Admin

Allmänheten: 

Enterovirus

Information sammanställd av barnmorska Marie Sjödin och Docent Marianne Forsgren,INFPREG. Reviderad 2023 av barnmorska Mikaela Stadig
Faktagranskad av bitr. överläkare Robert Dyrdak.
 Utvärdering (antal: 0)


  1. Vad är enterovirus?

    Gruppen enterovirus delas in i fyra olika arter och innefattar ett hundratal olika virustyper . Några av de infektioner som orsakas av enterovirus och vars namn kanske känns igen är polio och höstblåsor. En del infektioner ingår i de vanliga barnsjukdomarna och saknar namn. Genomgången infektion eller vaccination ger skydd endast mot den aktuella virustypen.

     





  2. Hur smittar och vilken spridning har enterovirus ?

    Infektioner orsakade av olika enterovirus är vanliga i vårt land och sprids framför allt under sensommaren och hösten men kan förekomma hela året. I länder med sämre hygienisk standard är enterovirus-infektioner vanligare än i Sverige. Smittspridning sker via vatten, födoämnen, droppsmitta och kontaktsmitta dvs. från person till person. Inkubationstiden (tiden från smitta till sjukdom) för olika enterovirusinfektioner varierar mellan 3-6 dagar. Smittsamt virus finns främst i tarmen men även i svalget hos en individ som har en aktuell infektion oavsett om personen blivit sjuk eller inte. Smittsamt virus kan finnas kvar i flera månader, speciellt i avföringen.

     

    Poliovirus som orsakar polio (barnförlamning) är typer av enterovirus som numera inte förekommer i Sverige tack vare vaccination. WHO förklarade Europaregion Europa fritt från polio 2002. Under senaste åren har fall av polio rapporterats från några få länder i Asien och Afrika. WHO har som mål att globalt utrota polio.

     





  3. Vilka är symtomen vid enterovirus?

    Symtomen vid olika enterovirusinfektioner kan variera mycket. Det vanligaste är att symtomen är mycket lindriga eller att infektionen förlöper symtomfritt.

     

    Feber, halsont, muskelvärk, magbesvär och utslag är symtom som ofta förekommer vid sjukdom. Vissa virustyper ger halsinfektion med små blåsor medan andra typer ger blåsor i mun, handflator och fotsulor (så kallade höstblåsor). Enterovirusinfektioner kan också orsaka hjärnhinneinflammation och i sällsynta fall inflammation i hjärta eller lungor. Enterovirusinfektioner är vanligare hos barn än vuxna.

     





  4. Enterovirus hos den gravida

    Den gravida blir vanligen inte sjukare om hon får en enterovirusinfektion än den icke gravida. Sjukdomsbilden vid enterovirusinfektioner är ofta ospecifik och kan felbedömas hos den gravida. Om den gravida har en enterovirus-infektion strax före eller i samband med förlossningen finns det risk för att barnet smittas. Inte sällan uppmärksammas eller igenkänns moderns infektion först om barnet insjuknar.

     





  5. Enterovirus hos fostret och det nyfödda barnet.

    Risken för att ett foster ska smittas av en enterovirusinfektion under graviditeten är liten och endast i sällsynta fall vara en orsak till fosterdöd. Det finns inget klarlagt samband att infektioner skulle kunna orsaka missfall även om det inte helt kan uteslutas men troligen vore det i så fall ovanligt. .

     

    En infektion i barnets nyföddhetsperiod kan förlöpa utan symtom eller som en lindrig febersjukdom. Infektionen kan i vissa fall bli allvarligare med om symtom uppstår i inre organ, såsom hjärnan, hjärtat, lungor eller levern.

     

    Enterovirusinfektioner hos gravida strax före eller i samband med förlossningen kan leda till att barnet smittas. Den gravida har då inte hunnit svara på infektionen genom att bilda antikroppar som kan skydda barnet mot smitta eller mildra sjukdomen. Detta kan leda till att barnet blir sjukt i en allvarlig infektion. Om barnet smittas med enterovirus efter födelsen och insjuknar efter andra levnadsveckan eller senare blir sjukdomen oftast lindrigare. Hos för tidigt födda barn är riskerna större jämfört med fullgångna barn då de har ett sämre immunförsvar. Både mor och barn som har en enterovirusinfektion är smittsamma. För att undvika utbrott med enterovirus på BB eller nyföddhetsavdelningar är det viktigt att mor eller barn som har en misstänkt infektion isoleras från andra patienter. Barnet får amma.

