Admin

Allmänheten: 

Cytomegalovirus (CMV)

Information sammanställd av barnmorska Marie Sjödin.
Reviderad 2021 av barnmorska Helene Bernmark-Liikamaa Faktagranskad av Överläkare Karin Petersson, INFPREG
 Utvärdering (antal: 2)
Fråga-1:   5  
Fråga-2:   5  


  1. Vad är CMV?

    Cytomegalovirus (CMV) är en mycket vanlig infektion som de flesta vuxna människor har haft utan att märka det.

     

    Efter det att man blivit smittad och haft CMV för första gången (primärinfektion) finns CMV kvar i kroppen hela livet, i regel utan att man märker av det eller att det ger några problem. Immunförsvaret håller infektionen under kontroll.

    Om immunförsvaret blir nedsatt, t.ex. av sjukdom eller vissa läkemedel, kan CMV-infektionen aktiveras (s.k. återfallsinfektion). Även vid en graviditet kan en vilande CMV aktiveras men vanligen helt utan att det märks eller orsakar problem.

     





  2. Hur smittar och vilken spridning har CMV?

    CMV smittar bara från människa till människa och inte från djur. Smitta överförs endast vid en mycket nära kontakt med en person som utsöndrar CMV genom kroppsvätskor, till exempel saliv, blod, slidsekret, sädesvätska, urin och bröstmjölk. Smitta kan ske genom t.ex. kyssar, samlag, förlossning och amning.

     

    CMV-virus förstörs lätt av värme, intorkning, tvål, tvättmedel och vanliga desinfektionsmedel.

     

     

     

     





  3. Vilka är symtomen vid en CMV-infektion?

    Inkubationstiden (tiden från smitta till sjukdom) för CMV är 4-8 veckor.

     

    Friska personer märker sällan av en CMV-infektion då man i regel inte har sjukdomssymtom utan infektionen går obemärkt förbi. Skulle man bli sjuk och få symtom kan dessa vara luftvägssymtom, långvarig svängande feber, svullna lymfkörtlar, lunginflammation och en lätt leverpåverkan.

     

    Hos individer med nedsatt immunförsvar t.ex. transplanterade personer, kan CMV orsaka en allvarligare infektion med svårare sjukdomssymtom.

     

     





  4. CMV-infektion hos den gravida kvinnan.

    CMV-infektionen ger vanligen inte symtom hos den gravida kvinnan. Endast i enstaka fall förekommer en symtombild som den tidigare beskrivna.

    Cirka 30% av de gravida kvinnorna i Sverige har inte haft CMV och är därför mottagliga och kan få en CMV-infektion för första gången.

     

    Får en gravid kvinna en CMV-infektion för första gången i sitt liv finns det risk att infektionen kan gå över till fostret. Även vid en aktivering av tidigare CMV-infektion kan virus enstaka gånger smitta fostret men det sker mycket mer sällan än om man får CMV för första gången.

     

     





  5. CMV-infektion hos fostret och det nyfödda barnet.

    CMV kan överföras från mor till barn under graviditet, förlossning och amning, Endast 10-15% av barn som smittats av CMV under graviditet har symtom vid födseln, och graden av sjukdom varierar mycket.

     

    Missfall och fosterdöd kan i sällsynta fall bero på CMV. Återkommande missfall har däremot inte kunnat sättas i samband med CMV infektion.

     

    De flesta barn med medfödd CMV infektion saknar sjukdomstecken och förblir friska. En mindre andel riskerar dock att bli svårt sjuka och/eller utveckla funktionshinder på grund av neurologiska skador. Den vanligaste skadan är hörselnedsättning. I minst 50% av fallen finns hörselnedsättningen redan vid födseln och identifieras då vid hörselscreeningen som omfattar alla nyfödda i Sverige. I resterande fall uppstår hörselskadan först efter födseln. Vanligtvis så debuterar hörselnedsättningen under barnets första levnadsår, men det finns även fall beskrivna där CMV-orsakad hörselskada uppkommit först i 7-8 års ålder.

     

    En annan vanlig neurologisk skada till följd av en medfödd CMV-infektion är balansstörning pga skada i innerörat. Detta kan leda till sen motorisk utveckling och sen gångålder eller ostadig gång.
     

