Admin

Allmänheten: 

Enterovirus

Information sammanställd av barnmorska Marie Sjödin och Docent Marianne Forsgren,INFPREG. Reviderad 2018 av barnmorska Helene Bernmark-Liikamaa
Faktagranskad av med.dr. Agneta Samuelsson.
 Utvärdering (antal: 0)


  1. Vad är enterovirus?

    Gruppen enterovirus innefattar ett hundratal olika virus vilka också kallas poliovirus, coxsackie A, coxsackie B, echovirus eller enterovirus. 
    Några av de infektioner som orsakas av enterovirus och vars namn man kan känna igen är polio (barnförlamning), Bornholmssjuka och ”Hand-foot- mouth disease”(höstblåsor). En del infektioner ingår i de vanliga barnsjukdomarna och saknar namn. 

    Genomgången infektion eller vaccination ger skydd endast mot den aktuella virustypen.





  2. Hur smittar och vilken spridning har enterovirus ?

    Inkubationstiden (tiden från smitta till sjukdom) för olika enterovirus- infektioner varierar mellan 1-2 veckor. Smittan finns främst i tarmen men även i svalget hos en individ som har en aktuell infektion antingen personen blivit sjuk eller inte. Smitta kan finnas kvar många veckor i speciellt avföringen. Smittspridning sker via vatten, födoämnen och kontaktsmitta dvs. från person till person.

    Infektioner orsakade av olika enterovirus är vanliga i vårt land och sprids framförallt under sensommaren och hösten men kan förekomma hela året. I länder med sämre hygienisk standard är enterovirus- infektioner mer vanligt än i Sverige. Polio (barnförlamning) är en sjukdom som numera inte förekommer i Sverige, då vi vaccinerat mot detta under mer än 50 år. WHO har som mål att utrota polio. WHO:s Europaregion förklarades fri från polio 2002. 


    Under senaste åren har fall av polio rapporterats från vissa länder i Asien och Afrika. År 2017 är det bara Pakistan och Afghanistan som rapporterat fall av polio. Inget fall har under 2017 rapporterats i Afrika, senaste fallet var 2016 i Nigeria.

     





  3. Vilka är symtomen vid enterovirus?

    Symtombilden vid olika enterovirusinfektioner kan variera mycket. Vanligt är att symtomen är mycket lindriga eller att infektionen förlöper utan märkbara symtom.


    Feber, halsont, muskelvärk, magbesvär och utslag är symtom som ofta förekommer om man blir sjuk.
    Vissa virustyper ger halsinfektion med små blåsor andra typer ger blåsor i mun, handflator och fotsulor så kallad "hand-foot- mouth disease". Enterovirusinfektioner kan också orsaka hjärnhinneinflammation och i sällsynta fall hjärninflammation samt inflammation i hjärta och lungor.
    Enterovirusinfektioner är vanligare hos barn än vuxna.

     

    En skattning av hur vanliga olika symtom är hos dem som sjuknar är;

     

        Symtom

        % av infekterade

     

        Övre luftvägsinfektion

        10

        Exantem/utslag 

        5

        Mag-tarm katarr/inflammation

        2

        Ögoninflammation  

        1-3

     
     
     
     
     
     
     





  4. Enterovirus hos den gravida kvinnan

    Den gravida kvinnan blir vanligen inte sjukare om hon får en enterovirus-infektion jämfört med den icke gravida.
    Undantag är om den gravida kvinnan skulle få polio, då risken för förlamning är större.


    Sjukdomsbilden vid enterovirusinfektioner är ofta okarakteristisk och kan feltolkas hos den gravida kvinnan.
    Om den gravida har en enterovirus-infektion strax före eller i samband med förlossningen finns det risk för att barnet smittas. Inte sällan uppmärksammas eller igenkänns moderns infektion först om barnet insjuknar.

     





  5. Enterovirus hos fostret och det nyfödda barnet.

    Enterovirus kan överföras till fostret via moderkakan, framförallt i slutet av graviditeten.
    Man vet inte hur stor risken är för att fostret skall smittas av en enterovirusinfektion men man tror idag att påverkan är låg. Enterovirus orsakar inte fosterskador men kan i mycket sällsynta fall vara sannolik orsak till fosterdöd.
    Det kan också föreligga samband mellan enterovirusinfektioner och en ökad risk för missfall. Ett eventuellt samband med enterovirusinfektion hos modern och senare utveckling av diabetes hos barnet har diskuterats men säkra bevis för detta saknas ännu.
    Barnets infektion i nyföddhetsperioden kan förlöpa utan symtom eller som en lindrig febersjukdom. Infektionen kan i vissa fall även bli allvarligare med symtom från hjärnan, hjärtat, lungor och lever.


    Enterovirusinfektioner hos modern strax före, under eller i samband med förlossningen kan leda till att barnet smittas. Modern har då inte hunnit svara på infektionen genom att bilda antikroppar som kan skydda barnet mot smitta eller mildra sjukdomen. Detta kan leda till att barnet blir sjukt i en allvarlig infektion. Om barnet smittas med enterovirus efter födelsen och insjuknar efter andra levnadsveckan eller senare blir sjukdomen oftast lindrigare. Hos för tidigt födda barn är riskerna större jämfört med fullgångna barn då de har ett sämre immunförsvar.
    Både mor och barn som har en enterovirusinfektion är smittsamma.
    För att undvika utbrott med enterovirus på BB eller nyföddhetsavdelningar är det viktigt att mor eller barn som har en misstänkt infektion isoleras från andra patienter.
    Barnet får amma.

     

     





  6. Hur stor är risken att smittas under graviditet?

    Enterovirusinfektioner är vanliga. De vanligaste typerna drabbar oss under barnaåren och en stor del av de vuxna är immuna, detta gäller t.ex. de vanligaste typerna som orsakar ”hand- foot-mouth disease”. Kommer nya typer av enterovirus är emellertid även vuxna mottagliga och man ser då utbrott främst under sensommar-höst men utbrott har förekommit även vintertid. Någon tillförlitlig statistik saknas, man vet dock att smittrisken varierar år från år i olika delar av Sverige.
    Riskerna för smitta under graviditet med påföljande allvarliga problem är liten även under epidemiår.
    Smittrisken är sannolikt något större vid resa till länder med sämre hygienisk standard.

     





  7. Hur påvisas enterovirus hos den gravida kvinnan?

    Den okarakteristiska sjukdomsbilden kan göra att det svårt att känna igen dessa infektioner. Feber, huvudvärk ofta magont med eller utan utslag bör leda tanken till möjlig enterovirusinfektion. 
    Om det finns sjukdomsfall med blåsor i munnen och på händer och fötter hos någon familjemedlem eller i omgivningen, eller blåsor i blöjregionen hos något barn i omgivningen så är detta viktiga upplysningar och ledtrådar när man skall misstänka diagnosen enterovirusinfektion.

     
    För att få reda på om det är en enterovirusinfektion måste man skicka prov till mikrobiologiskt laboratorium. Prov tas från bakre delen av näsan, svalg, avföring och vid hjärnhinneinflammation även på ryggmärgsvätska. Har man blåsor kan prov tas från blåsinnehållet.

     





  8. Hur påvisas enterovirus hos fostret?

    Enterovirusinfektion hos fostret kan påvisas med fostervattenprov (amniocentes).





  9. Hur påvisas enterovirus hos barnet?

    Enterovirus kan påvisas med prov från bakre delen av näsan, svalg, avföring, blod och ryggmärgsvätska.





  10. Vad finns det för behandling?

    Vaccin finns mot polio men mot övriga enterovirus-infektioner finns för närvarande inget vaccin eller beprövad antiviral terapi (läkemedel mot virus).
    I Sverige har man vaccinerat mot polio i mer än 50 år.
    Skall man åka till länder där poliosmitta fortfarande kan finnas bör man ha ett fullgott skydd (jämför kapitlet om vaccinationer).
    Vaccination med avdödat poliovaccin kan ges under graviditet.
    Får man en enterovirusinfektion i slutet av sin graviditet skall man skötas av specialistläkare.
    Om man har enterosvirus liknande sjukdom i den egna familjen skall man meddela detta vid ankomst (eller dessförinnan) till förlossning/BB.

     





  11. Vad kan man göra för att undvika att bli smittad?

    Förebyggande åtgärder för att undvika att smittas med enterovirus är följande råd:

      • God handhygien speciellt i samband med toalettrutiner och blöjbyte vid vård av spädbarn
      • Vid utbrott av enterovirus-infektioner på tex. daghem är det extra viktigt med en god hygien och skärpt handhygien. Andra åtgärder är vanligen inte meningsfulla eftersom smittrisk samtidigt finns ute i samhället. Vuxna är dessutom inte sällan immuna mot en hel del typer av barnsmitta.
      • Insjuknar vuxna i omgivningen med misstänkt eller säkerställd enterovirusinfektion så undvik om möjligt att träffa personer i närmiljö inomhus.
      • Anhöriga med misstänkt enterovirusinfektion bör undvika att träffa en höggravid och/el. nyförlöst kvinna och det nyfödda barnet.





Sökord:  enterovirus, virus, poliovirus,
Uppdaterad:  2018-03-27

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt