att undvika att barnet blir smittat?
Sedan 2004 erbjuds alla gravida kvinnor screeningsprov avseende Hepatit B på barnmorskemottagningen enligt gällande föreskrift från Socialstyrelsen. Om kvinnan har hepatit B görs utredning om smittsamhetsgrad och kvinnan får rådgivning och uppföljning. Om partner/barnafadern är hepatit B–bärare skall kvinnan om möjligt helst vaccineras innan en graviditet. Om det inte skett skall kvinnan vaccineras efter förlossningen och behandlande läkare bör ta ställning till om även barnet skall vaccineras.
Hepatit B är i Sverige en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Om man har hepatit B skall behandlande läkare göra anmälan enligt smittskyddslag samt se till att smittspårning utförs. Kvinnan skall få hygieninformation och råd, och omhändertagande sker oftast på infektionsklinik. Se också under punkt 10.
Andelen av den yngre befolkningen i Sverige som är vaccinerad mot hepatit B varierar. Från 2005 erbjöds alla barn vaccin som hade minst en förälder med ursprung från högendemiskt område. Hepatit B vaccin ingår fortfarande inte i det allmänna svenska barnvaccinationsprogrammet, men redan 2011 började regionerna lokalt att införa erbjudande om vaccin och sedan 2016 erbjuds alla barn automatiskt vaccin mot hepatit B när de deltar i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.
Sökord: Hepatit B
Uppdaterad: 2021-11-24
Hjälp oss att utvärdera kapitlet!