    Även synskada och skelning förekommer hos barn med medfödd CMV-infektion.


    Om det nyfödda barnet drabbas av en CMV-infektion är det däremot inte någon fara för funktionsnedsättningar. Det är endast då infektionen överförs under graviditet som den kan utgöra en risk för skador och sjukdom hos barnet. I studier har man sett att cirka 40% av alla barn smittas under det första levnadsåret.

     

     





  6. Hur stor är risken för att barnet skall smittas under graviditeten?

    Om den gravida kvinnan får en CMV-infektion för första gången är risken ca 30-50% att viruset går över till fostret. Får den gravida kvinnan en återfallsinfektion är överföringsrisken betydligt mindre.
     

    Risken för överföring av CMV är sannolikt densamma under hela graviditeten och man tror att CMV-infektionen kan orsaka skador hos barnet under hela fostertiden även om risken för allvarlig skada sannolikt är störst i början av graviditeten.
     

    I en studie som utfördes i Malmö mellan 1977-1986 kunde man se att 0,5 % av de nyfödda barnen var smittade med CMV under graviditeten.
     

    Vid förlossning är det vanligt att CMV kan aktiveras och finnas i förlossningskanalen hos en kvinna som någon gång tidigare haft CMV. Smitta kan då överföras till barnet. Ännu vanligare är att CMV efter ett tag finns i bröstmjölken och överförs till barnet. Barnet blir varken sjukt eller skadat av denna sena smitta.

     

     





  7. Hur påvisas CMV-infektion hos den gravida kvinnan?

    Genom upprepade blodprov kan man bestämma om den gravida kvinnan har en aktuell infektion och om hon tidigare har eller inte har haft CMV.

    Det är emellertid endast i speciella fall som man bör utreda en eventuell CMV-infektion under graviditeten. Rutinmässig provtagning görs alltså inte. Om och när utredning av CMV-infektion under graviditet skall göras bör ske i samråd med specialistläkare som har erfarenhet av CMV och görs som regel endast om kvinnan har CMV-liknande sjukdom (se ovan punkt 3).

     





  8. Hur påvisas CMV-infektion hos fostret?

    Om modern visar sig ha en CMV-infektion kan man ta reda på om fostret smittats genom fostervattenprov (amniocentes). Provet kan endast visa om fostret är smittat eller inte. Om fostret är infekterat följer man upp med andra metoder t.ex. ultraljud.

     

    Om mamman har en bekräftad förstagångsinfektion är ändå chansen för att barnet inte får några bestående skador mer än 85 %.

     





  9. Hur påvisas CMV-infektion hos det nyfödda barnet?

    Genom urinprov och med blodprov.





  10. Vad finns det för behandling?

    Det finns inte någon medicinsk behandling, som kan förebygga eller ta bort CMV under graviditeten.

    Det finns dock läkemedel som kan ges till det nyfödda barnet om det är svårt sjukt av CMV-infektionen. Nya behandlingsmetoder är under utveckling.

     





  11. Vad kan man göra för att undvika att bli smittad?

    Den lilla risken för CMV skada bör så långt som möjligt förebyggas.

    Eftersom det inte finns någon effektiv behandling och det inte heller finns något vaccin som kan skydda mot smitta är det viktigt att försöka undvika att bli smittad om man är gravid.

    God handhygien är mycket viktig, handtvätt med tvål och vatten duger utmärkt. Vid skötsel av små barn bör handtvätt vara rutin t ex efter blöjbyte, matning liksom enkla regler för att begränsa överföring av saliv från barn till gravida:

     

    • pussa inte andras barn på munnen
    • smaka inte på barnets sked vid matning 
    • ät inte upp barnets överblivna mat
    • stoppa inte barnets napp i egen mun

    Omplacering av gravid personal inom sjukvård eller barnomsorg är som regel inte befogad, ofta inte heller meningsfull - CMV finns överallt där småbarn finns.

     

     





Sökord:  virus, cytomegalovirus, CMV, medfödd infektion, neurologiska skador
Uppdaterad:  2021-02-08

Hjälp oss att utvärdera kapitlet!

1-Inte alls, 2-Liten del, 3-Delvis, 4-Till stor del, 5-Helt