     





  6. Hur stor är risken att smittas under graviditet?

    Enterovirusinfektioner är vanliga. De vanligaste typerna drabbar oss under barnaåren och nästan alla vuxna har antikroppar mot de vanligaste virustyperna. När det kommer nya typer av enterovirus är emellertid även vuxna mottagliga för infektioner. Nya utbrott är vanligast under sensommar-höst men har förekommit även vintertid. Någon tillförlitlig statistik saknas, smittrisken varierar dock från år till år i olika delar av Sverige. Riskerna för smitta under graviditet med påföljande allvarliga problem är liten även under år med epidemisk spridning. Smittrisken är sannolikt något större vid resa till länder med sämre hygienisk standard.

     





  7. Hur påvisas enterovirus hos den gravida?

    Den okarakteristiska sjukdomsbilden kan göra att det svårt att känna igen dessa infektioner. Feber, huvudvärk ofta magont med eller utan utslag bör leda tanken till möjlig enterovirusinfektion.  Om det finns sjukdomsfall med blåsor i munnen och på händer och fötter hos någon familjemedlem eller i omgivningen, eller blåsor i blöjregionen hos något barn i omgivningen så är detta viktiga upplysningar och ledtrådar när diagnosen enterovirusinfektion skall misstänkas.

     

    För att få reda på om det är en enterovirusinfektion måste det skickas prov till mikrobiologiskt laboratorium. Prov kan tas från bakre delen av näsan, svalg, avföring, eller eventuella blåsor och vid hjärnhinneinflammation även på ryggmärgsvätska.

     





  8. Hur påvisas enterovirus hos fostret?

    Enterovirusinfektion hos fostret kan påvisas med fostervattenprov (amniocentes). Provtagning på fostret vid enterovirus hos den gravida är dock ovanligt.

     





  9. Hur påvisas enterovirus hos barnet?

    Enterovirus kan påvisas med prov från bakre delen av näsan, svalg, avföring, blod, eventuella blåsor och ryggmärgsvätska.

     





  10. Vad finns det för behandling?

    Vaccin finns mot polio men mot övriga enterovirus-infektioner finns för närvarande inget vaccin eller beprövad antiviral terapi (läkemedel mot virus). Sverige har vaccinerat mot polio i mer än 50 år. Vid resa till länder där poliosmitta fortfarande kan finnas bör en ha ett fullgott skydd (jämför kapitlet om vaccinationer). Vaccination med avdödat poliovaccin kan ges under graviditet. Gravida med en enterovirusinfektion i slutet av sin graviditet skall skötas av specialistläkare. Finns enterovirus-liknande sjukdom i den egna familjen skall detta meddelas detta vid ankomst (eller dessförinnan) till förlossning/BB för att minska risken för att smittan sprids på avdelningen.

     





  11. Vad kan man göra för att undvika att bli smittad?

    Förebyggande åtgärder för att undvika att smittas med enterovirus är följande råd:

     

    • God handhygien speciellt i samband med toalettrutiner och blöjbyte vid vård av spädbarn.

     

    • Vid utbrott av enterovirus-infektioner på tex. förskolor är det extra viktigt med en god hygien och skärpt handhygien. Andra åtgärder är vanligen inte meningsfulla eftersom smittrisk samtidigt finns ute i samhället. Vuxna är dessutom ofta immuna mot en hel del typer.

     

    • Insjuknar vuxna i omgivningen med misstänkt eller säkerställd enterovirusinfektion så undvik om möjligt att träffa personer i närmiljö inomhus.

     

    • Anhöriga med misstänkt enterovirusinfektion bör undvika att träffa en höggravid och/el. nyförlöst och det nyfödda barnet.

     





Sökord:  enterovirus, virus, poliovirus,
Uppdaterad:  2023-01-16

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt