Admin

Allmänheten: 

Mässling

Barnmorska Helene Bernmark-Liikamaa
Faktagranskad av Marianne Forsgren
 Utvärdering (antal: 36)
Fråga-1:   4,4  
Fråga-2:   4,3  


  1. Vad är Mässling

    Mässling (Morbilli) orsakas av ett paramyxovirus





  2. Hur smittar Mässling och vilken spridning har den?

    Mässling är mycket smittsamt. Smittan är luftburen och har lång räckvidd. Om en i en familj insjuknar så smittas nästan alla (90-100 %) och i klassrum cirka 1 av 4 av dem som inte har haft sjukdomen. 
    En person är smittsam cirka 4 dagar innan debut av utslaget och smittar under hoststadiet, därefter avtar smittsamheten. 
    Innan vi började vaccinera var mässling en mycket allmän barnsjukdom, den stora smittsamheten gjorde att de flesta insjuknade redan under barndomen. 
    Världshälsoorganisationen (WHO) har arbetat mot målet att utrota mässling i Europa 2015. Mässlingutbrott förekommer emellertid fortfarande även i Europa. Intensiva vaccinationskampanjer pågår över hela världen och WHO rapporterar att 84% av världens barn nu vaccineras mot mässling.

    I Sverige är mässlingsfall ovanliga och mässling sprids inte allmänt så länge de allra flesta inom landet är vaccinerade. Men eftersom mässlingsmitta ännu finns kvar i många länder kan ovaccinerade bli smittade vid resor och importfall av mässling förekommer. 
    Mässling lyder under smittskyddslagen och är en anmälningspliktig sjukdom.





  3. Vilka är symtomen vid Mässling?

    Inkubationstiden för mässling är 7-18 dygn.

    I början får man måttlig feber, snuva och intensiv torrhosta, men också ögoninflammation med ljusskygghet. På dag 3-7 stiger plötslig febern till 39-41ºC och samtidigt kommer utslaget.  I munhålan ses karakteristiska fläckar. Utslaget börjar vanligen i ansiktet och sprids över hela kroppen inom några dagar: mörkrött fläckigt, knottrigt utslag. Ofta är det ganska karakteristiskt storfläckigt som sedan flyter samman. Vid okomplicerad mässling bleknar utslaget efter ett par dagar och febern sjunker.
    Mässling är en svår allmän infektion och till bilden hör ofta öroninfektioner, diarré, krupp och lunginflammation, som kan orsakas av bakterier och/eller mässlingvirus. Späda barn blir ofta svårt sjuka. Allvarliga infektioner av hjärnan förekommer men är dessbättre sällsynta (ungefär 1 % hos barn med normalt immunförsvar). Hjärnhinneinflammation läker i regel ut, men i enstaka fall ses kvarstående hjärnskada. Dödsfall förekommer, men hos individer med gott näringstillstånd och normalt immunförsvar ärdödligheten dessbättre mycket låg.

    I vissa delar av världen - främst delar av Afrika - beräknas däremot dödligheten vara 3-6 % beroende på tidigt insjuknande och brist på mat.





  4. Mässling hos den gravida kvinnan.

    En gravid kvinna kan bli svårt sjuk och få komplikationer i form av lunginflammation och i sällsynta fall hjärnhinneinflammation.

    Komplikationer vid mässling under graviditet är:

    • lunginflammation hos modern
    • spontanabort (tidig graviditet)
    • för tidig (prematur) förlossning i ökad frekvens (främst vid mässling i sen graviditet)





  5. Mässling hos fostret/det nyfödda barnet.

    Foster och nyfödd vars mor är immun är skyddad av moderns antikroppar under första tiden.

    Vid mässling hos en gravid kvinna finns ingen påvisad risk för fosterskador. Det är därför ingen indikation för avbrytande vid mässling hos gravid kvinna.

    Vid sen infektion inom 10 dagar före förlossningen finns risk för överföring av infektion till barnet. Ett fåtal fall finns beskrivna i litteraturen av barn som föds med mässling och barn som insjuknar inom 2-10 dagar efter förlossningen. 
    För tidigt födda barn löper störst risk att få svår sjukdom.





  6. Hur påvisas Mässling hos den gravida kvinnan?

    Sjukdomsbilden vid mässling är ofta typisk och diagnos är lätt att ställa av den erfarne, men förutsätter liksom för alla andra sjukdomar som blivit sällsynta att kunskapen inte glömts bort.

    Blodprov och virusprov från luftvägarna är viktiga för att bekräfta att det rör sig om mässling.





  7. Hur påvisas Mässling hos barnet?

    Navelsträngsblodprov/blodprov från barnet samt i prov från luftvägarna.





  8. Vad finns det för behandling?

    Personer som misstänks ha mässling ska undersökas på infektionsklinik och prov skall tas för att bekräfta diagnosen.

    Det finns ingen behandling som är effektiv mot själva mässlinginfektionen, men om bakterieorsakade komplikationer tillkommer kan antibiotika ibland behövas.

    Vaccination:
    Det finns ett mycket effektivt levande kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR), och samtliga barn i Sverige erbjuds MPR vaccination sedan 1982. Den första dosen ges vid barnavårdscentral (BVC) vid 18 månaders ålder, den andra vid 6-8 års ålder (tidigare vid 12 års ålder). 

    Personer som haft mässling eller fått 2 doser vaccin bedöms vara immuna. Har man däremot endast fått en dos och inta haft mässling rekommenderas en andra dos för att säkert få bra skydd.

    Provtagning för immunitetsundersökning mot röda hund görs under första graviditeten men däremot inte mot mässling. Efter förlossningen erbjuds vaccination mot röda hund till den kvinna som inte har pålitligt skydd mot röda hund. Man erbjuder då kombinationsvaccinet med mässling och påssjuka för att förbättra skyddet mot dessa sjukdomar. En andra dos MPR vaccin rekommenderas efter några månader om kvinnan aldrig haft mässling eller vaccinerats med MPR tidigare. Vaccinet påverkar inte barnet. 

    Gravid kvinna ska däremot inte vaccineras.  Inför en utlandsresa med familjen bör övriga vara fullt vaccinerade både för egen och en mässlingmottaglig moders skull och resmål med pågående mässlingutbrott undvikas – hör med barnavårdscentral, vaccinationscentral eller infektionsklinik.

    Om mottaglig gravid kvinna och/eller hennes späda barn skulle utsatts för mässlingsmitta kan gammaglobulin erbjuda visst skydd.





Sökord:  Mässling
Uppdaterad:  2015-07-28

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt